Logotyp på utskrifter

REFLEX- En spegling i äldreomsorgen

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSDF Kärra-Rödbo Äldreomsorg
KontaktpersonMargareta Andersson
E-postmargareta.e.andersson@norrahisingen.goteborg.se
Telefonnummer031-366 8202
Beviljat ESF-stöd2 075 650 kr
Total projektbudget2 075 650 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Avsikten med projektet är att bygga en organisation för lärande inom äldreomsorgen genom att skapa stabila strukturer för lärandemiljöer i vardagen och att få personalen till att tillgodogöra sig nya arbetsmetoder för att på sikt kunna tillägna sig fördjupad kompetens och bättre hälsa på arbetsplatsen.

Bakgrund

Utvärderingar av Kompetensstegen visar att metoderna som användes under satsningens olika delar framställdes som ändamålsenliga och uppskattades av personalen. Framförallt menade man att det var den gemensamma reflektionen, att få dela eller diskutera idéer och erfarenheter med andra, som hade bidragit till lärande och förändring. Det sätt som personalen själva föreslog var just att få fortsatt möjlighet till gemensam reflektion där chefen skulle vara en möjliggörare.

Vi ser att det saknas stabila strukturer för lärandemiljöer i vardagen för ökad kompetens och framförallt saknas det metoder för gemensam reflektion inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad. Senior Göteborg, som är ett utvecklingscenter för framtidens äldrefrågor i Göteborgs Stad, menar att det är mycket värdefullt att utveckla former för reflektion i vardagen. Om resultatet blir framgångsrikt finns intresse att sprida lärdomarna till hela Göteborgs Stad.

Anita Berger, nationell kontaktperson för den statliga satsningen med Kompetensstegen under åren 2005-2008 sammanfattar erfarenheterna i äldreomsorgstidningen 3/2010. Tanken med Kompetensstegen var att skapa verksamhetsnära kompetensutveckling som skulle bidra till ökad kvalitet för de äldre, se även ”Att lära nära” (SOU: 2007:88). Målgruppen var främst den personal som arbetar närmast de äldre. Några exempel på verksamhetsnära kompetensutveckling beskrivs i artikeln som att den utgår ifrån vardagens uppgifter och dilemmor och att arbeta med konkreta fall. Varva utbildning med arbete, teori med reflektion och diskussion

Carina Löfström skriver i rapporten FoU i Väst 4:2010 om Göteborgs satsning på Kompetensstegen att om de goda resultaten från satsningen skall utvecklas vidare behövs en fortsatt organisation för lärande som ännu inte är självklar. Efter en genomgång av olika typer av det som kallas lärande organisation konstaterar Löfström att Göteborgs Stads äldreomsorg genom satsningen på Kompetensstegen hade kommit närmare en lärande organisation som liknar typen ”organisatoriskt lärande (den äldre varianten”). Men det fanns också i varierande grad inslag av såväl ”lärande i arbetet” som ”klimat för lärande”. Med aspekter som stor omsättning av chefer, låg bemanning samt små ekonomiska förutsättningar är dock risken stor att utvecklingen stannar. Det behövs en medveten och genomtänkt strategi för framtiden som alla är eniga kring. Beroende på vilken väg som väljs kan det ta sig uttryck i olika former för organisering. Alla de utvärderingar av Kompetensstegen som har gjorts inom Göteborgs Stad har kommit fram till liknande slutsatser. Det finns stark grund för att hävda att de områden som visade sig kritiska är helt avgörande.

Inom Göteborgs Stad fortsätter man att arbeta med kompetensutvecklingen på ett strukturerat sätt. Dels införs en ny karriärstege som utgår från tre kompetensnivåer: baskompetens, fördjupad kompetens och expertkompetens. Dels har arbete på börjats med att utveckla kompetensnätverk där experter från hela staden kan ingå. Särskilt nätverken är intressanta eftersom de inte begränsas av stadsdelsgränser. Gemensamt kunskapsskapande kan då ske över hela staden och blir oberoende av till exempel enskilda chefer eller stadsdelars budgetar. I projektet kommer reflektionsledarna efter genomgången utbildning och praktisk träning ingå i fördjupad kompetens i ovanstående kompetensnivå.

Salutogent förhållningsätt
All äldreomsorg inom Göteborgs Stad har fått i uppdrag att integrera det salutogena förhållningssättet i sina verksamheter. Göteborgs utvecklingscenter för äldrefrågor Senior Göteborg ansvarade för att vara ett kommunikationsstöd för integrationen, men från och med sommaren 2010 är det upp till stadsdelsförvaltningarna själva att driva integrationen av det salutogena perspektivet. Uppdraget ska vara genomfört senast 2012.

Begreppet salutogen myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994) som var professor i medicinsk sociologi. Det salutogena perspektivet innebär att man betonar hälsobringande faktorer, det som gör att människor mår bra. Antonovsky pratade om KASAM, det vill säga Känslan Av SAMmanhang. Han delade upp begreppet KASAM i tre delar: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Begriplighet är i vilken utsträckning man förstår sammanhanget man befinner sig i, det är en upplevelse av att förstå sig själv, sin omgivning och sin tillvaro och att vara förstådd. Hanterbarhet handlar om upplevelsen av att de resurser som finns att tillgå, både egna och andras, är tillräckliga för de krav som olika situationer ställer. Meningsfullhet är en motiverande faktor. Att de händelser, goda eller dåliga, som jag är med om i mitt liv är värda att lägga energi på. Livet behöver ha ett innehåll och en mening.

Forskning har visat att om en person har starkt KASAM, att personen upplever sin tillvaro som begriplig, meningsfull och hanterbar, finns grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa och livskvalitet. Människor vet bäst själva vad som är bra för dem. För att en äldre ska känna mening i livet behövs delaktighet och att man är med och skapar sin omsorg. På så sätt får även personalen inom äldreomsorgen en mer coachande roll och ett mer meningsfullt arbete.

Det aktuella kompetensbehovet: integration av det salutogena perspektivet, är därför tänkt att utgöra själva innehållet i projektets kompetensutveckling. Genom stabila strukturer för lärande miljöer inom äldreomsorgen kommer integration av det salutogena perspektivet kunna ske.


Syfte

syftet är att bygga en organisation som klarar av ett nytt arbetssätt och i det här projektet en lärande miljö som gynnar/ klarar av implementeringen av ett salutogent förhållningssätt.

Avsikt med projektet är att således att skapa en lärande organisation för att kunna möta aktuella kompetensbehov och skapa en bättre hälsa på arbetsplatsen.

Skapa tillräckligt bra lärandemiljöer för att medarbetarna ska kunna tillägna sig ett salutogent förhållningsätt genom att:

- Anpassa en strukturerad metod som hjälp att reflektera över vardagens uppgifter och dilemmor i mötet med omsorgstagare, anhöriga och arbetskamrater.
- Utarbeta ett utbildningsmaterial
- Utbilda reflektionsledare sammanlagt fyra dagar, tre dagar i grupp/grupprocessen samt en dags utbildning i reflektionsmetoden och salutogent för hållningssätt.

Reflektionsledarna leder reflektionsträffar med undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor var 14:e dag 1-1,5 timma/gång i verksamheten. Beroende på situationer som tas upp kan andra professioner delta vid reflektionsträffarna samtidigt, som till exempel sjuksköterska, arbetsterapeut, chef, anhörig m.fl. Reflektionsledarna kommer att ingå i fördjupad kompetens i Göteborgs stads karriärsstege.

Reflektionsledarna träffar huvudhandledare för utbyte av erfarenheter och handledning en gång/månad, uppdelade på tre grupper. Var tredje månad träffas samtliga reflektions- och huvudhandledaren ansvarig person för utvärderingen. Processen följs upp och utvärderas.

Reflektionsmetod: genomlysning – ett lärtillfälle
Reflektionsledarna leder var sin grupp med 5-8 medarbetare på arbetsplatsen. Reflektionsträffarna baseras på reflektionsmetoden genomlysning, vilket går ut på att en person tar med sig en händelse i mötet med omsorgstagare eller anhöriga där även arbetskamrater kan beröras.
Första steget får den som har med sig händelsen berätta helt ostört. När berättaren är klar ställer de övriga kompletterande frågor.
Reflektion sker bakom en tänkt ”glasvägg” där berättaren sätts åt sidan och får inte gå in och kommentera utan bara lyssna. Bakom glasväggen sker ett utforskande, teoretiserande och så småningom ett värderande diskussion mellan arbetskamraterna. Den ”unika” vardagsberättelsen lyfts till en allmängiltig nivå där varje deltagare får genom den ökade medvetenheten möjlighet att pröva sina handlingsteorier.
Den som berättat, men också andra i gruppen, får stöd och uppmuntran till att pröva en ny tänkbar handling - gå till aktion på ett nytt sätt.

Projektet förväntas generera goda mervärden i form av ökad känsla av sammanhang och därmed bättre hälsa, för både medarbetare och omsorgstagare.






Målsättning

Övergripande mål:
Skapa stabila strukturer för lärandemiljöer i vardagen för ökad kompetens och förbättrad hälsa.

Genom
- organiserad reflektionstid
- genomlysningsmetoden
- framtagandet av utbildnings- och reflektionsmaterial

Delmål:
-skapa strukturer för lärandemiljöer
Skapa lärande miljöer för att medarbetaren genom nya arbetsmetoder ska kunna tillägna sig en fördjupad kompetens.
Strukturer för lärande miljöer kommer att utvärderas av utvärderaren. Se Uppföljning, utvärdering och lärande

-bättre hälsa på arbetsplatsen
Vi kommer med en enkät utformad av folkhälsosamordnaren och hälsoutvecklaren mäta deltagarnas KASAM, känsla av sammanhang innan projektstart och sedan efter projektets slut. Vi kommer även att följa utvecklingen av frisknärvaron hos deltagarna under projektets gång.

Hälsa för medarbetare
-ökat KASAM - tillfredsställd personal
-ökad upplevelse av meningsfullhet i arbetet
-hälsa på arbetsplatsen
-ökad frisknärvaro
- organisera / strukturera arbetet bättre
-ge alla medarbetare tid för reflektion
-prioritera tid för reflektion en gång var 14:e dag
-ge alla medarbetare ökad kunskap
-ge alla medarbetare handledning
-skapa en gemensam värdegrund för arbetet
-öka förståelsen för varandras livsförhållanden
-förtydliga uppdraget för medarbetarna
-förbättra motivationen
-förtydliga vad som prioriteras i arbetet med äldre
-ta fram material för kompetensutveckling och reflektion

Förväntade effekter/mervärde:

-ökad flexibilitet
-skapa tradition för salutogent förhållningsätt
-skapa tradition för reflektion

Hälsa för omsorgstagare
-friskare äldre
-ökat KASAM
-ökat kvarboende i ordinärt boende
-förbättrad individuell omsorg-minska antalet klagomål






Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillgänglighet
I de lokaler som äldreomsorgen bedrivs, är redan den fysiska tillgängligheten väl tillgodosedd. Entréer, hissar, toaletter, trösklar med mera är byggda utifrån funktionshinderperspektivet. Om det är så att projektet behöver hyra andra lokaler till kurser och spridningskonferenser, så har projektledaren i uppgift att alltid beakta tillgängligheten vid bokning.

Tillgänglig verksamhet
För att projektet ska bli en sådan tillgänglig verksamhet som möjligt, så ska projektets styrgrupp gå Svenska ESF-rådets Utbildning i tillgänglighet. Det kommer att öka förutsättningarna för att styrgruppens beslut och planering genomsyras av tillgänglighetsaspekten.

Kommunikativ och informativ tillgänglighet
Projektet kommer att använda sig av Handisams riktlinjer för hur information och kommunikation tillgänglighetsanpassas vid framtagandet av projektets utbildningsmaterial, informationsbroschyrer samt webbinformation. Både språk, format och formgivning behöver anpassas. Detta är projektledaren ytterst ansvarig för.

Jämställdhetsintegrering

SWOT Jämställdhet

S styrkor & svagheter
- Samtliga tre stadsdelsförvaltningar har och arbetar efter jämställdhetsplaner

W svagheter
- Merparten av medarbetarna inom äldreomsorgen är kvinnor. Ett fåtal män.
- Ohälsotalet är generellt sett högre bland kvinnor än bland män. Vidare är det än högre bland kvinnor som arbetar inom äldreomsorgen, än bland kvinnor generellt

O möjligheter
- Under rekryteringsprocessen till projektorganisationen ska jämställdhetsperspektivet beaktas
- Projektet innebär möjligheter att minska den kvinnliga personalens höga ohälsotal och därmed minska genusskillnaderna i ohälsa
- Integration av ett salutogent förhållningssätt främjar den individuella omsorgen och därmed får stereotypa genusroller en chans att suddas ut
- Under varje styrgruppsmöte ska minst en punkt på dagordningen aktivt analyseras utifrån jämställdhetsperspektivet
- Projektets utbildnings- och reflektionsmaterial ska beakta jämställdhetsperspektivet

T hot
- Det tar lång tid att ändra på förhållningssätt och invanda beteenden

Transnationellt samarbete

Vi har lagt ner mycket tid och kraft på att försöka arrangera ett transnationellt utbyte, vilket har visat sig vara svårt. Orsakerna är flera. Dels är äldreomsorgen organiserad på mycket olika sätt runt om i Europa. Vidare har det salutogena perspektivet inte hunnit etablera sig utanför Skandinavium ännu. Vi hittade ett möjligt transnationellt utbyte med England, genom lektorn Jenny Billings vid Universitetet i Kent, som var mycket intresserad av projektet. Tanken var då att införa samma arbete i Kent, parallellt med vårt projekt. Jenny Billings lyckades dock inte hitta några finansiella möjligheter att genomföra detta. Vi kommer dock att fortsätta hålla kontakten med Jenny Billings, om det dyker upp andra möjligheter i framtiden. Vi kommer även att arbeta vidare på att försöka hitta ett transnationellt utbyte inom ramen för äldreomsorg som arbetar med att utveckla lärande miljöer.

Samarbetspartners

  • GR Kompetens

Deltagande aktörer

  • Stadskansliet

Kommun

  • Göteborg