Logotyp på utskrifter

Projekt utländska akademiker

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareIntegrations- och jämställdhetsenheten, Länsst. i VG-län
KontaktpersonAlexander Oskarsson
E-postalexander.oskarsson@lansstyrelsen.se
Telefonnummer031-605090
Beviljat ESF-stöd10 480 625 kr
Total projektbudget24 200 625 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2012-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Syftet med Projekt utländska akademiker är att genom fördjupad och breddad regional och interkommunal samverkan främja ett långsiktigt och effektivt tillvaratagande av nyanlända utländska akademikers kompetens.

Bakgrund

INLEDNING
Denna ansökan avser medel till ett genomförande av Projekt utländska akademiker. Nedan redogörs för bakgrunden till projektet utifrån den kartläggning och analys som genomförts i projektets förprojektering.

UTLÄNDSKA AKADEMIKERS SITUATION IDAG
Varje år kommer ett stort antal kvinnor och män till Sverige från länder utanför Norden. En stor del av dessa - ungefär en tredjedel av dem som får uppehållstillstånd - har en akademisk examen från sitt hemland. Många har därtill arbetat flera år inom sitt yrke. Trots det är vägen till ett relevant arbete i Sverige ofta lång. 2006 var en tredjedel av alla invandrare med akademisk utbildning i Sverige utan arbete. Vidare utförde de utländska akademiker som hade arbete oftare än svenskfödda arbetsuppgifter som var mindre kvalificerade än deras formella kompetens.

I Sverige har vi i dag flera decenniers erfarenhet av mottagande och introduktion av nyanlända. Trots det står vi fortfarande ofta handfallna när det gäller att tillvarata kompetens och yrkeskunskaper hos dessa individer. Vi har ännu inte lyckats skapa en organisation som på ett systematiskt sätt gör vägen till ett relevant arbete så kort och effektiv som möjligt. Det leder till ett slöseri med mänskliga resurser, och därmed också ett slöseri med samhällsresurser. Stat och kommuner betalar varje år ut stora summor i ersättning till personer som riskerar att blir beroende av offentlig försörjning. Den enskildes drivkraft och motivation blir lidande i ett system som innebär lång väntan och oklara besked.

I Regional plan för Socialfonden i Västsverige 2007-2013 lyfts ett antal faktorer fram som orsaker till arbetslöshet i Västsverige. För gruppen utländska akademiker är två av dessa faktorer särskilt relevanta - bristande kunskaper i svenska språket och behov av kompletterande utbildning. Någon form av kunskapskomplettering är ofta avgörande för utländska akademikers möjlighet att få ett arbete som motsvarar deras kompetens. Det handlar dels om svenskundervisning, som i dag till största delen sker inom den kommunala vuxenutbildningen inom ramen för sfi, dels om yrkesspecifik komplettering, som vanligen görs inom högskolan. Inom de så kallade reglerade yrkesområdena som kräver legitimation eller behörighet såsom läkare eller veterinär är någon form av yrkesspecifik komplettering i princip alltid nödvändig för dem som har en examen från ett land utanför EU. Men även för andra yrkesgrupper kan kompletteringar, uppgraderingar inom specifika ämnen eller en svensk examen vara nödvändig för att det ska vara möjligt att konkurrera på arbetsmarknaden med de som har läst hela sin utbildning i Sverige.

I den regionala planen framhålls även myndigheternas ansvar för arbetslösheten. Bland annat pekar man på bristande samverkan mellan myndigheter, arbetsgivare och organisationer samt avsaknad av strukturer för att tillvarata kompetens och erfarenheter. I Högskoleverkets rapport Komma till sin rätt (2003) redogörs för sådana strukturella hinder som kan bidra till att vägen till ett relevant arbete blir lång: lång och oviss väntan på besked om uppehållstillstånd, ur karriärsynpunkt olämpliga kommunplaceringar, bristande kommunal introduktion och sfi-undervisning, problem med att få tidigare akademiska meriter bedömda liksom bristen på erkännande av kompetens förvärvad i annat land leder till att personer hänvisas till okvalificerade arbeten och undervisning på för låg nivå.

Rapporten lyfter fram exempel på 16 personer som på olika sätt till slut funnit en väg till arbete men där resan ändå tagit från sex år upp till elva år - med en genomsnittlig tid på sju år! Dagens system bygger på att nyanlända akademiker först ska lära sig svenska innan eventuell ytterligare komplettering tar vid. Vidare visar rapporter (till exempel: Rätt man på fel plats (2001) Arbetsmarknadsstyrelsen, Ett svenskt kvitto? (2003) Högskoleverket) att högskoleutbildning och arbetslivserfarenhet som förvärvats i andra länder än Sverige ofta undervärderas, vilket leder till att flertalet måste läsa om hela sin tidigare utbildning, eller till slut välja en alternativ yrkesbana. Det avspeglas tydligt i arbetslöshetsstatistiken men även i de uppskattningar som görs av andelen så kallat "felsysselsatta".

I den rådande lågkonjunkturen är personer med utländsk bakgrund en av de grupper som riskerar att bli mest utsatta. I Västra Götalands och Hallands län var arbetslösheten i november 2008 nära 18 procent högre jämfört med samma period 2007. Skillnaden i sysselsättningsnivå är fortsatt stor mellan födda i Sverige och födda utrikes - andelen arbetslösa bland utrikes födda under samma period var 12,2 procent att jämföra med 5,2 procent av den svenskfödda delen av befolkningen.

Lyfter vi blicken från arbetsmarknaden och det rådande konjunkturläget finner vi än tydligare tecken på att dagens situation i längden är ohållbar. I Globaliseringsrådets rapport Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld (2008) förutsägs att andelen av den aktiva arbetsföra befolkningen som är utrikes född stadigt kommer att växa i framtiden. Utvecklingen av arbetskraften och sysselsättningen i Sverige kommer därmed till stor del att bero på hur väl utrikes födda lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. "Om bara ett fåtal decennier kan så många som 200 000 människor årligen flytta till Sverige. Det är ungefär dubbelt så många som föds i landet varje år. Därigenom blir invandringen viktigare för landets utveckling än barnafödandet. Den största gruppen invandrare är mellan 20 och 30 år och det är helt avgörande för Sverige att vi lyckas ta till vara kompetensen hos dessa individer." Vi behöver lära oss att se möjligheterna i denna utveckling. Invandring har positiva konsekvenser för såväl enskilda människor som hela samhällets utveckling om man tar tillvara den på rätt sätt. Det finns därför starka skäl att skapa välfungerande system som kan ge inflyttade individer bästa möjliga förutsättningar att förverkliga sina livsprojekt och samtidigt bidra till ett bättre samhälle för alla.

Syfte

PROJEKT UTLÄNDSKA AKADEMIKER - PROJEKTIDÉ
Det finns goda erfarenheter av projekt och verksamheter för tillvaratagande av utländska akademikers kompetens i Västsverige. Några av dessa projekt och verksamheter har samarbetat inom ramen för den så kallade Korta vägen-satsningen, som initierades i ett samarbete mellan Länsarbetsnämnden i Västra Götaland, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen samt Högskolan i Borås. Genom att stödja, utveckla och initiera effektiva utbildningsinsatser med utländska akademiker som målgrupp har de kunnat visa på en möjlig och kortare väg för dessa till arbeten som motsvarar deras kompetens. Dessa åtgärder har varit och är betydelsefulla för att främja de utländska akademikernas situation, men de är ändå inte ens i närheten av tillräckliga för de behov som finns.

Projekt utländska akademiker vilar på följande grundläggande analys:

- Perspektivet behöver vidgas från att bara omfatta utbildningsinsatser till ett väl integrerat system som omfattar hela vägen från tidig kartläggning, bedömning och vägledning, via yrkesinriktade, individuellt anpassade studier i svenska samt eventuell utbildningskomplettering och praktik, till arbete.

- Ingen enskild myndighet är ansvarig för hela denna väg, samtidigt är många olika aktörer inblandade i någon del av den. Därför behövs en samordnande insats som kan arbeta med att skapa en gemensam struktur och överbrygga de strukturella hinder som utländska akademiker i dag ofta stöter på.

- De kompletterande utbildningsinsatserna behöver bli fler, de behöver vidareutvecklas och de behöver göras mer tillgängliga.

- Insatser för nyanlända utländska akademiker ska bedrivas som reguljär verksamhet och utgöra en ordinarie del i mottagandet och introduktionen av nyanlända i Västra Götalands och Hallands län.

Projektet strävar mot att samla samtliga kommuner, högskolor och berörda myndigheter i Västsverige samt nå ut till relevanta aktörer i näringslivet. Ett framgångsrikt Projekt utländska akademiker ska på sikt även kunna utvidgas till att arbeta nationellt.


SYFTE
Syftet med Projekt utländska akademiker är att genom fördjupad och breddad regional och interkommunal samverkan främja ett långsiktigt och effektivt tillvaratagande av nyanlända utländska akademikers kompetens.

Målsättning

ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING FÖR PROJEKT UTLÄNDSKA AKADEMIKER
Nyanlända personer med akademisk utbildning och utomnordisk bakgrund ska ha möjlighet att inom sex månader efter erhållet uppehållstillstånd ha fått sin kompetens bedömd, samt inom tre år även kompletterad - oavsett var i Västsverige man bor och konjunkturläget på arbetsmarknaden. På längre sikt ska den övergripande målsättningen kunna gälla nationellt.

SEX PROJEKTMÅL
1. Yrkesrelaterad information om möjligheter till studier och arbete i Sverige ska finnas tillgänglig för nyanlända kvinnor och män med utomnordisk bakgrund, såväl flyktingar som övriga invandrare. Inom tre månader efter erhållet uppehållstillstånd ska de även erbjudas kartläggning och bedömning av utbildning och arbetslivserfarenhet.

2. Personer som efter kartläggning och bedömning av kompetens är aktuella för komplettering ska inom ett år erbjudas plats inom Projekt utländska akademiker eller annan kompetenshöjande utbildning.

3. Minst 70 procent av deltagarna som genomgår en kompletterande utbildningsinsats ska i första hand vara i arbete motsvarande tidigare utbildning och yrkeserfarenhet, i andra hand vara i arbete med utvecklingsmöjligheter inom ett relevant yrkesområde inom sex månader efter utbildningsinsatsens slut.

4. Resterande deltagare går vidare till annan utbildning eller arbete inom nio månader efter utbildningsinsatsens slut. Ett visst antal kommer att avbryta utbildningen av olika skäl. För samtliga deltagare som fullföljer utbildningsinsatsen utarbetas en individuell handlingsplan med tydliga målsättningar.

5. Andelen kvinnor och män i projektet som helhet och i utbildningsinsatserna ska vara jämnt fördelad (mer än 40 procent respektive mindre än 60 procent)

6. Projektdeltagarnas känsla av sammanhang (KASAM) i det svenska samhället ska ha ökat efter genomgången utbildningsinsats. (fotnot 1)

Projektet ska även leva upp till de kvantifierade mål som anges i Regional plan för Socialfonden i Västsverige 2007-2013:
- På kort sikt ska andelen deltagare i arbete, 90 dagar efter avslutat projekt, vara minst 10 procentenheter högre än det viktade genomsnittliga resultatet för gruppen "särskilt anställningsstöd och förberedande utbildning".
- Antal deltagare som efter avslutat projekt har fått arbete eller upplever att deras möjligheter att få arbete ska ha ökat.

MÅLSÄTTNING UTTRYCKT I ANTAL DELTAGARE
Inledningsvis kommer sju utbildningsinsatser att bedrivas inom ramen för Projekt utländska akademiker. Varje insats beräknas preliminärt ha en genomströmning på cirka 40 deltagare per år. Tiden i utbildning är delvis individualiserad och löpande antagning görs i vissa fall. Uppskattad sammanlagd genomströmning för utbildningarna är 140 kvinnor och 140 män per projektår. Över en treårsperiod ska drygt 840 personer ha genomgått en kompetenshöjande utbildningsinsats inom Projekt utländska akademiker.

FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ KORT SIKT AV PROJEKT UTLÄNDSKA AKADEMIKER
- Fler nyanlända genomgår tidig kartläggning, bedömning och vägledning.
- Fler nyanlända deltar i individualiserade, kompletterande utbildningsinsatser.
- Utbudet av arbetskraft och individers möjligheter till självförsörjning ökar.
- Genom ett snabbt inträde på arbetsmarknaden ökar individens känsla av sammanhang i det svenska samhället.

FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ MEDELLÅNG SIKT AV PROJEKT UTLÄNDSKA AKADEMIKER
- Fler nyanlända får efter genomgången utbildningsinsats ett arbete motsvarande sin kompetens .
- Fler nyanlända fortsätter efter genomgången utbildningsinsats till vidare utbildning inom yrkesområdet eller annan utbildning som ger möjlighet till egen försörjning.
- Utbildningsanordnare inom Projekt utländska akademiker får genom uppföljning och utvärdering av verksamheten underlag för fortsatt metod- och verksamhetsutveckling.
- Frågor kring insatser för utländska akademiker ges en ökad uppmärksamhet inom projektets samverkanspartners samt i det omgivande samhället.

FÖRVÄNTADE EFFEKTER PÅ LÅNG SIKT AV PROJEKT UTLÄNDSKA AKADEMIKER
- Fler nyanlända är självförsörjande efter genomgången utbildningsinsats.
- Betydande samhällsekonomiska vinster kan påvisas.
- Ett snabbare inträde på arbetsmarknaden ger mätbara resultat i form av förbättrad hälsa och minskade sjukskrivningskostnader.
- Kompetensförsörjningen i Västsverige förstärks.
- Den etniska mångfalden i arbetslivet ökar.
- En permanent nationell verksamhet för tillvaratagande av utländska akademikers kompetens införs.

(fotnot 1) KASAM - Känsla av sammanhang - är ett begrepp som myntades av den medicinska sociologen Aaron Antonovsky. Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter: begriplighet - en grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade, hanterbarhet - att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga samt meningsfullhet - att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i. Antonovsky utvecklade ett formulär som mäter graden av KASAM. Höga värden innebär att individen har en stark känsla av sammanhang och därmed en hög förmåga att hantera utmaningar i samverkan med sin omgivning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

INLEDNING
Sverige undertecknade 2007 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter. Tillhörande regelverk "FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet" ligger till grund för den handikappolitik vi har i Sverige i dag. Ytterst handlar den om att identifiera och undanröja hinder för delaktighet så att alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder, ska kunna ta del av sina rättigheter. Alla i samhället: regering, myndigheter, kommuner, företag och organisationer har ett ansvar för att utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare. Även ett projekt som Projekt utländska akademiker har därmed ett sådant ansvar. Under förprojekteringen har därför en handlingsplan för tillgänglighet inom Projekt utländska akademiker upprättats. Handlingsplanen har i huvudsak följande innehåll:

TILLGÄNGLIGHET INOM PROJEKT UTLÄNDSKA AKADEMIKER
Kvinnor och män med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i Projekt utländska akademiker och de utbildningsinsatser som bedrivs inom ramen för Projekt utländska akademiker på samma villkor som personer utan funktionsnedsättning. Det innebär att projektet dels ska identifiera och undanröja hinder för full delaktighet, dels förebygga och bekämpa diskriminering mot kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Utbildningsanordnare inom Projekt utländska akademiker ska erbjuda deltagare en god psykosocial arbetsmiljö som inte ger grogrund för några former av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Utbildningsanordnare ska även tillse att information om aktuell diskrimineringslagstiftning finns tillgänglig för deltagare samt information om vart man ska vända sig vid eventuella trakasserier, kränkande särbehandlingar eller diskriminering. Utbildningsanordnare inom projektet ska också kunna erbjuda stöd i händelse av att någon drabbas av trakasserier, kränkande särbehandling eller diskriminering. Detta gäller för samtliga diskrimineringsgrunder. Psykisk ohälsa bland annat i form av posttraumatiskt stressyndrom är relativt vanligt förekommande hos projektets målgrupp. Det är därför viktigt att Projektet utländska akademiker erbjuder utbildningar som tar hänsyn till individuella behov såsom anpassad utbildningstid.

Den webbportal som kommer att utvecklas inom Projekt utländska akademiker kommer att göras tillgänglig i enlighet med Web Accessibility Initiative (WAI) samt Länsstyrelsernas regeringsuppdrag om en 24-timmarsmyndighet. Det innebär bland annat att webbportalen ska erbjuda ett innehåll som användaren kan anpassa efter sina behov. All information ska finnas som text och webbsidorna ska fungera oavsett vilken utrustning man har. Även tryckt material som produceras i projektet kommer att produceras med tillgänglighetsperspektivet i beaktande - det ska vara skrivet på ett tillgängligt språk, ha en tillgänglig layout och det ska finnas tillgängligt i alternativa format. För att säkerställa att detta efterlevs ska allt material som publiceras på webbportalen liksom allt tryckt material som publiceras i projektet granskas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan det godkänns för publicering.

Samtliga lokaler i vilka undervisning bedrivs inom projektet ska vara tillgängliga att besöka, att studera i, samt för personal att verka i. Deltagare med olika typer av funktionsnedsättning ska efter vars och ens förutsättningar och behov kunna kommunicera med företrädare för projektet och utbildningsanordnare och kunna söka information på lika villkor som andra personer. Vid antagning ska tillgänglighets- och jämlikhetsaspekter beaktas, liksom vid organisering och utformning av den fysiska arbetsmiljön samt vid utformning av undervisning och vid kurs- och schemaplanering. Ökad tillgänglighet kan även innebära möjligheter att bedriva delar av studier på distans, via videokonferens eller lärcentra. Inom Projekt utländska akademiker kommer en satsning på distansstudier genomföras, (se bilaga 1 "Delprojekt med tid- och aktivitetsplan") vilket kan bidra till en ökad tillgänglighet i projektets utbildningsinsatser.

Vid konferenser som anordnas av Projekt utländska akademiker ska lokalerna vara tillgängliga och deltagarnas eventuella behov av språk- eller teckentolkning, teleslinga samt konferensdokumentation i alternativa format så långt som möjligt tillgodoses. Vid upphandling av tjänster till projektet från underleverantörer och vid anordnande av arbetsplatsförlagd praktik ska tillgänglighetsperspektivet alltid beaktas. Vid rekrytering till utbildningsinsatser och arbetsförlagd praktik är det viktigt med ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, som har stor kunskap i tillgänglighetsfrågor och kan erbjuda olika slags stöd som till exempel Trygghetsanställning till deltagare med funktionsnedsättning i behov av en anpassad arbetssituation.

Samtliga i projektet medverkande myndigheter har upprättat handlingsplaner och åtgärdsplaner för arbetet med att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med funktionshinder, i enlighet med Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Samtliga medverkande myndigheter bedriver också ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:01.

Tillgängligheten inom Projekt utländska akademiker ska utvärderas i slutet av projektperioden.

Jämställdhetsintegrering

Under förprojekteringen genomfördes en jämställdhetskartläggning av projektet. (Se "Jämställdhetsintegrering, bakgrund" ovan.) Baserat på denna kartläggning har en handlingsplan för jämställdhetsarbetet upprättats inför projektstarten. Handlingsplanen för jämställdhet inom Projekt utländska akademiker har i huvudsak följande innehåll:

Jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Det innebär att jämställdhetsperspektivet måste finnas med i det dagliga arbetet i Projekt utländska akademiker. Enligt den kartläggning som gjordes under förprojekteringen finns en relativt god kunskap om dessa frågor inom projektorganisationen. Särskild jämställdhetskompetens för att löpande följa jämställdhetsarbetet i projektets olika delar finns i dag hos projektägaren samt vid de deltagande högskolorna och universiteten. Men för att säkerställa att projektets jämställdhetsarbete håller en jämn och god kvalitet behöver kunskapen fördjupas. I projektets inledningsskede kommer därför styrgruppen samt representanter från projektets samverkanspartners att genomgå en utbildning i jämställdhet ur ett rättighetsperspektiv i Länsstyrelsens regi. Denna utbildning kommer att följas upp och vid behov följas av fler utbildningstillfällen.

Andelen kvinnor och män i projektet som helhet och inom varje utbildningsinsats ska vara jämnt fördelad, (mer än 40 procent respektive mindre än 60 procent). Vid motsvarande meriter kan sökande särskiljas med hänsyn till underrepresenterat kön och vid behov ska särskilda insatser sättas in i samband med marknadsföring och rekrytering med syfte att få en jämn fördelning av kvinnor och män i utbildningsinsatserna. Under 2009 kommer extern kompetens att anlitas för att göra en mer omfattande jämställdhetsanalys av projektets utbildningsinsatser.

I det fall nya utbildningsinsatser initieras under projekttiden ska ett aktivt jämställdhetsarbete genomsyra arbetet från tidig planering till genomförande samt följas upp kontinuerligt. Det innebär bland annat att antagningssystem, kursplaner och kurs- och schemaläggning ska utformas så att kvinnor och män har samma möjligheter att delta. Vidare ska utbildningsanordnare erbjuda deltagare en god psykosocial arbetsmiljö som inte ger grogrund för några former av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. (Se ovan under "Tillgänglighet".)

Den webbportal som kommer att utvecklas inom Projekt utländska akademiker, samt allt tryckt material som produceras i projektet, kommer att produceras med ett jämställdhetsperspektiv i beaktande, till exempel utifrån kvinnors och mäns representation i text och bild, att beskrivningar av kvinnor och män inte verkar diskriminerande et cetera. Materialet ska även granskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv innan det godkänns för publicering. Vidare kommer projektet att innefatta en satsning på distansundervisning, vilket kan underlätta för framför allt kvinnor i glesbygd som i många fall inte har möjlighet att delta i annan slags undervisning. All statistik som tas fram och redovisas under projekttiden ska redovisas uppdelad på kön och följas upp genom en analys av vad statistiken innebär för kvinnors och mäns deltagande i utbildningsinsatserna. Underleverantörer av tjänster till insatser inom Projekt utländska akademiker ska ha kunskap om och intresse för jämställdhetsaspekterna inom de områden som uppdraget gäller. Detta ska säkerställas vid upphandling.

Jämställdhetsarbetet i Projekt utländska akademiker ska utvärderas i slutet av projektperioden.

Transnationellt samarbete

Transnationellt erfarenhetsutbyte är i hög grad relevant för Projekt utländska akademiker mot bakgrund av att det inte finns något etablerat system för nyanlända akademiker i Sverige, medan andra EU-länder har erfarenheter som kan vara av intresse. Bland annat finns intressanta webbportaler att ta lärdom av i flera länder. Omvänt kan de erfarenheter som Projekt utländska akademiker genererar komma att vara intressanta att sprida, i synnerhet om projektet får en nationell omfattning. Frågan om transnationellt erfarenhetsutbyte kommer att utredas under genomförandeprojektet.

Medfinansiärer

  • Avdelning för målgrupp

Samarbetspartners

  • Avdelning för målgrupp
  • Chalmers entreprenörsskola
  • Forsknings- och utbildningskansliet
  • Högskolan i Borås
  • Institutionen för individ och samhälle
  • Integrations- och jämställdhetsenheten, Länsst. i VG-län
  • Kansli Landstinget
  • KY-Akademien vid Studium
  • Mottagningsenheten i Borås
  • Mottagningsenheten i Göteborg (Kållered)
  • Mottagningsenheten i Trollhättan
  • Primärvården Fyrbodal
  • Regionkansliet
  • Sjuhärads Kommunalförbund

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö