Logotyp på utskrifter

Projekt Utländska Akademiker

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareIntegrations- och jämställdhetsenheten, Länsst. i VG-län
KontaktpersonNiklas Silfverlood
E-postniklas.silfverlood@o.lst.se
Telefonnummer031605239
Beviljat ESF-stöd255 840 kr
Total projektbudget405 840 kr
Projektperiod2008-10-01 till 2009-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Syftet med Projekt Utländska Akademiker är att genom fördjupad och breddad, regional och interkommunal samverkan främja ett långsiktigt och effektivt tillvaratagande av nyanlända utländska akademikers kompetens som underlättar deras etablering på den svenska arbetsmarknaden. Projektet omfattar bland annat insatser vid mottagande och introduktion samt kompletterande utbildningsinsatser.

Bakgrund

1. INLEDNING
Denna ansökan avser medel till en förprojektering för att närmare utreda förutsättningarna för och förbereda ett genomförande av Projekt Utländska Akademiker. Under den tredje rubriken nedan presenteras idén för det planerade Projekt Utländska Akademiker. Under rubriken "Genomförande" redogörs för de aktiviteter under förprojekteringsfasen som vi söker medel för att genomföra.

2. OM UTLÄNDSKA AKADEMIKERS SITUATION – DEN LÅNGA VÄGEN
Ungefär en tredjedel av de personer som får uppehållstillstånd i Sverige varje år har med sig en akademisk examen från sitt hemland och många har därtill arbetat flera år inom sitt yrke. Trots flera decenniers erfarenhet av mottagande och introduktion av nyanlända har vi i Sverige fortfarande inte lyckats skapa en organisation för ett systematiskt tillvaratagande av invandrad kompetens och kunnande. Det leder till ett slöseri med mänskliga resurser, och i förlängningen ett slöseri med resurser som skulle kunna komma samhället till godo. Stat och kommuner betalar ut stora summor i ersättning till personer som riskerar att blir beroende av offentlig försörjning. Den enskildes drivkraft och motivation blir lidande i ett system som innebär lång väntan och oklara besked.

Flera av de faktorer som lyfts fram i Regional plan för Socialfonden i Västsverige 2007-2013 som orsaker till arbetslöshet gäller i högsta grad också för de utländska akademikernas situation, inte minst bristande kunskaper i svenska språket och behov av kompletterande utbildning. Någon form av kunskapskomplettering är också ofta avgörande för möjligheten till att få ett arbete i enlighet med sin kompetens. En del av denna komplettering består i svenskundervisning och görs till största delen inom den kommunala vuxenutbildningen inom ramen för sfi. En annan del av kompletteringen behöver göras inom högskolan. Det gäller särskilt för personer som söker sig till något av de s.k. reglerade yrkesområdena där krav ställs på legitimation eller behörighet. Men även för andra yrkesgrupper kan kompletteringar, uppgraderingar inom specifika ämnen eller en svensk examen vara nödvändig för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att konkurrera på arbetsmarknaden med de som läst hela sin utbildning i Sverige.
Andra faktorer som lyfts fram i den regionala planen pekar på myndigheternas ansvar: Bristande samverkan mellan myndigheter/arbetsgivare/organisationer samt avsaknad av strukturer för att tillvarata kompetens och erfarenheter. I Högskoleverkets rapport Komma till sin rätt (2003) redogörs för sådana hinder som bidrar till den långa väntan för många utländska akademiker:
lång och oviss väntan på besked om uppehållstillstånd
ur karriärsynpunkt olämpliga kommunplaceringar
bristande kommunal introduktion och sfi-undervisning
problem med att få tidigare akademiska meriter bedömda – och i slutändan –
att bristen på erkännande av kompetens förvärvad i annat land leder till att personer hänvisas till okvalificerade arbeten och undervisning på för låg nivå.

Rapporten lyfter fram exempel på 16 personer som på olika sätt till slut funnit en väg till arbete men där resan ändå tagit från sex år upp till elva år – med en genomsnittlig tid på sju år! Dagens system som är indelat i faser bygger på att nyanlända som har vana av att studera och av att göra flera olika saker samtidigt först ska lära sig svenska innan eventuell ytterligare komplettering tar vid. Därtill visar rapporter (till exempel: Rätt man på fel plats (2001) Arbetsmarknadsstyrelsen; Ett svenskt kvitto? (2003) Högskoleverket) att det kunnande och den kompetens som förvärvats i hemlandet ofta undervärderas vilket leder till att flertalet måste läsa om hela sin tidigare utbildning eller till slut välja en yrkesbana/arbete som inte motsvarar det tidigare yrket eller genomgångna utbildningen. Det avspeglas tydligt i arbetslöshetsstatistiken men även i de uppskattningar som görs av andelen så kallat ”felsysselsatta”.

Arbetsförmedlingen spår att andelen av den aktiva arbetsföra befolkningen som är utrikes födda stadigt kommer att växa framöver. Hur arbetskraften och sysselsättningen utvecklas kommer att vara avhängigt av hur väl integrationen av utlandsfödda på arbetsmarknaden fungerar. Den hittills starka konjunkturen har visat på en kraftigt förbättrad sysselsättning även för utlandsfödda - men den står inte paritet med utvecklingen för svenskfödda. Andelen arbetslösa uppgick under första halvåret 2007 bland utomeuropeiskt födda med eftergymnasial utbildning till 11 procent, att jämföra med 2,3 procent för motsvarande grupp svenskfödda. I Västra Götalands län har den totala arbetslösheten på tre år sjunkit med 37 % (januari 2008) – men skillnaden i minskning är stor mellan födda i Sverige (43 %) och födda utrikes (16 %). Av 26 122 inskrivna arbetslösa i Västra Götalandsregionen i januari 2008 utgjorde utrikes födda 34 % - 8788 personer (www.amv.se). Inför en avmattning av utvecklingen i den svenska ekonomin och av efterfrågan på arbetsmarknaden tillhör personer med utländsk bakgrund en av de grupper som riskerar att bli mest utsatta.

3. PROJEKT UTLÄNDSKA AKADEMIKER - PROJEKTIDÉ OCH ORGANISATION
Det finns goda erfarenheter av projekt och verksamheter för tillvaratagande av utländska akademikers kompetens i Västsverige. Några av dessa projekt och verksamheter har samarbetat inom ramen för den så kallade Korta vägen-satsningen, som initierades i ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Länsarbetsnämnden i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Genom att stödja, utveckla och initiera effektiva utbildningsinsatser med utländska akademiker som målgrupp har de kunnat visa på en möjlig och kortare väg för målgruppen utländska akademiker till arbeten som motsvarar deras kompetens.

Ändå, trots att sådana åtgärder har varit och är betydelsefulla för att främja de utländska akademikernas situation är de inte tillräckliga för de behov som finns. Korta vägen-perspektivet behöver vidgas från att bara omfatta utbildningsinsatser till ett väl integrerat system som omfattar h e l a vägen - från tidig kartläggning, bedömning och vägledning vid anländande till Sverige, via komplettering, till arbete. De kompletterande utbildningsinsatserna behöver bli fler, de behöver vidareutvecklas och de behöver göras mer tillgängliga. Insatser för nyanlända utländska akademiker bör bedrivas som reguljär verksamhet och utgöra en ordinarie del i mottagandet och introduktionen av nyanlända i Västsverige.

Detta vidgade perspektiv utgör grunden för det planerade Projekt Utländska Akademiker. Projektet strävar mot att samla samtliga kommuner, högskolor och berörda myndigheter i Västsverige. Arbetet ska till en början utgå ifrån aktörer i Västra Götaland men avser att inkludera aktörer i Halland under förprojekteringen. Ett framgångsrikt Projekt Utländska Akademiker ska på sikt även kunna utvidgas till att arbeta nationellt.

Hur projektet ska organiseras och utformas ska utredas under förprojekteringsfasen (se rubriken "Genomförande"). Här följer en redogörelse för en preliminär organisation kring Projekt Utländska Akademiker som består av tre delprojekt. Målsättningarna för respektive delprojekt redovisas nedan under rubriken Målsättning.
Delprojekt 1. Insatser vid mottagande och introduktion
Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i arbetet med kompletterande utbildningsinsatser är individens egen motivation och drivkraft. Det är dock krafter som kan mattas av lång väntan, oklara besked och ett passivt omhändertagande. Nyanländas utbildning och yrkeserfarenhet är färskvaror som måste hanteras i ett system utan omvägar och återvändsgränder.

Syftet med delprojektet är att etablera en fungerande kedja med en tidig kartläggning och bedömning av den nyanländes utbildnings- och yrkesbakgrund, samt vägledning, som är nödvändig för att den nyanlände snabbt ska kunna ges en bild av möjliga vägar mot arbete eller studier och få möjlighet till komplettering - innan kunskaper och yrkeskunnande förlorar aktualitet...

