Logotyp på utskrifter

Projekt Hundra!

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSDF Östra Göteborg
KontaktpersonJosefine Schultz
E-postjosefine.schultz@bergsjon.goteborg.se
Telefonnummer031-3654097
Beviljat ESF-stöd6 241 617 kr
Total projektbudget15 418 520 kr
Projektperiod2010-04-01 till 2013-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projekt Hundra! är ett samverkansprojekt mellan offentlig och privat sektor där syftet är att matcha företagens arbetskraftsbehov med den arbetskraftsreserv som finns i stadsdelarna Bergsjön och Kortedala i Göteborg. Projektet drivs av Göteborgs stad genom Arbetsforum Bergsjön/Kortedala.

Bakgrund

BAKGRUNDSBESKRIVNING

Stadsdelarna Bergsjön och Kortedala ligger i den nordöstra delen av Göteborg.

Bergsjön är en stadsdel som präglas av segregation och utanförskap och som skiljer sig markant från Göteborg som helhet. Mer än halva befolkningen är född i annat land än Sverige och drygt 90 procent av de barn och ungdomar som är bosatta i stadsdelen är berättigade till modersmålsundervisning. Ohälsotalet är högt och utanför statistiken finns en stor oregistrerad grupp som inte kvalificerat sig till socialförsäkringssystemet.

Förvärvsfrekvensen var 47,5 procent under år 2007 jämfört med 75,8 procent för hela Göteborg. Utbildningsnivån skiljer sig också åt, med en relativt stor andel med bara grundskoleutbildning och en låg andel med eftergymnasial utbildning. Medelinkomsten är 133 300 kr lägre per år i Bergsjön jämfört med ett genomsnitt på 235 100 kr för Göteborg (2007).

Stadsdelen Kortedala består av tre delområden vilka är södra och norra Kortedala, Gamlestaden samt Utby, som markant skiljer sig åt. Delområdet Södra och Norra Kortedala byggdes upp i början av 1950-talet, när bostadsbristen var omfattande i Göteborg och efterfrågan på moderna lägenheter var stor. I många avseenden uppvisar området liknade socioekonomiska strukturer som i Bergsjön. Områdena består huvudsakligen av flerfamiljshus med små lägenheter. Mer än en tredjedel av befolkningen är född i annat land än Sverige. Ohälsostalen i norra och södra Kortedala är till och med högre än i Bergsjön. Förvärvsintensiteten är högre men ligger markant under index för Göteborg och arbetslösheten ligger högt över index för Göteborg. Utbildningsnivån är låg, en stor andel har bara grundskoleutbildning och en förhållandevis låg andel har en eftergymnasial utbildning. Medelinkomsten ligger på 190 200 kr/år.

Arbetsforum i Kortedala/Bergsjön är en arena där olika myndigheter/organisationer och verksamheter samverkar i ett gemensamt utvecklingsarbete för en framtid präglad av mångfald och med fler invånare i arbete. Det övergripande syftet för Arbetsforum är att bidra till att fler Bergsjö- och Kortedalabor etablerar sig på arbetsmarknaden. Utgångspunkt för deltagande är den enskildes önskan om ett eget arbete och egen försörjning.


DEN REGIONALA PLANEN FÖR SOCIALFONDEN I VÄSTSVERIGE

Ansökan utgår från den västsvenska regionala socialfondplanen. Projektet bygger i hög grad på de prioriteringar som slås fast i planen. Se avsnittet bilaga/övrigt.


PROBLEMBESKRIVNING

Göteborgs stad, stadsdelsförvaltningarna i Bergsjön och Kortedala, driver sedan maj 2008 det ESF-finansierade projektet Framtid i fokus. Projektet har ett ESF-tvillingprojekt i Malmö/Rosengård med samma namn. Under projektperioden utvecklar vi tillsammans metoder för att stötta våra deltagare att närma sig arbetsmarknaden. Det handlar om friskvårdsinsatser, utbildningsinsatser och olika former av praktik. Ett kontinuerligt utbyte sker mellan Malmö och Göteborg. Fram till oktober 2009 har vi kunnat konstatera att praktik är en särskild bra metod för att närma sig arbetsmarknaden. Vi har tagit stort intryck av Malmös arbete med praktik för deltagarna på framförallt små och medelstora företag.

Traditionella arbetsmarknadsprojekt utgår normalt från individen. Det är individen som ska rustas, utbildas och förberedas för arbetslivet. Så arbetade vi exempelvis initialt i Framtid i Fokus. Med erfarenheter och lärdomar från Framtid i fokus vill vi nu vända på begreppen och istället utgå från de insatser som är efterfrågade av arbetsmarknaden och de företag och organisationer som verkar där. I detta har vi identifierat två problem som projektet avser att medverka till att lösa:

1) Små och medelstora företag skulle behöva/kunna anställa men gör det inte på grund av brist på tid, resurser och kunskap.

Många små och medelstora företag har behov av, eller möjlighet att, anställa ny personal. Emellertid har man inte alltid de resurser som större organisationer har i personalavdelningar och rekryteringsstöd. Dessutom är det extra viktigt att hitta rätt person för rätt arbete i ett mindre företag. Resultatet blir att man inte anställer all den personal man skulle behöva och att rekryteringen huvudsakligen sker i traditionella nätverk där vanligen personer långt från arbetsmarknaden inte ingår. Långsiktigt resulterar detta problem i lägre tillväxt för hela samhället.

Företagarorganisationen Företagarna beskriver i ett flertal rapporter denna problematik, bland annat i rapporten Dålig matchning mellan tillgång och efterfrågan från år 2006. I rapporten konstateras: Matchningsproblemen på den svenska arbetsmarknaden är stora. Trots att över en miljon människor saknar arbete har många småföretag svårt att hitta personal. Knappt var femte småföretag anser att deras största tillväxthinder är brist på arbetskraft. Företagarnas undersökning visar att hälften av småföretagen räknar med att behöva rekrytera personal under de närmaste tre åren. Störst är behovet av personal med en gymnasial yrkesutbildning. I flera av dessa branscher är det redan idag svårt att få tag på personal.


2) Många invånare i Bergsjön och Kortedala saknar arbete. Gruppen har mycket svårt att få ett arbete genom traditionella arbetsmarknadsmetoder.

Ett stort antal invånare i nordöstra Göteborg och stadsdelarna Kortedala och Bergsjön saknar idag arbete. En stor andel av dessa personer har utländsk bakgrund och har kanske aldrig haft ett arbete under sitt liv i Sverige. Andra har befunnit sig utanför arbetsmarknaden under lång tid, antingen beroende på arbetslöshet eller på grund av sjukdom. Våra erfarenheter från vårt ordinarie arbete och Framtid i fokus visar att dessa personer mycket sällan får arbete via gängse kanaler. Istället har vi kunnat se att det är framgångsrikt med ett nära samarbete med potentiella arbetsgivare (små och medelstora företag) där deltagaren kan börja med olika former av praktik eller provanställning för att så småningom eventuellt få en vanlig anställning. Matchning mellan arbetsgivare och deltagare är här en nyckelfråga.


Som beskrivits så är den problematik som projektet fokuserar på tudelad. Vi har företag som skulle kunna anställa men som inte gör det och vi har kompetent arbetskraft i våra stadsdelar som inte får ett arbete utan befinner sig i utanförskap. Fokusering på företagens efterfrågan av arbetskraft samt individens kompetens kommer att vara ledord i projektet. Det leder till en matchning mellan företag och individ vilket på lång sikt resulterar i högre regional tillväxt samt lägre arbetslöshet.

Vi tror att fördomar och rädsla för det okända hos företagen kan vara en anledning till att många av våra deltagare inte har kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Detta visar på vikten av kunskap hos näringslivet om mångfald, tillgänglighet och jämställdhet. Vår avsikt är att möta de eventuella praktiska hinder som kan finnas för våra deltagare. Genom att erbjuda en arena där företagen får lära känna personer av olika bakgrund och med olika förutsättningar, tror vi också att deras tankesätt kommer att förändras och att de kommer att våga anställa andra personer än vad de annars skulle ha gjort. Därigenom bidrar projektet till företagens arbete med CSR - Corporate Social Responsibility.


Projekt Hundra! bygger på systematiskt uppbyggda kunskaper om vilka åtgärder som har effekt baserat på tidigare erfarenheter inom den egna verksamheten och inom ESF-finansierade projekt samt utvärderingar av tidigare projektverksamheter.

Syfte

Projekt Hundra! syftar till att matcha det rekryteringsbehov som finns i företagen, i Bergsjön, Kortedala och övriga Göteborg, med det arbetskraftsutbud som finns i projektets målgrupp, arbetslösa försörjningsstödstagare i stadsdelarna Bergsjön och Kortedala. Projektdeltagarna i målgruppen ska på så vis närma sig arbetsmarknaden. Detta ska göras genom en strukturerad samverkan med företagen i stadsdelarna och i övriga Göteborg via samarbete i bland annat företagarföreningar. Samverkan består i identifiering av rekryteringsbehov hos företagen respektive kompetens hos projektdeltagare, matchning samt anställning med företagsstöd. Aktiviteterna fungerar som en brygga mellan företagen och projektdeltagarna.

I syftet ingår att medvetandegöra företagens rekryteringsbehov. Projektet syftar också till att stödja företagens affärsstrategi och arbete med CSR, Corporate Social Responsibility, genom att åskådliggöra vilka ekonomiska vinster som kan uppnås genom arbetsgrupper som präglas av mångfald.

Anställning med företagsstöd innebär att ett avtal sluts om anställning mellan deltagare, företag och projektet. Under tre månader arbetar deltagaren hos företaget men uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten. Efter tre månader, om deltagare och företag är nöjda, övergår anställningen med företagsstöd i en vanlig anställning.


På lång sikt syftar projektet till att öka tillväxten i Göteborgsregionen samt att sänka arbetslösheten och minska utanförskapet i Göteborg.

Målsättning

Utifrån projektets syfte har vi tre målsättningar:

1) Projektet ska hjälpa företagen som deltar i projektet med minst 100 rekryteringar vilket leder till minst 100 nyanställningar (därav namnet Projekt Hundra!).

2) 50 procent av projektdeltagarna (= 100 deltagare) ska få någon form av anställning efter att de har deltagit i projektet.

3) Minst 60 procent av medverkande företags förväntningar ska gå i uppfyllelse.

Vi kommer att fråga varje företag, i början av deras medverkan i projektet, vilka förväntningar de har på projektet. I slutet av projektperioden kommer vi att sammanställa dessa förväntningar i en enkät som sedan alla medverkande företag får besvara. Målet är då att företagen ska uppge att minst 60 procent av förväntningarna har uppfyllts.


Projektet har också två långsiktiga strategiska mål vilka projektet hoppas kunna bidra till på lång sikt.

1) Ökad tillväxt och fler arbetstillfällen i stadsdelarna Bergsjön och Kortedala samt i hela Göteborgsregionen.

2) Alla arbetsföra invånare stadsdelarna Bergsjön och Kortedala ska kunna försörja sig själva via arbete eller studier.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsarbetet i projektet ska avspegla individens funktionskapacitet i projektets fysiska och psykosociala miljö. Projektet ska därför sträva efter att skapa en så tillgänglig miljö som möjligt för såväl deltagare från projektets målgrupp som för projektets personal. För att uppnå detta krävs en ökad medvetenhet och kompetens om olika former av funktionsnedsättningar, såväl synliga som osynliga. Genom anpassning kan tillgängligheten till verksamheten öka och i förlängningen även till arbetsmarknaden genom den påverkan projektet kommer att ha på arbetsgivare i och med det stöd projektet kan erbjuda arbetsgivare och på så vis visa på möjligheterna med mångfald.

Under projektet ska personalen gå en utbildning i tillgänglighet. Avsikten är att öka medvetenheten om funktionsnedsättningar hos personalgruppen för att bättre möta deltagarnas individuella behov och därmed också förbättra förberedelsen inför deltagarnas arbete på företagen.

Huvudfokus för projektets tillgänglighetsarbete är att öka den interna kompetensen och på så sätt stärka personalgruppen i sin roll som kunskapsbärare i mötet med både deltagare och samverkande företag. På så vis möjliggör projektet för en bredare kunskapsspridning både inom offentlig verksamheter som ut till det lokala näringslivet.

Projektets har som mål att så långt möjligt påverka arbetsförhållanden och anpassas dessa till så väl deltagarnas som personalens olika förutsättningar i fysiskt och psykosocialt avseende så att personer med eventuella funktionsnedsättningar ska kunna delta i projektet och ta del av projektets insatser på lika villkor. Projektet kommer därför att ge Handisam i uppdrag att ta fram ett lämpligt kartläggningsmaterial anpassad för både deltagare och personal. Kartläggningen ska sedan ligga till grund för en individuell anpassning av verksamheten för att öka projektets tillgänglighet. Utifrån kartläggningen har projektet större möjligheter att ge stöd till arbetsgivare och samtidigt stärka individens position på arbetsmarknaden och öka dess delaktighet i samhället.

Då projektet kommer att ha en kontinuerlig intagning av nya deltagare är det omöjligt att i förväg veta vilka anpassningar som kan vara aktuella att göra. Därför kommer, vid behov, Processtödet i Tillgänglighet att anlitas för att bättre garantera kvalitén i anpassningen.

Jämställdhetsintegrering

Under hösten 2010, när all personal är tillsatt, ska projektpersonalen delta i en utbildning i 4R-metoden. Med 4R-metoden kan man mäta och synliggöra villkoren för R1 = Representation, R2 = villkoren för fördelningen av Resurser, R3 = Resultaten och R4 = Realisera, att formulera mål och åtgärder.

Avsikten med utbildningen är att personalen med hjälp av metoden ska vara bättre rustade för att identifiera ytterligare områden där jämställdhetsperspektivet kan tillämpas. Långsiktigt innebär även en utbildning av personalen i 4R-metoden att personalen får tillgång till ett redskap med vilket de kan arbeta mer konkret med jämställdhetsintegrering. Det innebär också att medvetenheten om jämställdhetsfrågor ökar och att begränsande strukturer blir mer synliga. I förläningen kan det medföra att personalen initierar och utvecklar nya sätt att organisera verksamheten och angripa jämställdhetsfrågor på och som tar hänsyn till både kvinnors och mäns rättigheter. Den förväntade effekten är därför större.

Fokus för projektets jämställdhetsarbete är synliggöra deltagarnas val av arbetsplats och yrkesinriktning och försöka bredda deras horisont genom att med hjälp av metoden analysera de bakomliggande strukturerna. Avsikten är att personalgruppen under två halvdagar per projektår ska utföra en 4R-analys av projektet samt av de anställningsmöjligheter som projektet erbjuder. I detta ska projektet ha möjlighet att anlita Processtödet i jämställdhetsintegrering eller motsvarande.

Projektets arbete med 4R-metoden ska även ingå som en del i den löpande utvärderingen och en kontinuerlig diskussion med utvärderaren ska föras för att följa upp och utvärdera metodens resultat i jämställdhetsintegrering.

I arbetet med att knyta kontakter med företag ska projektet sträva efter en variation i utbudet av företag och arbetsuppgifter och då vända sig till en mix av företag för att göra det möjligt för både män och kvinnor att få anställning. En annan viktig dimension i projektets jämställdhetsarbete är den dialog man för med företagen om vikten av mångfald i arbetsgrupper. Här är de planerade frukostmötena en viktig arena för att lyfta fram jämställdhetsfrågor genom att med stöd i utvärderingen visa på projektets resultat.

Transnationellt samarbete

Projektet har för avsikt att ingå ett transnationellt samarbete med en organisation vars arbete är riktat mot arbetslösa personer och som bygger på ett samarbete mellan den lokala förvaltningen och näringslivet. Det övergripande temat för samarbetet är samverkan mellan privat och offentlig sektor på lokal nivå.

Samarbetet kommer att innebära att en grupp på mellan tre till fem personer från projektet samverkar med en lokal organisation, i ett annat EU-land, som har utarbetat en bra metod för samarbete mellan privat och offentlig sektor kring arbetslösa i närområdet. Vi ser gärna att gruppen består av deltagare från både offentlig och privat verksamhet i Kortedala och Bergsjön.

Inom ramen för projektet består samarbetet av att gruppen utför två samverkansresor varav den första ska äga rum under projektår två och den andra under projektår tre. Gruppen ska under en arbetsvecka få möjlighet att fördjupa sig i partnerorganisationens arbetssätt och metoder samt få tillfälle att besöka andra närliggande verksamheter som samarbetar med partnerorganisationen. När organisationerna är bekanta med varandras arbetssätt kommer gemensam metodutveckling utifrån samarbetets tema, samarbete mellan privat och offentlig sektor kring arbetslösa i närområdet, att stå i fokus. Vi kan även tänka oss att samarbetet består av två partners från olika länder.

Avsikten är att under projektår ett söka lämplig partnerorganisation som är intresserade av att ingå i ett samarbete. Projektledaren kommer tillsammans med EU-samordnaren att ansvara för att söka lämplig partner. Vår målsättning är att projektledaren gör ett planeringsbesök hos partnerorganisationen under projektår ett för att upprätta en god organisation kring samarbetet och att de tillsammans inleder arbetet med att ta fram ett långsiktigt program. Kontaktsökande har redan inletts innan projektstart.

Den transnationella samverkan ingår som en del i projektets metodutveckling där avsikten är att under projektperioden utveckla en hållbar och långsiktig samarbetsform mellan offentlig förvaltning och privat näringsliv riktad till personer som har varit långtidsarbetslösa eller sjukskrivna. Avsikten är också att öka den långsiktiga lokala och regionala tillväxten.

Medfinansiärer

  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön
  • Verksamhetsområde funktionshinder, Individ & familj

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Gamlestaden
  • Coompanion Göteborgsregionen
  • Företagarföreningen i Bergsjön
  • GMI
  • Grogrunden i Bergsjön ekonomisk förening
  • Verksamhetsområde funktionshinder, Individ & familj

Kommun

  • Göteborg