Logotyp på utskrifter

Projekt Iter

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStöd till familj och individ
KontaktpersonAnna Byström
E-postanna.bystrom@socialresurs.goteborg.se
Telefonnummer031-3679467
Beviljat ESF-stöd1 623 634 kr
Total projektbudget4 059 084 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2012-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Inom Göteborgs kommun, via det så kallade uppföljningsansvaret, har en stor grupp ungdomar som inte genomför gymnasieutbildning identifierats. Dessa har heller ingen förankring eller naturlig ingång på arbetsmarknaden. Projektet syftar till att ta ett helhetsgrepp kring ungdomen för att hindra långvarigt utanförskap från arbetsmarknaden och samhället. Genom att koppla samman ESF och Ungdomsstyrelsens Program för Europeisk volontärtjänst, kan en metod utvecklas som syftar till att underlätta ungas etablering i arbetslivet, främja motivationen till studier samt förebygga att unga hamnar i utanförskap. Övergripande målsättning är att genom samverkan vidareutveckla en gemensam modell som använder EU:s ungdomsprogram som verktyg för att engagera målgruppen. Syftet realiseras genom att målgruppen, ungdomar mellan 18-24 år med begränsade möjligheter, erbjuds att åka som volontärer genom ”Ung och Aktiv i Europa”. Målet är att få unga utanför självförsörjande via anställning eller studier.

Bakgrund

Inom Göteborgs kommun, via det så kallade uppföljningsansvaret, har man identifierat en stor grupp ungdomar som inte genomför gymnasieutbildning. Dessa har heller ingen förankring eller naturlig ingång på arbetsmarknaden. Unga som inte gått klart skolan och aldrig har varit inne på arbetsmarknaden riskerar att hamna i ett permanent utanförskap vilket bekräftas av den statliga utredningen "Unga Utanför" (SOU: 2003:92) (1)

Statistik över unga arbetslösa visar en överrepresentation av de unga som inte avslutat sin skolgång vilket visar på behov av insatser för att fånga upp dessa ungdomar. Att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och försörja sig själv utgör grunden till ett självständigt liv och social integration. Genomförd förstudie har fokuserat på unga som befinner sig utanför det formella utbildningssystemet och/eller som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ett sätt för unga som av olika anledningar inte fungerar i den traditionella strukturen att få såväl ökad kompetens som motivation kan vara att genomföra Europeisk volontärtjänst- EVS. EVS är ett program som söks och finansieras via EU:s ungdomsprogram ”Ung och aktiv i Europa”. EVS möjliggör för ungdomar att göra volontärtjänst i ett annat Europeiskt land under en period av 2 veckor till 12 månader. Förstudiens kartläggning har visat ett intresse att genomföra europeisk volontärtjänst hos målgruppen.

Volontärtjänsten ger de unga ökad kunskap och kompetens (lärande kopplat till EVS- platsen, språk och kultur), ökad framtidstro och en större tilltro till den egna förmågan vilket leder till ökad anställningsbarhet. Ungdomen får en dokumenterad arbetslivserfarenhet och den internationella dimensionen som efterfrågas på arbetsmarknaden. De bygger även upp ett viktigt socialt nätverk i ett annat sammanhang än vad de tidigare haft tillgång till.

Det har under förstudiens kartläggning och utifrån förstudiens samarbetspartners tidigare erfarenheter blivit tydligt att de unga som genomfört EVS har ökat sin kunskap, skapat större nätverk och fått större tilltro till sin egen förmåga. Förstudiens undersökning påvisar att en övervägande andel av de unga, som före genomförd volontärtjänst var utan sysselsättning, vid hemkomsten kom i sysselsättning. Det fåtal som återgick till arbetslöshet, gjorde så endast under en kort period.

Förstudien har visat på betydande problem för målgruppen att genomföra volontärtjänst inom befintliga strukturer då extra tid och energi krävs för att motivera och stödja dem. Ytterligare anledningar till målgruppens begränsade nyttjande av EVS- programmet är en brist på kunskap om möjligheten, rädsla, dåligt självförtroende, upplevd osäkerhet kring sig själva, svaga nätverk, brist på stöttning från omvärlden och passivitet. Förstudiens kartläggning visar att de organisationer som har skickat unga utanför på EVS, har haft extra resurser avsatta för uppbackning och motivationsarbete.

Under förstudiens gång har behoven hos såväl de unga, som hos de verksamheter som arbetar med målgruppen inventerats. Det har varit viktigt att belysa vilka strukturer som behöver byggas upp för att möjliggöra målgruppens användande av Europeisk volontärtjänst som en metod att komma närmare arbetsmarknaden. Vi vill med detta projekt utveckla en struktur där målgruppen får det stöd och den motivation de behöver för att kunna genomföra en EVS- period och vidare komma i sysselsättning.

Sedan genomförd förstudie har ytterligare förvaltningar knutits till projektet. Social resursförvaltning har tagit över rollen som projektägare för genomförandet av projekt Iter (2). De förvaltningar och organisationer som deltog i förstudien kommer delta även i genomförandeprojektet.

(1) ESF Ansökan om stöd 20100409 Ver 1.95
(2) Iter betyder "vägen" på latin

Syfte

Syftet med projektet är att motivera och stärka unga utan jobb eller utbildning till att åka på EVS. Genom en förberedelsefas och en uppföljningsfas skall projektet ge ungdomar som är behov av extra stöd motivation, kunskap och den uppbackning de behöver för att genomföra EVS. Syftet är vidare att förberedelse- och uppföljningsfasen skall leda till att målgruppen genomför en EVS, får en ökad tilltro till sig själva, kunskap och kompetens för att komma vidare i sysselsättning.

För att säkerställa att projektet följer syftet samt kvalitet och långsiktiga effekter för projektets deltagare kommer projektet att byggas på tre faser:

1. MOTIVATION- OCH FÖRBEREDELSEFAS
En inledande motivations- och förberedelsefas ger deltagarna motivation samt kunskap och handledning kring praktik, vistelse utomlands och landspecifik kunskap. Erfarna coacher/handledare förbereder deltagarna individuellt och finner lämpligt sätt att motivera ungdomen. Ungdomarnas intresse ”matchas” och blir vägledande för inom vilken organisation de ska genomföra volontärtjänst.

Under perioden sker gruppaktiviteter som innehåller kunskapspåfyllnad och praktisk handledning kring praktik, Europakunskap och landspecifik kunskap i grupp. Gruppaktiviteterna är uppdelade i tre moduler 8 timmar vardera, totalt 24 timmar. Vid kurserna delas utbildningsmaterial ut som ger ungdomarna chans att studera vidare på egen hand. Gruppaktiviteterna kommer att upprepas vid tre tillfällen vardera under projektets gång. Upplägget innebär att kurserna kan genomföras i valfri ordning för att kunna samla upp ungdomarna i den takt de rekryteras.

Unga som befinner sig i utanförskap har ofta ett splittrat nätverk, de har ofta många olika myndighetskontakter men saknar ett helhetsgrepp. Därför kommer nätverksmöten att hållas där ungdomarna bjuder in alla de personer som är viktiga för deras framtid. På detta sätt skapas samverkan vilket leder till ett helhetstänkande och snabbare insatser för varje enskild ungdom. Ungdomen kommer under första fasen att ha två nätverksmöten, ett initialt och ett i anslutning till avresa. (För vidare information om självskattning, se avsnittet "uppföljning, utvärdering, lärande").

Självskattning kommer att ingå i denna fas för att sedan följas upp under uppföljningfasen.

2. GENOMFÖRANDEFAS
Genomförandefasen finansieras genom Ungdomsstyrelsens EVS- program. Projektdeltagarna genomför EVS- arbete hos en organisation i annat europeiskt land under 2 veckor – 12 månader. Projektets samarbetspartners har sedan tidigare upparbetade kontakter med flera europeiska organisationer. I september månad genomfördes ett femdagars PBA (Partner Building Activity) i Göteborg där tio europeiska organisationer med intresse för och erfarenhet av EVS- målgruppen deltog. Genom mötet har vi fått god kunskap om vilka organisationer vi skickar ungdomarna till och en samsyn vad gäller arbetssätt. Mottagarorganisationen ansvarar under EVS:en för volontärens dagliga verksamhet, språkundervisning, handledning, fickpengar, mat, logi, lokala transporter samt två mentorer som skall stötta ungdomen både i arbetet och socialt.

3. UPPFÖLJNINGSFAS
Vid uppföljningsfasen då deltagaren kommer tillbaka till Sverige efter genomförd EVS är det viktigt att de får möjlighet att utvärdera genomförd period, validera sin nyvunna kunskap samt få stöd för att komma vidare. I denna utvärderings- och valideringsfas fas anordnas ett sista nätverksmöte, utvärdering via Youth Pass samt självskattning. Ungdomen kommer sedan att få stöd att hitta lämplig väg vidare utifrån de resultat och effekter EVS:en har lett till. Förhoppningen är att ungdomens nyvunna erfarenheter leder henne/honom vidare till jobb eller studier, men vid behov stöttar projektledare/coach den unge vidare till lämpliga instanser som exempelvis Arbetsförmedlingen/Upp! och/eller studievägledning. (För information om Youth Pass se avsnittet "Uppföljning, utvärdering, lärande")

Målsättning

Projektets övergripande mål är att 30-40 ungdomar mellan 18-24 år som varken arbetar eller studerar motiveras till att genomföra EVS i ett Europeiskt land och därigenom får ökad kunskap, större nätverk och tilltro till sin egen förmåga. Målet på sikt är att den unge blir sysselsatt i arbete eller studier och därmed blir självförsörjande.

Projektets förväntade effekter:

1. 60-70 ungdomar får individuellt informationsmöte för att ta ställning till projektet och till EVS

2. 35-45 ungdomar genomgår förberedande fas och får kunskaper kring EVS

3. 30-40 ungdomar genomgår genomförandefas och får erfarenhet av EVS- arbete

4. 30-40 ungdomar får ökad kunskap och större nätverk

5. 30-40 ungdomar får en ökad tilltro till egen förmåga

6. Två månader efter avslutad EVS är 20 % av ungdomarna sysselsatta i arbete eller studier.
Sex månader efter avslutad EVS är 80 % av ungdomarna sysselsatta i arbete eller studier.

Under rubriken "Uppföljning, utvärdering och lärande" beskrivs hur målen skall följas upp, mätas och utvärderas.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En ungdom med en ställd diagnos eller liknande problematik som sätter ned hennes förmåga att klara sig själv kan omfattas i projektet om det går att överbrygga de hinder som funktionsnedsättningen orsakar. Många gånger är det den fysiska vardagsmiljön som avgör om en ungdom blir utestängd eller får svårigheter att delta i samhällslivet på grund av sitt funktionshinder. Målet är att undanröja eller minska den utestängande effekten.

Utifrån vår tillgänglighets- SWOT från förprojekteringen avser vi att inom projektet synliggöra olika typer av funktionsnedsättningar. Vidare bär vi inom projektgruppen med oss insikten kring att det kan vara ett svårdefinierat begrepp med många dimensioner att ta i beaktning. Ytterligare resultat, utifrån SWOT- analysen, som har varit viktiga att ta hänsyn till är ta vara på de kompetenser inom området som finns i det befintliga nätverket för projektet. Inom styrgruppen finns det viktig kompetens och kunskap och även en medvetenhet kring att viss information kommer att behövas hämtas från annat håll. Göteborgs Stad har bland annat utformat en handlingsplan som finns tillgänglig som stöd inom området. Förutom Göteborgs Stad ser vi ESF- rådet som en viktig källa till kunskap och metoder för att möjliggöra ett projekt som främjar jämlikhet och motverkar diskriminering. Projektet avser att ta hjälp av ESF processtöd vid uppstart för att projektgruppen skall få ökad förståelse för frågan.

En särskild prioritering för EU- programmet Ung och Aktiv är inkludering av ”unga med begränsade möjligheter”. Programmet ska vara tillgängligt för alla, och i EVS- ansökan till Ungdomsstyrelsen finns möjlighet att söka extra medel i de fall ungdomen behöver utökat stöd under sin volontärtjänst. Därigenom skapas förutsättningar för unga med funktionsnedsättningar att genomföra volontärtjänst i Europa.

Jämställdhetsintegrering

SWOT- analysen som upprättades under förprojekteringen ligger till grund för hur vi ska integrera jämställdhet i genomförandet av projektet. Vi strävar efter att synliggöra individens möjligheter till positiv utveckling, på individuellt plan likväl som ur ett arbetsmarkandspolitiskt perspektiv.

Projektgruppen har insikt i att det förekommer könssterotypa föreställningar i samhället och kommer aktivt att försöka motverka att de föreställningarna hindrar en jämställd plattform. Pojkarna inom vår målgrupp är dels överrepresenterade statistiskt, dels den mer synliga gruppen till skillnad från flickorna som tenderar till att hamna i bakgrunden. För att synliggöra de båda grupperna eftersträvar vi ett projekt som återspeglar den könsfördelning som statistiken förmedlar, ca 60 % pojkar och 40 % flickor.

Projektgruppen kommer tidigt att informera mottagarorganisationer kring jämställdhetsmålen för att uppmuntra dem till att utforma volontärtjänster av varierad karaktär, och som därmed kan locka olika typer av ungdomar. På det viset kan vi ta hänsyn till kön, men även olika kompetenser som individen besitter oberoende om det är en pojke eller flicka. Projektet kommer att fokusera på att se individen utifrån ett helhetsperspektiv och försöka uppmuntra till otraditionella val. Vi önskar att jämställdhet mellan könen på det här viset uppmärksammas. Projektgruppen avser att aktivt låta frågeställningar kring jämställdhet genomsyra de olika projektfaserna, från projektstart och rekrytering av både personal, ungdomar och samverkansaktörer, till utvärdering av projektet.

Transnationellt samarbete

Projektgruppen har i dagsläget samarbete med internationella samarbetsorganisationer i Estland, Frankrike, Bulgarien, Turkiet och Nordirland vilket möjliggör transnationell samverkan. Projektets styrgrupp har deltagit i en femdagars PBA (Partner Building Activity) som syftar till att stärka samverkan mellan organisationerna.

Transnationell samverkan i projektet syftar till att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte och metodutveckling i arbetet med målgruppen "unga utanför". Förhoppningen är att samarbetet skall leda till ny kunskap och kompetens som kan tillämpas inom de olika organisationerna och verksamheterna. Därmed skapas nya möjligheter för målgruppen i en global kontext.

Den transnationella dimensionen stärks ytterligare då projektets syfte är att möjliggöra EVS i ett europeiskt land. Ungdomen kommer att skapa internationella nätverk som förhoppningsvis kommer att öppna upp för en större arbetsmarkand och fler möjligheter. Transnationell samverkan är alltså en förutsättning för projektets genomförande. Nyttan av transnationell samverkan är att den ska leda till nya metoder och ett gemensamt utvecklingsarbete samt vidare en möjlighet för målgrupp, projektgrupp, och samverkanspartners att utveckla nya nätverk. Målet är ökad kompetens och kunskap samt nya möjligheter internationellt och lokalt för samtliga knutna till projektet.

Projektet planerar för att genomföra ett seminarium för medverkande organisationer för att utbyta erfarenheter och utvärdera metodanvändandet. Syftet med ett utvärderingsseminarium är även att det stärker kontakterna ytterligare och möjliggör ett fortsatt transnationell samverkan vidare efter projektets slut. Upplägget för seminariumet är en uppföljning av ovan nämnd PBA och medel söks via Ungdomsstyrelsen.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Göteborg

Samarbetspartners

  • Fritid Frölunda/Sdf Frölunda/Göteborgs stad
  • Färnebo Folkhögskola
  • Göteborgs Stad Gunnared
  • KEKS
  • SDF Linnéstaden IFO/Fritid
  • SFC Skyddsnätet
  • Stöd för familj och individ

Kommun

  • Göteborg