Logotyp på utskrifter

Produktionsskolan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs kommun Utbildningsförvaltningen
KontaktpersonÅsa Weibull-Moberger
E-postasa.weibull@educ.goteborg.se
Telefonnummer0702744329
Beviljat ESF-stöd6 781 070 kr
Total projektbudget16 853 875 kr
Projektperiod2009-08-03 till 2012-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Produktionsskola för 100 elever i åldrarna 15 till 20 år som idag inte är behöriga till ett gymnasieprogram. Pedagogiska idé är productive learning och entreprenöriellt lärande. Produktionsskolan är treårig och ska innehålla trä, textil och kök, varvat med teori.

Bakgrund

Bakgrund Det finns en stor grupp ungdomar som har svårt att göra sig gällande i den traditionella skolan. De riskerar att hamna i arbetslöshet, destruktivitet mot sig själva och andra, vilket genererar utanförskap. På Frölundagymnasiet Yrkesförberedande Centrum (YFC) arbetar idag 40 heltidsanställda med ca 350 elever som saknar behörighet för ett nationellt gymnasieprogram. 40 procent av dessa har noll betygspoäng. Ca en tredjedel av våra elever är födda utomlands, flera av dessa har utomeuropeisk bakgrund. Många har relativt nyligen kommit till Sverige. YFC startades därför att det individuella programmet hade haft svårigheter att skapa förutsättningar för dessa unga att genomföra ett nationellt gymnasieprogram. Med YFC ville vi ge ungdomarna ytterligare en väg ut i arbetslivet och mot egen försörjning. Vi har sedan två år tillbaka aktivt arbetat med utbildning förlagd på arbetsplatser, som ett led i samarbete mellan skola och näringsliv. Vår pedagogiska grundsyn bygger på productive learning, vilket betyder att ungdomarna skaffar sig en del av sina kunskaper på en arbetsplats. Man ska lära sig genom att kunna i stället för att lära för att kunna. Under innevarande läsår har projektgruppen provat idén om entreprenöriellt lärande. Under företagsliknande former har en liten grupp elever ägnat sig åt att baka matbröd och andra konditorivaror. Dessa har sedan sålts till skolans elevcafé och till skolan i samband med möten och andra sammankomster. Eleverna har tagit ansvar för både ekonomi och process. De har genom detta utvecklats till att ta större ansvar för sig själva och sina arbetsuppgifter. En produktionsskola skulle vara ytterligare ett redskap för att kunna ge våra elever möjlighet att konkurrera på arbetsmarknaden.

Syfte

Syfte Det övergripande syftet är att genom innovativa grepp göra ungdomars väg till arbetslivet kortare. Att göra dem bättre rustade för de krav som råder på dagens arbetsmarknad. Vi vill genom vägledning och stöd ge dem vad som krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden. Produktionsskolan arbetar med att producera varor för att sälja dem på en marknad, därför sker arbetet i skarpt läge. År två och tre av utbildningen är till stor del förlagd till näringslivet. Allt detta innebär att eleverna till stor del gör saker på riktigt. En del arbetsplatser har vi redan kontakt med, men vi vill upparbeta fler långsiktiga och hållbara samarbetspartners i näringslivet. Ett långsiktigt syfte är att bryta utanförskap och segregation och ge ungdomar en känsla av gemenskap och sammanhang.

Målsättning

Målsättning Mätbara effekter Vår målgrupp har ofta skolkat sig igenom grundskolan. Genom att det finns en tydlig koppling mellan utbildning och arbete kräver vi att varje elev kommer att ha minst 80 procent närvaro på lektioner och i annan verksamhet. 75 procent av våra elever ska efter tre år vara anställningsbara på den reguljära arbetsmarknaden. 75 procent av eleverna ska efter tre år genomgått och klarat betyget Godkänt i de lokala gymnasiekurserna Arbetslivskunskap A,B och C, samt svenska A, engelska A och matematik A. Dessutom minst två karaktärsämneskurser inom respektive yrkesområde. 20 procent av våra elever går varje år vidare till ett nationellt gymnasieprogram. 95 procent av eleverna ska år två och tre fullgöra en stor del av utbildningen i näringslivet. kvalitetsmål Stimulera entreprenöriellt tänkande Höja elevernas ansvarskänsla, självkänsla och omvärldsorientering. Motverka ohälsa och utanförskap. Integrera nyanlända svenskar i det svenska samhället och arbetslivet. Ta vara på nyanlända invandrares erfarenheter av småföretagande. Verksamheten ska genomsyras av en jämlikhetstanke och eleverna ska efter tre år ha en ökad kunskap om frågor rörande genus, etnicitet, etc. Eleverna gör yrkesval som inte i första hand är styrda av deras kön. Genom våra transnationella kontakter öka förståelsen och kunskapen om ett globalt samhälle och en global ekonomi.Införliva utbildningen i den ordinarie verksamheten. Sprida de erfarenheter och kunskaper vi förvärvar genom vår verksamhet vidare till andra pedagogiska verksamheter, men även till andra organisationer som arbetar med ungdomar i risk för utanförskap.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionshinder Göteborgs stad har redan nu riktlinjer angående tillgänglighet för personer med funktionshinder. Projektgruppen är skyldig att följa dessa riktlinjer. Samtidigt är vi medvetna om att detta är en ständigt pågående process, inte minst som vi har en rad samarbetspartners utanför skolan. Vi gör utifrån gällande riktlinjer kontinuerliga uppföljningar av verksamhetens tillgänglighet för personer med funktionshinder

Jämställdhetsintegrering

Swotanalys jämställdhet Styrkor Pedagogernas vana att arbeta med elever med olika kön, etnicitet, sexuell läggning, etc. Svagheter Vissa elevers språk, fördomar och attityder. Möjligheter Möjligt att praktiskt och idémässigt arbeta mot stereotypa värderingar exempelvis gällande kön Att pröva på olika intresseområden kan bryta traditionella könsmönster Att stärka elevernas självförtroende genom entreprenöriellt lärande. Detta är av speciellt värde för flickor av annan etnicitet än den svenska Hot Att många elever gör traditionella könsbundna val Brist på öppenhet i samhället för yrkesval som bryter med traditionella könsroller

Transnationellt samarbete

Transnationalitet Vi har och kommer ytterligare att utveckla och fördjupa samarbetet med produktionsskolor i Danmark Fredrikshavns produktionsskole och Ringköbing Skjern produktionsskole. Samarbete genom nätverket INEPS (International Network of Europeean Productive Schools). Vi har sedan 1991 varit medlemmar i INEPS och bedrivit samarbete med detta nätverk som omfattar medlemmar från 17 länder runt om Europa. YFC är i högsta grad aktiv i INEPS då vi dels är delaktiga i att anordna årets INEPS-konferens, då vi dels är representerade i dess styrelse. Samarbete med IPLE(Institute Productive Learning Europe) som ligger i Berlin och utbildar i och sprider Productive Learning-pedagogiken.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö