Logotyp på utskrifter

Projekt GEVALIS - Vuxna

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSOF Västra Skaraborg
KontaktpersonJanet Wohlfarth
E-postjanet.wohlfarth@svsfinsam.se
Telefonnummer070-2445999
Beviljat ESF-stöd17 375 576 kr
Total projektbudget45 025 758 kr
Projektperiod2010-01-01 till 2013-11-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet riktar sig till invånare mellan 25 till 50 år som varit frånvarande från arbetslivet pga sjukdom och syftar till att deltagarna får bättre självinsikt/självförtroende som leder till en ökad aktivitetsförmåga så de kan gå vidare i en arbetslivsinriktad rehabilitering inom välfärdssektorn.

Bakgrund

Projekt GEVALIS Vuxna,som beskrivs i föreliggande ansökan har varit föremål för förprojektering sedan 2008,som finansierats av Samordningsförbundet Västra Skaraborg.Kommunerna Essunga,Götene,Lidköping,Skara,Vara och Försäkringskassan,Arbetsförmedlingen samt Västra Götalandsregionen ingår som samverkansparter i förbundet.

Problemområde
Från den 1 juli 2008 infördes nya regler i sjukförsäkringen vilket kortfattat innebär att den tidsbegränsade sjukersättningen upphör och sjukskrivningslängden begränsas.De som har ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kan i en övergångsperiod få en förlängning av högst 18 mån om deras arbetsförmåga bedöms fortfarande vara nedsatt.Därefter upphör försäkringen även om arbetsförmågan fortfarande är tillfälligt nedsatt.De försäkringstagare som kan prövas mot en varaktig sjukersättning är de som bedöms att inte återfå sin arbetsförmåga i framtiden. Regelverket för att få denna ersättningsform är mycket restriktiv.Det innebär för många människor att de är för friska för att få ersättning från socialförsäkringssystemen men är för sjuka för att stå till arbetsmarknadens förfogande.Efter en utredning initierad av Samordningsförbundet finns det 743 personer med en tidsbegränsad sjukersättning som upphör under 2010 i Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara kommuner och fler väntas upphöra 2011.När vi räknar bort personer som kan fångas upp av de ordinarie myndigheternas rehabiliteringsansvar återstår ca 200 personer som sannolikt är i behov av olika prerehabiliterande åtgärder innan de kan stå till arbetsmarknadens förfogande.De personer som omnämns härovan återfinns inom Försäkringskassans försäkringssystem.Det finns dock en stor andel människor som är sjuka eller har psykosociala svårigheter och som har sin försörjning genom försörjningsstöd hos kommunerna. Dessa personer har en alldeles särskilt svår situation.Signifikant för dem är att de har upprepade och långvariga sjukperioder som många gånger omintetgör en långvarig planering.Flertalet av dem är personer som lämnat försäkringssystemen där de nya reglerna bedömt att personen inte är berättigad till ersättning inom sjukförsäkringen och de har därmed varit tvungna att ansöka om försörjningsstöd hos kommunen.

Målgruppens behov
Det kan sammantaget sägas om dessa personer är att de har mycket lång frånvaro från arbetslivet och har stort behov av en prerehab insats.Sannolikt identifierar sig många som sjuka och anser sig helt eller delvis sakna arbetsförmåga.Vi bedömer att det behövs insatser av prerehabiliterande karaktär där aktivitetsträning ingår för de personer som har varit borta länge från arbetsmarknaden. Aktivitetsträning är ett nytt synsätt på rehabiliteringsprocessen och är i dagsläget en gråzon mellan den medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Insatsen innebär kort att deltagare skall uppnå 10 timmars aktivitetsförmåga.Det medför då att deltagare exempelvis kan få tillträde till den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inom de ordinarie verksamheterna, främst då hos Arbetsförmedlingen, vilka kan erbjuda arbetsträning med arbetsförmågebedömning och praktik.Det saknas i nuläget kunskap, metoder och framförallt resurser för att genomföra insatser av prerehabkaraktär som skulle gynna deltagare på väg mot arbete men som också skulle gynna samhället i stort.

Vår förstudie
Vi gjorde bla en pilotkartläggning av ohälsan i Vara som färdigställdes år 2008.Syftet med kartläggningen var att förse de samverkande myndigheterna med en samstämmig bild av ohälsan och vilka framtida rehabiliteringsbehov som fanns och vilka resurser de idag har tillgång till.Ambitionen var att få en bild av människors behov av andra rehabiliteringsresurser eller helt nya insatser för att återfå sin arbetsförmåga och kunna försörja sig själva genom eget arbete.Kartläggningen av ohälsan i Vara kommun omfattade 513 sjukfall och tidsbegränsade sjukersättningsärenden.

