Logotyp på utskrifter

Rena Lyftet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs Folkhögskola
KontaktpersonMaria Edelton
E-postmaria.edelton@gbg.fhsk.se
Telefonnummer031-7697602
Beviljat ESF-stöd3 847 955 kr
Total projektbudget3 847 955 kr
Projektperiod2012-03-01 till 2014-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Bakgrund
Företag i städbranschen har hög sjukskrivningsnivå som accelererar. Branschen är i stor förändring och expansion (RUT). Kompetens inom ledarskap och hälsokompetens är bristfällig.

Målgrupp
36 städföretag i Gbg-regionen (max 25 anställda). Totalt deltar ca 400 personer.

Upplägg
I projektform testa, vidareutveckla och anpassa metoder i praktiskt ledarskap för ökad frisknärvaro och lönsamhet. Utgångspunkt: metoder som är framgångsrika i större företag och andra branscher. Genom ”lärande organisation” införa/anpassa till småföretagens verkliga behov. Arbetsglädje, yrkesstolthet, gott medarbetarskap och psykosocial hälsa (den ”glömda hälsan”) måste tillföras pågående hälso- och yrkesinriktade insatser. Kostnadseffektiv metodutveckling.

Viktigaste förväntade resultat
På lång sikt: minskad sjukfrånvaro. Av projektet: metoden anammas och sprids. Deltagarföretag: Bättre hälsa och ökad status/stolthet. Ledning: Inser ledarskapets betydelse för hälsa/lönsamhet.

Bakgrund

Förprojektering
Huvudproblemet är en högre sjukfrånvaro hos medarbetare i städbranschen än inom övriga branscher. Sjukfrånvaron för arbete och tjänstemän generellt var enligt svenskt Näringsliv 3,3 procent år 2010 (3,4 procent år 2009) och för medlemmarna i Almega Serviceentreprenörerna: 4,87% år 2010. Vi noterar en avsevärd ökning av sjukfrånvaron inom städ det senaste året jämfört med tidigare år, samtidigt som sjukfrånvaron har minskat något i övriga branscher. Detta är en bransch i stor förändring, som – framförallt vad gäller småföretagen – saknar träning och verktyg för sitt ledarskap och företagande. De saknar ett förebyggande arbete med grundläggande psykosocial hälsokompetens.

Orsaker till den högre sjukfrånvaron är (se källor nedan):
• Låg status att vara städare
• Fysiskt tungt jobb med små möjligheter till förebyggande friskvårdsinsatser
• Mycket ensamarbete
• Motvilligt tagit anställningen

Källa 1) Projektgruppens intervjuer med städföretag:
Essens: Låg status i kombination med hårt fysiskt arbete kräver förebyggande friskvårdsinsatser och långsiktigt ledarskap i syfte att stärka självkänsla och höja status, förbättra medarbetarskap och fokusera på varje individs utvecklingsmöjligheter. I denna bransch är såväl friskvårdsinsatserna som det goda medvetna ledarskapet bristfälligt, på grund av okunskap och ”tidsbrist” orsakad av högt tempo och små vinstmarginaler. I en lågstatusbransch som denna, kvinno- och invandrardominerad, krävs en förändrad syn på det professionella arbete medarbetarna utför och förändrade värderingar när det gäller tjänsten lokalvårdare.
”Det är klart att låg status och frånvaro av uppskattning och erkännande sätter sig i nacke, leder och rygg på samma sätt som efter felaktigt utfört eller för tungt fysiskt arbete", säger en av ledarna vi intervjuat. En annan ledare talar om "brandkårsutryckningar" till följd av sjukdom hos personalen kombinerat med "mycket jobb som kommer samtidigt". En annan ledare säger: "Låga löner och svårt att ta betalt av kunderna", samt hänvisar till "låg status". I intervjuerna nämns även en kort framförhållning i samband med exempelvis byggen och byggstäd, orsakad av "synen på städ" (städarna kommer sist i rangordningen).

Källa 2) Arbetsmiljöupplysningen.se
Essens: ”Arbetsmiljöverkets statistik visar att hälften av alla lokalvårdare har ont i nacke, axlar och armar varje vecka.”

Källa 3) Arbetsmiljöverkets utredning, publicerad 2011-06-14 under rubriken ” Stor okunskap om arbetsmiljön inom städbranschen”
Essens: Stora brister hos merparten av de städföretag som fick tillsynsbesök av Arbetsmiljöverket. Många av de nystartade små städföretagen saknar grundläggande kunskap om hur man förebygger risker. I kölvattnet av den snabba expansionen (i och med RUT) är det systematiska arbetsmiljöarbetet rejält eftersatt.

Källa 4) Almegas branschrapport 2011, Fakta och utveckling för städ- och servicebranschen augusti 2011/Serviceentreprenörerna, Almega.
Ur innehållet:
• Städ- och servicebranschen är en av de mest mångkulturella branscherna i Sverige. Uppgifter från SCB år 2009 visar att 43% av de anställda i branschen är födda i ett annat land än Sverige.
• Utbildningsnivå. 12% av de anställda har eftergymnasial utbildning. 5% av de anställda har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre.
• Sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron för arbete och tjänstemän generellt var enligt svenskt Näringsliv 3,3 procent år 2010 (3,4 procent år 2009). Genomsnittet för samtliga svar från medlemmarna i Almega Serviceentreprenörerna var: 4,87% (år 2010).
•Kompetensutveckling. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling för majoriteten av de anställda. Av chefer behöver 65,5% kompetensutveckling, bland arbetsledare 80,1% och bland servicemedarbetare/sanerare 78,4%.

Källa 5) Aktuell forskning om möjlighetsorienterat synsätt samt friskare arbetsplatser (se exempel nedan från docent och socialpsykolog Bo Angelöw).
Bo Angelöw har forskat kring hur ett möjlighetsorienterat synsätt kan förstärkas. Forskningen finns redovisad i Att fokusera på sina möjligheter . Den handlar om vad som kan göras för att förstärka ett möjlighetsbaserat synsätt där uppmärksamheten inriktas på styrkor, tillgångar och det som fungerar.

Effekterna av den höga sjukfrånvaron är en minskad lönsamhet i en bransch med redan låga marginaler. Enligt Almegas branschrapport i kombination med statistik från SCB Statistik: Rörelsemarginalen hos de små städföretagen är ungefär hälften (5,3 %) av den genomsnittliga rörelsemarginalen för övrig näringsverksamhet (cirka 10 %). Detta medför hårdare krav och en ökad arbetsbelastning på medarbetarna, vilket i sin tur leder vidare till ökad sjukskrivning och försämrade vinstmarginaler för företagen. Vi ser en negativ spiral med små möjligheter till nödvändiga satsningar på de anställda, deras arbetssituation och hälsoproblematik.

Genomförande
Projektets uppkomst och bakgrund
• Företag inom städbranschen har i dag en högre sjukskrivning och personalomsättning än övriga branscher. Tjänsterna uppfattas av många som lågstatusjobb med sysslor som ”vem som helst kan utföra”. I samband med att den tidigare svartjobbsmarknaden förändras (i och med införandet av RUT), ser vi nya möjligheter – och nödvändigheten av – att förbättra förhållandena i branschen, för företag och medarbetare.

Vi vill i projektform testa och utveckla metoder som visat sig vara framgångsrika inom större företag, på små städföretag (med upp till 25 anställda). Exempel på metod att arbeta vidare utifrån är Bunkeflomodellen (ger kunskap om egna hälsan som kan omsättas i praktiken, vilket leder till en hälsofrämjande varaktig livsstil). Eftersom mindre företag, och då speciellt företagen inom städbranschen, är kostnadskänsliga vill vi implementera metoderna inom ramen för en lärande organisation samt praktiskt målgruppsanpassa dem utifrån företagens verkliga behov.

Vi fokuserar på den psykosociala hälsoaspekten, eftersom det redan pågår arbete och åtgärder avseende den fysiska hälsoaspekten. Vår uppgift är att stimulera människor att använda kunskapen i en lärande organisation med psykosocial hälsa (”den glömda hälsan” i denna bransch) som utgångspunkt. Det psykosociala hälsoarbetet måste gå hand i hand med det traditionella fysiska hälsoarbetet. Vi ser att vi kan komplettera den redan befintliga PRYL-certifieringen (Projekt Yrkesbevis Lokalvårdare, som ger grundkompetens för lokalvårdare med fokus på allt från säkerhet och ergonomi till hygien och rengöring, med syfte att höja kompetens och servicenivå ) samt övriga nu förekommande branschutbildningar och certifieringar. Vårt projekt vänder sig specifikt till små städföretag och deras förutsättningar, med syfte att utveckla en metod för praktiskt ledarskap och hälsokompetens som är enkel att använda, ett glömt kompetensområde i branschen.

Vi har valt att arbeta med en bransch som av tradition fått väldigt lite av det som projektet Rena Lyftet vill ge, arbetsglädje, motivation, att bli sedd och lyssnad på, praktisk ledarutveckling och en samsyn kring värdet av att hålla sig frisk och må bra även på längre sikt. Det är dags att man ska kunna vara stolt över att arbeta med städ. Varför kan en målare vara stolt över att stryka väggar med färg, om inte städare ska kunna vara stolta över det professionella arbete de utför? Städning är ett hantverk, och utförs därmed av hantverkare. Effekterna av insatserna i Rena Lyftet kan bli stora, därför att även mindre insatser kommer att bli synliga i förhållande till det som finns idag. Genom att välja en bransch som tidigare ”fått lite” kommer vi att kunna göra märkbar skillnad, som ett komplement till utbildningarna och certifieringarna som nu växer fram. När det gäller städbranschen vill vi, och kan vi, göra mycket. Det är hög tid för städpersonalen och deras ledning att få syn på sig själva, sitt rätta värde – och sträcka på sig. Det är bevisligen hälsofrämjande och inte en dag för tidigt.

Målsättning

Långsiktigt vill vi minska sjukfrånvaron i städbranschen och komma tillrätta med orsakerna till densamma. Vi har valt en bransch i stor förändring (RUT-avdraget), utan egentlig tradition vad gäller förebyggande friskvård och ledarskapsinsatser. Fokus har tidigare varit på den fysiska arbetsmiljön, på ergonomi och hantering av kemikalier, och inte på det psykosociala hälsofrämjande arbetet. Det är för oss en extra utmaning när det gäller att applicera befintliga metoder (som används i större företag såsom exempelvis SSAB och PEAB) på denna målgupp samt att utveckla nya metoder anpassade för städbranschen. Övergripande mål är att metoden i förlängningen ska kunna appliceras på fler branscher utan tydlig tradition vad gäller förebyggande friskvård och ledarskapsinsatser.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Funktionshindersperspektivet finns med både i den praktiska ledarutbildningen och i hälsokompetensutbildningen i Rena Lyftet, och är en av grundpelarna för att skapa den goda arbetsplatsen (handlar i grunden om att motverka fördomar). I utbildningen ingår att öka medvetenheten hos såväl ledarna som hälsoinspiratörerna vidare till arbetsledare och städpersonal. Detta för att säkerställa att tillgängligheten är så stor som möjligt i företagen, oavsett funktion ska alla människor kunna delta på lika villkor, det är en rättighet vi har. När det uppstår svårigheter i samband med en funktionsnedsättning gäller det därför att tänka nytt och hitta alternativa lösningar, så att arbetsplatsen eller aktiviteten verkligen blir tillgänglig för alla. En nedsättning i funktion kan vara allergi, som gör att en medarbetare inte tål vissa kemikalier, parfymer eller växter, det kan vara astmatiska problem, hörsel- och synnedsättning och andra fysiska problem såväl som olika typer av psykiska svårigheter. Hur stor funktionsnedsättningen upplevs hos (och av) en individ har dock att göra med i vilket sammanhang individen befinner sig, alltså hur tillgänglig arbetsplatsen, projektet och omgivningen är. Arbetsplatser som inte verkar för en ökad tillgänglighet kan vara det som skapar problemet, alldeles i onödan!

Tillgänglighetsperspektivet är centralt inom projektet Rena Lyftet i sig. Det gäller i samtliga kontakter och möten, avseende allt såsom val av lokaler och mötesformer till ökad kunskap och insikt samt eventuella extra hjälpmedel (punktskrift, högtalare, extra webbplats och dator, toaletter, trösklar etc). Projektet ska vara tillgängligt för samtliga medverkande deltagare och samverkansparters samt övriga som engageras i projektet. Man ska oavsett funktion kunna vara med fullt ut i utbildningen och känna sig välkommen och delaktig i den. Tillgänglighetsperspektivet löper som en röd tråd igenom projektet och är även en naturlig del av innehållet i ledar- och hälsokompetensutbildningen för småföretagen. Viktigt att vi ”lever som vi lär”. Med förståelse, insikt och kunskap kryddat med en god vilja utbildas företagen i att skapa den goda arbetsplatsen, och se värdet av denna, där vi aktivt motverkar diskriminering av alla de slag, till förmån för en arbetsplats som är både öppen och välkomnande.

I förprojekteringen kommer vi i en handlingsplan att ta fram rutiner för hur projektet Rena Lyftet ska göras tillgängligt enligt de fyra kriterierna i tillgänglighetsperspektivet:
• Fysisk tillgänglighet
• Tillgänglig verksamhet
• Tillgänglig information och
• Tillgänglig kommunikation.

Vi lyssnar och inventerar och arbetar med översyn, handlingsplan och uppföljning så att vi får fram konkreta rutiner för projektets tillgänglighet. Vi kommer att arbeta aktivt med Handisams checklistor under projektet.

Alla deltagande företag, personal och samverkansparter kommer att erbjudas utbildning i Tillgänglighet.

Samarbetspartners

  • LFC Nordväst Göteborg
  • NOVA FUTURA HANDELSBOLAG
  • Systrarna Tork AB

Deltagande aktörer

  • Flitiga Fruarnas Städservice
  • Nicklassons Städservice AB
  • Rent i hemmet HB
  • Scota
  • Städlejonet KB

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö