Logotyp på utskrifter

Romskt dilemma, från inre till yttre integration

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStiftelsen IMIT
KontaktpersonSari Scheinberg
E-postsari@chalmers.se
Telefonnummer070 628 6200
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-01-02 till 2014-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Många roller & skyldigheter behövs för att bevara romsk kultur & välbefinnande. Romska kvinnor har skyldighet att stanna i hemmet & ta hand om anhöriga. Unga romska kvinnor får begränsad tillgång till skolutbildning & att vara tillgängliga på arbetsmarknaden. Romska kvinnor har ofta lägre grad av välbefinnande, & lider av lågt självförtroende. Skuggor från 1960-talets kränkningar påverkar fortfarande tillit & relationer till svenska samhället
Projektet arbetar med dilemmat för att hitta bättre balans mellan traditionella behov i romska familjer & romska kvinnors personliga & professionella behov. Resultat: identifiera & samla intressenter i Västverige (EU) romska kvinnor & familjer, Romska Rådet, personal i kommun & region. Utveckla lärallianser, genomföra studier (behov, erfarenheter & förbättringsidéer). Presentera, diskutera & prioritera resultat & idéer. Designa utvecklingsstrategi för romska kvinnor (& deras familjer) att må bättre & vidareutbilda sig & uppnå drömmar om arbete

Bakgrund

Inom traditionella kulturer som den romska gruppen, finns det många traditionella roller och plikter som har en nyckelfunktion för att bevara kultur och välbefinnande.
En grupp som uppbär en sådan betydelsefull roll är kvinnor, vilka ofta har plikter som innefattar att stanna i hemmet för att sköta om äldre släktingar inom den utökade familjen.
Konsekvensen blir att de inte får möjlighet att genomföra ens en grundläggande skolgång, och ännu mindre chans till annan utbildning eller bli tillgängliga för anställning på arbetsmarknaden.
Om dessa kvinnor får möjlighet att söka sig utåt, har de vare sig den utbildning eller arbetslivserfarenhet som behövs för att ta sig in på arbetsmarknaden och i samhället.
Något som ytterligare komplicerar denna omständighet är att många kvinnor inte mår bra fysiskt och psykiskt, vilket utgör en stor barriär för att nå arbetsmarknaden. Vi har sett att många kvinnor
Har dålig självkänsla, och inte vet hur de skall ta sig ur sin låsta situation
Känner skuldkänslor och oro över att ens tänka på att bortse från sina pliktkänslor inför familjen
Känner ångest och skamkänslor över att ens överväga att ta hänsyn till sina egna behov eller följa sina egna idéer för att utvecklas
Har mycket press på sig att ta hand om familjen, från släktingar och andra i den romska gruppen
Har utvecklat försämrad hälsa och kroniska problem där bland annat tablettberoende är en vanlig problematik bland romska kvinnor
Sömntabletter för att kunna få ro på natten
Vaknar trötta
Tar anti-depressiva för att orka med dagen
Känner ingen tillit, utan upplever ofta rädsla och obehag i det svenska samhället, på grund av romska kvinnors historiska erfarenheter i det svenska samhället.
Vilket leder till att
Många kvinnor lider av missbruksproblematik, vilket ytterligare förvårar inträde på arbetsmarknaden
Många kvinnor är fast i den informella sektorn, och/eller är bidragsberoende
För varje år som kvinnan förblir utanför systemet, försämras självförtroendet och hon fastnar i en ond cirkel
Det finns behov av att stötta de romska kvinnorna i att må bättre, utveckla en sund självbild och utforska den övergång och möjlighet att utveckla sin egen potential (utanför det informella systemet) för att integrera personligt och yrkesmässigt in i det svenska samhället.
Det finns också behov av att utforska hur man kan finna innovativa lösningar för att nå och interagera med personal inom offentlig verksamhet för äldre och anhöriga, som kan stödja denna övergångs- och integrationsprocess.
Det är nödvändigt att samla och utveckla ett team av skilda intressenter för att delta i en studie för att ta fram strategier för en för att skapa en hållbar övergångsprocess för inträde på arbetsmarknaden – vi behöver skapa kreativa vägar för att bygga nya strukturer, processer och relationer för att stödja de strukturella förändringsprocesser som behövs.

Kontext- Bakgrund
Generationer av kvinnor stängs systematiskt ute från arbetsmarknaden, då de förväntas ta hand om sina äldre, barn, familjer
Den omsorg deras äldre och barn får existerar utanför systemet
De stannar i hemmet
De tar hand om de äldre
De får inget stöd från det offentliga
De får ingen utbildning
De får ingen socialförsäkring, såsom sjukpenning, a-kassa & pension
De får ingen inkomst
Konsekvensen blir att de är blir utestängda, utan möjlighet till inkludering
Vi behöver studera den yngre generationens behov och drömmar
Vi behöver finna de psykologiska och strukturella hinder som blockerar dem från att komma in i samhället
Vi behöver finna vägar till en medveten och systematisk övergång

Medan den äldre generationen blir väl omhändertagen
Sker detta på bekostnad av den yngre generationen
De unga släktingarna är tillgängliga på grund av sin arbetslöshet
De unga släktingarna förser sina äldre med omsorg och sjukvård, men har inte lämplig utbildning eller har kunskap om vilka resurser samhället har att erbjuda för äldre och deras anhöriga, och de känner sig osäkra och ensamma i detta arbete
Dilemmat är alltså hur man undviker att underminera en generations välbefinnande för den andras
Hur man hjälper och hittar en väg att stödja unga kvinnor att utveckla en tydligare självkännedom och medvetenhet om sina behov och om detta historiska dilemma
Hur man hjälper den individuella kvinnan att finna sin väg till arbetsmarknaden
Hur man stödjer och mobiliserar samhällets aktörer för att bättre kunna anpassa och leverera sina tjänster på ett sätt som stödjer de äldre och deras anhöriga
Detta är essentiellt, då målsättningen är att upprätthålla att kvinnorna kan stanna på arbetsmarknaden utan att falla tillbaka in i familjeförpliktelserna
Med andra ord hur man skapar en process som respekterar denna övergång, och som omdefinierar roller och ansvar så att de blir hållbara över tiden
Allltså är syftet med denna förstudie:
Att utföra en studie av kvinnorna och deras familjer/äldre för att lära om behov, förväntningar, värderingar och drömmar
Utforska välbefinnande, relationer och erfarenheter
Utforska egna behov och framtidsförhoppningar
Utforska vägar till en övergång från de familjetraditioner kring ansvarfördelning vilket riskerar att fungera som en ”fälla”
Utforska, finna och förhandla nya stödjande roller och relationer
Att identifiera de faktorer, och behov som stödjer eller förhindrar en upplösning av detta dilemma
Att utveckla strategier för att familjerna skall kunna tala om dilemmat
Dessa frågor är helt beroende av varandra och går inte att lösa separat, utan måste angripas från två håll samtidigt
Att utveckla strategier som möjliggör för kvinnor att röra sig från sin nuvarande erfarenhet och integrera in i samhället för at få tillgång till utbildningsmöjligheter och vara tillgängliga på arbetsmarknaden
Att samla och stödja en utvärdering och anpassning av stadens, regionens och statens tjänster för den romska gruppen för att stödja kvinnorna i denna process
Att bidra till regeringens strategi för romsk inkludering 2012-2032
Kvinnor och barn är särskilt prioriterade i strategin. Regeringen har beslut om flera insatser som ska öka kunskapen om de behov som romska flickor och kvinnor har eller som ska ge lämpligt stöd till dem. Alla insatser ska göras i dialog med romska flickor och kvinnor.

Målsättning

Huvudsyfte
Att stödja romska kvinnor att bättre utveckla en uppfattning om sin egen värdighet, sina behov, välbefinnande och förhoppningar, samt utveckla sin egen drivkraft att utforska och finna konkreta strategier för att få tillgång till utbildningsväsendet och arbetsmarknaden utan att uppleva att de utgör ett hot som underminerar den romska traditionen av att stödja sina äldre att åldras med värdighet med hjälp av familjen.
Att utröna hur romska kvinnor mår och vilka behov och drömmar de har för att utvecklas och eventuell utbildning och anställning
Att utforska de faktorer som stöder och hindrar kvinnor att bättre integreras in i samhället, utbildningsväsendet och arbetsmarknaden, med värdighet – aktuell och framtida
Att utforska existerande och nya vägar för att stödja romska äldre att åldras med värdighet
Med stöd från familjen
Med ny omstrukturerad service, samverkan och processer i samarabete med omsorg och vård
Att erbjuda stöd och utbildning till romska kvinnor, individuellt och i grupp
Individuellt – terapi och handledning
Grupp – utbildning, workshopar, stödgrupper
Att skapa de strukturer och processer som kan integreras på olika nivåer inom offentlig verksamhet för att säkerställa att ny kunskap och påbörjade porcesser blir hållbara. T.ex. romskt arbetslivsforum för kvinnor (förslag efter samtal med vår samarbetspartner på Arbetsförmedlingen)
Att skapa de processer och de strukturer som behövs för att stödja romska kvinnor att utvecklas, “från inre till yttre integration”.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det finns nu flera generationer av romska kvinnor som har varit osynliga och exkluderade från det svenska samhället. Att alltid vara på utsidan och utsatta för fruktansvärda upplevelser av diskriminering och förnedring, har lett till att många romska kvinnor fastnat i en ond cirkel av utanförskap och desintegration. Denna desintegration verkar på både ett personligt plan för individuella kvinnor, och på ett kulturellt plan som påverkar hel gruppen, eller klassen, romska kvinnor i Europa. Sorgligt nog, förstärks dessa upplevelser av en känsla av djup skam, dåligt självkänsla och fattigdom vilket har lett till att många kvinnor har psykiska funktionshinder. Det är viktigt att skapa olika typer av interventoner i olika system och hos olika intressenter – över köns-, generations-, sektor, och nationsgränser för att bättre förstå komplexiteten hos det psykiska funktionshindret och skapa medvetenhet och övergångsprocesser och strategier för att stödja romska kvinnor att påbörja en inre integration av egen identitet för att sedan bygga upp integrationsprocessen in i det svenska samhället. För att vända processen, och få från disintegration till integration, är det nödvändigt att skapa modeller och processer som leder till mer förståelse för de underliggande orsakerna till den psykiska ohälsan, till exempel:
Den starka och viktiga traditionella kvinnoroll som innefattar att ha omsorg om äldre inom familjen, och hur detta samverkar med det moderna samhällets krav och förväntningar
Historiska (nutidshistoria) övergrepp på romska kvinnor i det svenska samhället (t ex. tvångssteriliseringar)
Historiska begränsningar av romska kvinnors tillgång på utbildning, boende och arbetsmöjligheter
Begränsningar i grundläggande skolgång
Otrygghet på grund av fattigdom, diskriminering och dåliga levnadsförhållanden
Brist på självkänsla och viljekraft
Brist på tillit till samhället
Identiteskris med tilltagande ångest
Tilltagande hopplöshet och depression
Tilltagande tablettmissbruk
Brist på självmedvetenhet
Brist på tillgång till stödresurser
Tilltagande ensamhet och skamkänslor
En upplevelse av att vara fast i en ond cirkel
Därför är det av högsta vikt att projektet “romskt dilemma” bjuder in och hjälper kvinnor att utvecklas inom projektet kvinnor inom programmet för att fungera som förebilder, att romska kvinnor stöder och vägleder varandra.

Kommun

  • Borås
  • Göteborg
  • Trollhättan