Resultatet av förstudien
Resultatet kan mycket väl associeras till samtliga kommuner inom Samordningsförbundets verksamhetsområde då dessa kommuner både har en kulturell och en geografisk likhet.Utredningen kunde konstatera att det som gjorde att ohälsotalen ständigt har pekat uppåt var att det fanns mycket långa sjukfall samt att tidsbegränsade sjukersättningar tilläts att bli inaktiva (som byggde på ohälsostatistiken).Samtliga kommuner har haft en ökning av tidsbegränsade sjukersättningar sedan 2003 på 20 %.De individer som hade sjuk och aktivitetsersättning tillhörde sjukdomsgruppen psykisk ohälsa med diagnoser som depression och ångestrelaterade besvär.Inom gruppen långa sjukfall och tidsbegränsade sjukersättningar är kvinnor överrepresenterade med 68 % och flest fall fanns inom åldersintervallet 25 till 50 år.Vid intervjuer har målgruppen framfört ett behov av en strukturerad och motivationshöjande insats före den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för att lyckas bättre med rehabiliteringen.

Inom kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara har ökningen av försörjningsstöd drastiskt ökat. I jämförelse från första kvartalet 2008 till första kvartalet 2009 har kostnaden för försörjningsstöd ökat med sammanlagt 32 % där Götene står för den största ökningen om 58 % och Vara för den minsta ökningen om 9 %.Ökningen kan relateras till regelförändringar inom sjukförsäkringen men också att arbetsmarknadsläget drastiskt har förändrats sedan den finansiella krisen hösten 2008.

Forskning
Det finns inte mycket forskning kring prerehabilitering som är evidensbaserad. Vi bedömer emellertid att målgruppen inte skiljer sig nämnvärt från de behov övriga grupper med långt utanförskap har.Tidigare erfarenheter som vi har, med exempelvis vårt Unga Vuxna projekt, visar att det behövs stöd att byta fokus från sjukt till friskt,självkännedom,struktur,motivation och personlig coachning med hög intensitet så att deltagaren kan börja tro på sin egen förmåga att bli självförsörjande. En annan erfarenhet är att en ekonomisk trygghet under tiden rehabiliteringen pågår är mycket viktig. En tredje erfarenhet är tiden som påverkansfaktor.

Sammanfattning
Det kan sägas att styrkan med att Samordningsförbundet Västra Skaraborg får ett huvudansvar för ett genomförande av Projekt GEVALIS Vuxna är att verksamheten kommer att bedrivas på ett sådant sätt att individens behov av samordnat stöd kommer att sättas i fokus och därmed uppnås samhälliga vinster både för medborgarna i form av bättre hälsa och möjligheter till egen försörjning och större effektivitet i rehabiliteringsorganisationerna.Vidare finns det en struktur för samverkan genom Samordningsförbundet vilket kommer att underlätta samarbetet myndigheterna emellan kring de personer som behöver särskilda insatser.De medarbetare som tidigare har arbetat inom finansiell samordning har ett stort engagemang i att verksamheterna utvecklas inom våra kommuner och deras erfarenhet av metodik och förhållningssätt att möta deltagaren där denne befinner sig kan stärka personer i ett utanförskap.En svaghet är den långa tid som deltagarna antas ha befunnit sig i passivitet och som kan ligga i spannet från 2 till 6 år eller till och med ännu längre.Det medför att dessa personer har en lång väg tillbaka till egen försörjning.Det betyder att det viktiga ekonomiska och tidsperspektivet kan ifrågasättas av myndighetspersoner gällande de nya regler som gäller för sjukförsäkring/försörjningsstöd.Det största hotet är således att det kan bli övervältringseffekter gällande deltagarnas försörjning.I första hand kommer människor att utförsäkras från försäkringssystemet vilket troligtvis genererar en ökning för kommunerna vad gäller försörjningsstöd.Projekt GEVALIS Vuxnas möjligheter är att projektet kommer att tillföra kunskaper, metoder och resurser för att utveckla och strategiskt kunna påverka prerehabilitering för vuxna som i förlängningen kan bli en helt ny del av rehabiliteringsprocessen för människor och för de organisationer som har ansvar för människors rehabilitering.

Syfte

Det krävs kraft, mod och vilja för att kunna förändra sin livsstil. En livsomställningsprocess är påfrestande för alla som befinner sig i en sådan situation. De människor, som befinner sig i en sådan process, behöver ett kontinuerligt stöd av samhällets institutioner (myndigheter) och/eller det egna sociala nätverket.

Huvudsyftet med Projekt GEVALIS Vuxna är att erbjuda aktivitetsrehabilitering till människor som varit långvarigt frånvarande från arbetsmarknaden, på grund av sjukdom. Aktivitetsrehabiliteringen syftar till att målgruppen skall uppnå aktivitetsförmåga om minst 10 timmar vilket innebär att deltagaren därefter kan ta del av den arbetslivsinriktade rehabilitering, som de ordinarie myndigheterna erbjuder och ansvarar för och där det yttersta målet för den enskilde är att bli självförsörjande genom ett arbete.

Ett andra syfte är att särskilt beakta jämställdhet, etnicitet och funktionshinder i projektets alla aktiviteter så att alla får likvärdiga förutsättningar att få del av aktivitetsrehabilitering som ger en ökad möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering för att nå den ordinarie arbetsmarknaden.

Ett tredje syfte är att sprida kunskap om likheter och olikheter i mäns och kvinnors rehabiliteringsprocesser vilket kan leda till en ökad möjlighet till en jämlikare hälsa för invånarna i Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara kommuner, för övriga invånare i Västra Götalandsregionen och nationellt .

Att ge människor förutsättningar att kunna påverka sin situation och kunna göra egna val när det gäller livsstil och arbete innebär oftast att människor trivs och är friskare längre och att utanförskap kvävs. Det är viktigt för människorna, men också viktigt för kommunernas utveckling och tillväxt samt samhället i stort.

Det är följaktligen angeläget att systematisera kunskap och erfarenheter från de professionella aktörernas arbete och deltagarnas upplevelse under och efter aktivitetsrehabiliteringen för att få en ökad samhällelig förståelse för målgruppens behov av stöd och för att ge stöd till nytänkande och till utveckling av nya metoder hos de professionella aktörerna.

Spridningen av ny kunskap och lärande är strategiskt viktig för en hållbar välfärd. Att få teoretiker, praktiker, politiker, arbetsgivare, frivilligrörelse och andra samhällsaktörer att samverka och att de får en samsyn kring målgruppens behov, kommer att bli en utmaning. Framgångsfaktorerna i kommande lärprocess är dels vår samverkansstruktur som verktyg och dels dess arenors möjligheter till kunskapsspridning.

Målsättning

Målgruppen som projektet riktar sig till består av ca 68 procent kvinnor och ca 32 procent män och det förväntas att projektets deltagare har samma könsfördelning inom projektet. Män har, i våra tidigare kartläggningar av ohälsan inom våra kommuner, påvisat att de har fått ta del av fler och mer specialiserade utredningar/undersökningar medan kvinnor oftast är kvar på primärvårdsnivå, trots långvarig sjukdom. Vidare påvisar vår kartläggning av ohälsan att män oftast har fått mer anpassat stöd än kvinnor under sin rehabiliteringsprocess.

Det innebär att projektet förväntas ge samtliga deltagare ett individuellt stöd som är anpassat efter deras förmåga och behov. Målet är att samtliga deltagare oavsett kön, etnicitet eller funktionsförmåga ökar sin aktivitetsförmåga, det vill säga att kunna vara i aktivitet i minst 10 timmar per vecka, och att 70 procent av deltagarna går vidare i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Alla deltagare kommer noga att följas upp i Samordningsförbundets statistiska uppföljningssystem DiS (Deltagare i Samverkan) som mäter: antal deltagare, ålder, kön, remitterande myndighet, försörjning in, utbildningsnivå, försörjning ut, grad av ökad upplevd aktivitetsförmåga/arbetsförmåga samt vidaregång i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Vi har genom vårt Projekt BEMA i Vara och Essunga kommuner ett metodutvecklingsprojekt angående bedömning av att göra rättsäkra arbetsförmågebedömningar som är pågående. Vi har använt WAI instrumentet som en del av utredarens bedömningsverktyg. Vi vill nu fortsätta att vidareutveckla instrumentet tillsammans med Arbetshälsoinstitutet i Finland och rikta det till en helt ny målgrupp och som vi bedömer skulle kunna ge en tillfredställande beskrivning av deltagares arbetsförmåga/aktivitetsförmåga och att det är den enskilde själv som är med och bedömer sin arbetsförmåga.

Work Abilty Index(WAI)formuläret har konstruerats i Finland och består av sju teman som vart och ett innehåller sju frågor. Personen kan vid testet få totalt mellan sju och 49 poäng som gradering av sin aktivitetsförmåga/arbetsförmåga. Detta formulär är det mest omskrivna och som subjektiv metod har det visat sig i flertalet studier ha ett mycket högt prognostiskt värde för att förhindra sjukfrånvaro och kvarvara i arbetslivet såsom långtidsfrisk.

Genom att lyfta och förstärka den enskildes subjektiva uppfattning så stärks den enskildes möjligheter till påverkan vilket på sikt ökar både motivation och empowerment d.v.s. att kunna formulera egna mål och ta makten över sitt liv. Självskattningsinstrumentet skall användas vid början och slutet av aktivitetsinsatsen.

Att beakta jämställdhet innebär, att projektet har en ambition att uppnå en jämlikare hälsa för både kvinnor och män inom verksamhetsområdets kommuner. Projektet förväntas ge ny kunskap om mäns och kvinnors olikheter i en rehabiliteringsprocess. Den nya kunskapen kommer att kunna påverka arbetsmetoder och framtida rehabiliteringsinsatser inom de ordinarie myndigheternas rehabiliteringsverksamhet, som primärt kommer gynna västra skaraborgsbon men som också kommer att kunna vara generaliserbart både regionalt och nationellt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Alla aktiviteter i projektet skall vara såväl fysiskt som mentalt tillgängliga för deltagare med funktionsnedsättning. Med tanke på projektets målgrupp och inriktning är det en grundpelare i arbetet. Ingen deltagare skall känna sig utestängd från att delta i en aktivitet pga. funktionsnedsättning.

Projektets lokaler kommer att finnas inom kommunernas verksamhet och är anpassade för personer med funktionsnedsättningar. Vidare kommer särskild hänsyn tas individuellt till hur en deltagare med funktionsnedsättning kan komma närmare arbetslivet, vilket är en del av den personliga coachningen.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsaspekten är således viktig att följa upp och utvärdera, inte minst mot bakgrund av vår förstudie och övriga rapporter som talar om hur kvinnor och män får olika behandling, bemötande och erbjudande om vård och rehabilitering i vårt samhälle.

För att säkerställa att både kvinnors och mäns individuella behov tillgodoses i projektet kommer projektet att sammanställa en informationsfolder/checklista till berörda myndigheter och professionella aktörer för att jämställdhetsperspektivet i projektets alla faser skall beaktas.

I den gemensamma konferensen i januari 2010 kommer jämställdhetsperspektivet särskilt att tydliggöras och lyftas fram.Under introduktionsdagen för de professionella aktörerna kommer jämställdhetsfrågan särskilt att åskådliggöras.

Företrädesvis kommer ett informationsmaterial om jämställdhetsperspektivet att presenteras för att perspektivet skall införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen.Inför rekrytering av personal (coacher) kommer det att efterfrågas om den sökande har kompetens inom jämställdhetsfrågor.

Vidare skall vårt uppföljningssystem av kvantitativa data göras så att det är möjligt att följa kvinnors och mäns likheter och olikheter i den kvantitativa rehabiliteringsprocessen. Aktörernas självärderingar skall ha ett jämställdhetsperspektiv och de skall noggrant observera var eller vilka specialinsatser som behövs för att könen skall få lika behandling. Kvinnor och män möter olika situationer på olika sätt och de har olika förutsättningar för att komma i arbete. Under vissa omständigheter kan det motiveras ur ett jämställdhetsperspektiv att vissa insatser görs enbart för kvinnor.

Det innebär att jämställdhetsaspekten är en viktig utgångspunkt i projektets alla faser att följa upp och utvärdera. Alla deltagare kommer noga att följas upp i Samordningsförbundets statiska uppföljningssystem DiS (Deltagare i Samverkan) som mäter: antal deltagare, ålder, kön, remitterande myndighet, försörjning in, utbildningsnivå, försörjning ut, grad av ökad upplevd aktivitetsförmåga/arbetsförmåga samt vidaregång i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Dessutom kommer den externa och övergripande utvärderingen ha ett fokus på jämställdhetsperspektivet i den meningen att det är viktigt att belysa likheter och olikheter i mäns och kvinnors rehabiliteringsprocess för att öka kunskap och förståelse om deras behov inom de rehabiliterande myndigheterna.

Det finns alltför lite kunskap om kvinnors och mäns olika rehabiliteringsbehov vilket gör att våra myndigheters rehabiliteringsinsatser oftast är kollektiva och byggda på patriarkala kunskaper och strukturer. Det innebär att många människor faller ur systemen då dessa inte är anpassade till den enskildes behov. För att säkerställa en viss evidens för senare kunskapsspridning är det viktigt att utvärderaren är med från start.

Transnationellt samarbete

Vi kommer att ha ett utbyte med två länder inom EU, Finland och Frankrike, i syfte om lärande och erfarenhetsutbyte länderna i mellan. Ambitionen är att utbytet kan skapa förändringsprocesser för samtliga parter gällande hälsa, sjukdom och rehabiliteringsprocesser för respektive lands invånare och de professionella aktörerna.

Finland
Arbetshälsoinstitutet i Finland har konstruerat WAI (Work Ability Index) vilket är ett självskattningsinstrument av den egna arbetsförmågan för arbetstagare. Instrumentet (enkäten) togs fram för att ge företagshälsovården i Finland ett verktyg för att kunna stödja arbetstagare, så att de skulle kunna bevara en långtidsfriskhet i arbetslivet.

Institutet har som mål att främja arbets- och funktionsförmåga, hälsa och livskvalitet hos landets befolkning i arbetsför ålder. I detta syfte producerar, samlar och förmedlar institutet forskningsrön kring växelverkan mellan arbete och hälsa, och främjar den praktiska tillämpningen av kunskapen.

Upprätthållande av arbetsförmågan är en finländsk innovation som på arbetsplatserna fick sin början när de centrala arbetsmarknadsorganisationerna i samband med den inkomstpolitiska uppgörelsen år 1989, kom överens om en rekommendation om, att på arbetsplatserna ordna verksamhet för att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga. Denna verksamhet inkluderades i början på 1990-talet också i bestämmelserna om företagshälsovård och blev därmed en del av företagshälsovårdens lagstadgade innehåll.

Syftet med verksamheten är att i ett så tidigt skede som möjligt ingripa i de förhållanden på arbetsplatsen och i arbetsmiljön som kan leda till en försämrad arbetsförmåga. Samma gäller för faktorer relaterade till arbetstagarens hälsa och funktionsförmåga.

Vi har kunnat konstatera att Finland har mycket radikala och innovativa tankar kring arbetsförmåga och hälsa vilket skulle främja och även öka kompetensen inom våra rehabiliterande myndigheter vid ett utbyte länderna i mellan. Vi kommer med detta pröva och utveckla WAI enkäten i syfte om att stärka och skapa empowerment hos våra deltagare dvs. att deltagare skall kunna formulera egna mål och ta makten över sitt liv.

Frankrike
Det andra erfarenhetsutbytet är en kommun i Frankrike, Les Sables DOlonne, som ligger vid atlantkusten mellan Nantes och La Rochelle. Kommunen har ca 16 000 permanenta invånare och som under sommarsäsongen växer till ca 40 000 till 80 000 invånare.

Det finns det påtalade nationella kulturskillnader mellan svenskt och franskt förhållningssätt till samhället i stort med utgångspunkt i respektive lands välfärdsmodell vilket det franska karaktäriseras av ett vertikalt synsätt, där status, talang och rang är av stor vikt medan den svenska välfärdsmodellen är mer horisontellt och konsensusorienterat.

Styrkan som framhävs med den svenska modellen är att medborgarna sägs känna en större tilltro till samhället och tycker sig ha ett relativt stort inflytande. De franska medborgarna tycks inte ha samma tilltro utan är mer misstänksamma och agerar utifrån ett mer toppstyrt samhällssystem.

Svagheten med den svenska modellen är att horisontellt synsätt lätt kan förlora sig i form av konformitet där jakten på konsensus fortsätter i det eviga, utan resultat och där den vertikala franska modellen blir en vinnare över den svenska då det sägs att det leder till positiva och snabba förändringar i samhället.

Den franska välfärdsmodellen har gjort stora förändringar under det sista decenniet där sk minimilagstiftning styr välfärden med begränsning för den enskilde vad gäller resursernas omfattning och under en viss tid. I Sverige finns liknande tendenser som vi nu ser exempelvis inom socialförsäkringsområdet och arbetsmarknadsområdet.

Ambitionen och syftet med erfarenhetsutbytet är att i dialog med varandra få förståelse för likheter och olikheter i de lagreglerade socialförsäkringsområden som finns i respektive land. Fokus i dialogen kommer att vara på frågor gällande arbetsmarknad, social omvårdnad och sjukvård. Resultatet av erfarenhetsutbytet länderna i mellan på kommunnivå, kan resultera i en gemensam analys och utvecklingsmöjligheter/plan för respektive land och kommun.

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsenehten
  • Arbetsmarknadsenheten, Individ & Familjeomsorgen
  • Försäkringskassan LFC Skövde
  • Kraftcentrum, Arbetsmarknadsenheten
  • Kunskapscenter Götene (Komvux AME)

Kommun

  • Essunga
  • Götene
  • Lidköping
  • Skara
  • Vara