Syfte

Syftet med Projekt Utländska Akademiker är att genom fördjupad och breddad, regional och interkommunal samverkan främja ett långsiktigt och effektivt tillvaratagande av nyanlända utländska akademikers kompetens som underlättar deras etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Målsättning

Under förprojekteringen ska ett så kallat logiskt schema för Projekt Utländska Akademiker tas fram. Det logiska schemat ska fungera som ett stöd i att beskriva hur resurser, insatser och aktiviteter i projektet samt det direkta resultatet av insatserna och aktiviteterna förväntas leda till effekter på kort, medellång och lång sikt. Metoden, som bland annat utvecklats av Ekonomistyrningsverket, kallas för verksamhetslogik (även benämnd programlogik eller Program Theory) och är en beskrivningsmetod som bland annat används av utvärderare inom offentlig verksamhet. Genom att tydliggöra projektets verksamhetslogik tydliggörs de antaganden om orsakskedjor som arbetet bygger på samt vilka mottagarna av resultaten och effekterna är, vilket underlättar vid planering, uppföljning och utvärdering av projektet både vad gäller verksamhet och ekonomi. Utifrån det logiska schemat ska projektmål fastställas och en beskrivning av förväntade resultat och effekter redovisas. Följande redogörelse för mål och förväntade effekter är därför preliminär.

*Förväntade effekter på kort sikt av Projekt Utländska Akademiker:
- Fler nyanlända genomgår tidig kartläggning, bedömning och vägledning
- Fler nyanlända deltar i individualiserade, kompletterande utbildningsinsatser
- Utbudet av arbetskraft ökar och individers möjligheter till självförsörjning ökar
- Genom ett snabbt inträde på arbetsmarknaden motverkas individens känsla av utanförskap

*Förväntade effekter på medellång sikt av Projekt Utländska Akademiker:
- Fler nyanlända får efter genomgången utbildningsinsats ett arbete motsvarande sin kompetens
- Fler nyanlända fortsätter efter genomgången utbildningsinsats till egenfinansierade studier
- Utbildninganordnare inom Projekt Utländska Akademiker får genom uppföljning och utvärdering av verksamheten underlag för fortsatt metod- och verksamhetutveckling
- Frågor kring insatser för utländska akademiker ges en ökad uppmärksamhet inom projektets samverkanspartners samt i det omgivande samhället

*Förväntade effekter på lång sikt av Projekt Utländska Akademiker:
- Fler nyanlända är självförsörjande efter genomgången utbildningsinsats
- En samhällsekonomisk vinst kan påvisas genom minskade kostnader för kommuner och vissa myndigheter
- Ett snabbare inträde på arbetsmarknaden ger mätbara resultat i form av förbättrad hälsa och/eller sjukskrivningskostnader
- Kompetensförsörjningen i Västsverige förstärks
- Den etniska mångfalden i arbetslivet ökar
- En självfinansierande modell för tillvaratagande av utländska akademikers kompetens kan införas

*Övergripande målsättning för Projekt Utländska Akademiker:
- Nyanlända personer med akademisk utbildning och utomnordisk bakgrund ska ha möjlighet att inom tre år efter erhållet uppehållstillstånd ha fått sin kompetens prövad och kompletterad - oavsett var i Västsverige man bor och konjunkturläget på arbetsmarknaden. På längre sikt ska den övergripande målsättningen kunna gälla nationellt.

*Fyra projektmål:
1. Samtliga till Västsverige nyanlända personer från länder utanför Norden, såväl flyktingar som övriga invandrare, ska erbjudas en tidig kartläggning och bedömning av tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

2. Personer som genomgår en tidig kartläggning och bedömning av kompetens samt vägledning ska, i mån av plats, påbörja en utbildning (insats inom Projekt Utländska Akademiker eller annan kompetenshöjande utbildning) annan än sfi, eller vara i arbete (motsvarande tidigare utbildning och yrkeskompetens) inom ett år efter genomförd kartläggning/bedömning/vägledning.

2. Personer som genomgår en tidig kartläggning och bedömning av kompetens samt vägledning ska, i mån av plats, påbörja en utbildning (insats inom Projekt Utländska Akademiker eller annan kompetenshöjande utbildning) annan än sfi, eller vara i arbete (motsvarande tidigare utbildning och yrkeskompetens) inom ett år efter genomförd kartläggning/bedömning/vägledning.

3. Minst 70 procent av deltagarna som genomgår en kompletterande utbildningsinsats ska vara i arbete (motsvarande tidigare utbildning och yrkeskompetens) eller egenfinansierad utbildning inom 3 månader efter utbildningsinsatsens slut.

4. Andelen kvinnor och män i projektet som helhet och i utbildningsinsatserna skall vara jämnt fördelad (>40 % - <60 %).>

*Projektet ska även förhålla sig till de kvantifierade mål som anges i Regional plan för Socialfonden i Västsverige 2007-2013:
- På kort sikt ska andelen deltagare i arbete, 90 dagar efter avslutat projekt, vara minst 10 procentenheter högre än det viktade genomsnittliga resultatet för gruppen ”särskilt anställningsstöd och förberedande utbildning”.
- Antal deltagare som efter avslutat projekt har fått jobb eller upplever att deras möjligheter att få jobb, ska ha ökat.

*Målsättning uttryckt i antal deltagare:
Inledningsvis kommer sex utbildningsinsatser (se ovan, delprojekt 2) att bedrivas inom ramen för Projekt Utländska Akademiker. Varje insats beräknas preliminärt ha en genomströmning på ca 40 deltagare per år. Tiden i utbildning är delvis individualiserad och löpande antagning görs i vissa fall. Uppskattad sammanlagd genomströmning för utbildningarna är 240 personer per år. Förväntat utfall på fördelningen av platser mellan kvinnor och män ska beräknas under förprojekteringen. Den preliminära fördelningen är 120 kvinnor och 120 män i utbildningsinsatser per projektår. Över en treårsperiod ska drygt 720 personer ha genomgått en kompetenshöjande utbildningsinsats inom Projekt Utländska Akademiker.

En uppskattning av antalet berörda vad gäller insatser vid mottagande och introduktion kommer att göras under förprojekteringen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionshinder ska ha möjlighet att delta i de kompletterande utbildningsinsatser som bedrivs inom ramen för Projekt Utländska Akademiker på samma villkor som personer utan funktionshinder. Hänsyn skall så långt som möjligt tas till individuella önskemål och behov. Samtliga lokaler i vilka undervisning bedrivs ska vara tillgängliga både att besöka, att studera i, samt för personal att verka i. Deltagare med olika typer av funktionshinder ska efter var och ens förutsättningar och behov kunna kommunicera med företrädare för projektet och utbildningsanordnare och kunna söka information på lika villkor som andra personer. Vid antagning skall tillgänglighets- och jämlikhetsaspekter beaktas, liksom vid organisering och utformning av den fysiska arbetsmiljön och vid utformning av undervisning och vid kurs- och schemaplanering. Ökad tillgänglighet kan till exempel innebära möjligheter att bedriva delar av studier på distans, via videokonferens eller lärcentra.

Vid upphandling av tjänster till projektet från underleverantörer och vid anordnade av arbetsplatsförlagd praktik skall tillgänglighetsperspektivet alltid beaktas.

Samtliga i projektet medverkande myndigheter har upprättat handlingsplaner och åtgärdsplaner för arbetet med att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med funktionshinder, i enlighet med Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Samtliga medverkande myndigheter bedriver också ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:01.

Utbildningsanordnare ska erbjuda deltagare en god psykosocial arbetsmiljö som inte ger grogrund för några former av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Utbildninganordnare inom Projekt Utländska Akademiker skall tillse att information om aktuell diskrimineringslagstiftning finns tillgänglig för deltagare samt information om vart man ska vända sig vid eventuella trakasserier, kränkande särbehandlingar eller diskriminering. Utbildningsanordnare inom projektet ska också kunna erbjuda stöd till dem som har drabbats av trakasserier, kränkande särbehandling eller diskriminering.

Arbetet med att genom aktiva insatser främja tillgänglighet under genomförandefasen ska utvecklas och utredas vidare under förprojekteringsfasen. Samverkansparternas representanter ska utbildas i frågor kring tillgänglighet och likabehandling.

Jämställdhetsintegrering

-

Transnationellt samarbete

Möjligheterna till transnationellt erfarenhetsutbyte ska utredas under förprojekteringen.

Medfinansiärer

  • Högskolan i Borås
  • Integrations- och jämställdhetsenheten, Länsst. i VG-län
  • KY-Akademien vid Studium
  • Primärvården Fyrbodal

Samarbetspartners

  • Avdelning för målgrupp
  • Chalmers entreprenörsskola
  • Forsknings- och utbildningskansliet
  • Högskolan i Borås
  • Institutionen för individ och samhälle
  • Integrations- och jämställdhetsenheten, Länsst. i VG-län
  • KY-Akademien vid Studium
  • Mottagningsenheten i Borås
  • Mottagningsenheten i Göteborg (Kållered)
  • Mottagningsenheten i Trollhättan
  • Primärvården Fyrbodal
  • Sjuhärads Kommunalförbund

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö