Logotyp på utskrifter

Pre-Rehab i Sjuhärad

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFolkuniversitetet Borås
KontaktpersonMaria Valeberg
E-postmaria.valeberg@folkuniversitetet.se
Telefonnummer033-7225951
Beviljat ESF-stöd5 980 139 kr
Total projektbudget11 960 277 kr
Projektperiod2010-03-01 till 2013-06-21
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Pre-Rehab i är en förberedande rehabilitering av motiverande och stödjande karaktär för personer som bedöms vara i behov av rehabiliteringssamverkanAf/Fk. Pre-Rehab kompletterar myndigheternas uppdrag, vidareutvecklar FAROSMODELLEN och medverkar till en utveckling av arbetsmetodiken på Af och Fk

Bakgrund

BAKGRUND
De nya reglerna i sjukförsäkringen infördes 1 juli 2008 och innebär bland annat att möjligheten att nybevilja tidsbegränsad sjukersättning upphör. Samtidigt infördes övergångsbestämmelser för försäkrade som idag uppbär tidsbegränsad sjukersättning. Bestämmelserna innebär att högst 18 månader kan beviljas, längst till och med december 2012.

Regeringen anser att det behövs en lång övergångsperiod för att försäkrade som under en längre tid varit borta från arbetsmarknaden, ska få en rimlig chans att komma tillbaka. Det är också viktigt att inte alltför många ärenden avslutas samtidigt. Försäkrade som har tidsbegränsad sjukersättning bör får hjälp och stöd för återgång i arbete i god tid innan ersättningen löper ut. Rehabiliteringsbehovet bör klarläggas och nödvändiga åtgärder vidtas utan fördröjning.

Det stora antalet sjukskrivna är ett problem för såväl samhället som för de personer som drabbas. I förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer, diskuterar man relationerna mellan staten och den ideella sektorn inom det sociala området.
Man utgår från bådas ömsesidiga beroende och del i samhällsutvecklingen och man ser potentialen i att idéburna organisationer kan komma att utvecklas som utförare av olika former av service och tjänster för allmänheten.

Varken Af eller Fk har idag ansvar för förberedande rehabilitering.
Fk har ett samordningsansvar vilket innebär att de ska se till och verka för att de olika medicinska, sociala och arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som en försäkrad behöver, och som olika myndigheter och arbetsgivare ansvarar för, fogas samman. De har således ett ansvar att samordna de olika aktiviteter men inte ansvar att genomföra dem.
Af s uppdrag är att vara ansvarig för arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som är arbetslösa. För att kunna delta i en arbetslivsinriktad rehabilitering förutsätts att man har en viss förmåga att delta i arbetslivet och att man är redo för de krav som rehabiliteringen innebär. Af är inte ansvarig för rehabilitering som inte är av arbetslivsinriktad karaktär.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i Sjuhäradsbygden ser ett behov av förberedande verksamhet för dem som ska påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering. Det ligger dock inte under någon av dessa myndigheters ansvar att genomföra aktiviteter för förberedande rehabilitering.
Folkuniversitetet vill i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen erbjuda aktiviteter för förberedande rehabilitering och genom detta projekt konkret visa hur Folkuniversitetet som en idéburen organisation kan utveckla sin förmåga att ta ett ökat samhällsansvar.

Folkuniversitetet kan i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genomföra verksamheter som kompletterar myndigheternas ansvar och utvecklar de idéburna organisationernas roll i samhället.

VARFÖR FÖRBEREDANDE REHABILITERING?
Försäkringskassan (Fk) och Arbetsförmedlingen (Af) arbetar idag med en strukturerad samverkan för arbetslivsinriktad rehabilitering som går under namnet Rehabiliteringssamverkan Af/Fk, där man arbetar enligt Farosprocessen, se bilaga 2.
Målet för denna samverkan är att underlätta för i första hand arbetslösa personer med sjukpenning eller sjuk/aktivitetsersättning att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Rehabiliteringssamverkan Af/Fk har visat sig vara ett framgångsrikt och effektivt sätt att arbeta men det finns ett problem som återstår att lösa.
Majoriteten av dem som deltar i samverkan har varit borta från arbetsmarknaden under en längre tid, ibland flera år och vissa har aldrig arbetat. Dessa personer har svårt att klara de krav som deltagande i samverkan innebär, vilket betyder att en del inte "kvalar in" och för andra tar den arbetslivsinriktade rehabiliteringen längre tid med sämre möjligheter till gott resultat.
Erfarenheter visar på att personlighetsfaktorer som negativ självbild, rädsla för förändringar och pessimistisk livssyn spelar stor roll för hur rehabiliteringspotentialen ser ut. Det innebär att många är i behov av förberedande aktiviteter för att kunna tillgodogöra sig arbetslivsinriktad rehabilitering. Problemet är gemensamt för denna typ av samverkan i hela Sverige.
Erfarenheter från handläggarna i samverkan är att 30-50 % av dem som idag befinner sig i arbetslivsinriktad rehabilitering, hade kunnat tillgodogöra sig denna tid på ett bättre och effektivare sätt om man hade haft tillgång till förberedande rehabilitering. Dessutom finns det en grupp människor som inte kan påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering på grund av att det idag inte finns aktiviteter som förbereder dem för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

De sjukskrivna själva efterlyser verktyg för problemlösning och metoder för att inte fastna i en negativ spiral. De upplever det sociala sammanhanget som gruppen bildat som mycket positivt och motiverande, det känns bra att träffa andra människor i samma situation. Många efterlyser en stödperson som kan ge stöttning genom coachning, hjälp att bryta negativa tankar och ge öppningar för nya lösningar. Utvärderingar från tidigare projekt utförda av Folkunversitetet visar att kursdeltagarna önskar en mer aktiv medverkan av handläggare från Af och Fk samt hjälp med planering för nästa steg.
Även den sociala gemenskapen som uppstått under kursperioden har lyfts fram vid tidigare projekt, detta liksom vikten av att ge deltagaren möjlighet att bli en del av ett socialt sammanhang, att skapa en social grupp/tillhörighet med stödjande och motiverande effekt.

I ovan nämnda projekt har aktiviteterna utförts av aktörer utanför Fk och Af, handläggarna har släppt ärendet. När åtgärden var slutförd fanns det många gånger ingen fortsatt planering vilket innebar att man inte hade beredskap för att direkt fortsätta processen och det uppstod en onödig fördröjning tills nästa steg kunde tas. Problemen har bestått dels i att handläggare som remitterat till insatsen inte är tillräckligt aktiva och dels i att aktörerna och deltagarna inte varit tillräckligt införstådda med den fortsatta processen. Detta visar på ett behov av en aktivare medverkan från Af och Fk samt behov av aktiviteter för förberedande rehabilitering, den saknade länken till arbetslivsinriktad rehabilitering.

Gruppen med tidsbegränsad sjukersättning på nationell nivå omfattar i dagsläget drygt 70 000 individer, sedan halvårsskiftet beviljas ca 21 procent av dessa ärenden ingen ny ersättning efter den tidigare periodens slut. Drygt 30 000 av dessa är inne i övergångsperioder om max 18 max månader. Ca 20 000 av dessa har fått just 18 månader och besluten kan därför inte ytterligare förlängas.

Under 2010 beräknas därmed omkring 20 000 personer med tidsbegränsad sjukersättning komma att befinna sig i en situation där de antingen beviljas sjukersättning tills vidare eller inte befinns ha rätt till någon ersättning från sjukförsäkringen. Då detta kommer att ske i ett läge där arbetsmarknaden beräknas vara den svagaste sedan mitten av 1990-talet kommer behovet av ett tydligt regelverk vara stort för att värna försäkringens syfte.

I kommunerna Sjuhärad/Södra Älvsborg bor totalt ca 2300 personer med tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättnig, varav arbetslösa utgör 65%.
Flertalet av dessa personer i är i behov av ett utvecklat stöd för att kunna påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. En majoritet av dessa individer saknar en anställning att återgå i, vilket ställer krav på samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det finns ett behov av gemensamma insatser från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att säkerställa så att dessa personer får stöd och hjälp för återgång i arbete.

Syfte

Syfte med detta projekt är att Folkuniversitetet i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genomför verksamheter som kompletterar myndigheternas ansvar, provar och utvecklar nya verksamhetsformer samt utvecklar de idéburna organisationernas roll i samhället. Genom en bred samverkan tar vi i detta projekt ett gemensamt grepp för att förbättra förutsättningarna för män och kvinnor som är långtidssjukskrivna eller har tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning att närma sig arbetslivet.

Vi utgår i detta projekt utifrån de erfarenheter vi har fått genom tidigare projekt som bedrivits för män och kvinnor som är långtidssjukskrivna. Vi vill i projektet integrera de metoder som tidigare visat sig framgångsrika, men ta dem till en ny nivå och vidareutveckla dem. Detta sker både genom metodutveckling men också genom att bedriva projektet i ett mycket nära samarbete med handläggare på Af och Fk för att på detta sätt uppnå bättre kvalitet och högre effektivitet i våra verksamheter.
Vi kommer att utveckla en arbetsmetod som säkerställer en aktivare medverkan från handläggarnas sida.
Erfarenheter från tidigare projekt har visat att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans engagemang måste ingå i projektarbetet för att säkerställa en direkt övergång till nästa steg i processen. Ett avbrott i denna fas i rehabiliteringsprocessen innebär i praktiken ett steg bakåt för deltagaren.
Avsikten med projektet är att kunna implementera arbetssättet och denna form av samverkan på nationell nivå.
Projektet bygger på en kombination av coaching, problemlösning, skapande verksamhet, kost, motion, hälsa och sömn för förberedande arbetsträning.
Vi kommer att utvärdera och dokumentera dessa metoder, för att i framtiden använda och sprida dem och därmed göra framtida rehabiliteringsinsatser mer effektiva, resultatinriktade och stimulerande för deltagarna. Genom att vi stärker individerna ger vi dem möjligheter att fundera över otraditionella val och ta vara på sina entreprenöriella egenskaper. Vi har även för avsikt att knyta kontakter och utveckla samarbetet med den sociala ekonomin genom erfarenhetsutbyte, arbetsträning och dylikt. Det långsiktiga målet är att öka arbetskraftsutbudet och att projektdeltagarna på sikt kommer ut i egen försörjning.
Genom en bred samverkan mellan de olika myndigheterna kan man i ett gemensamt grepp förbättra förutsättningarna för den aktuella målgruppen.

Målsättning

Delmål
Att deltagaren aktiveras/motiveras till att ta egna initiativ för att förändra sin situation.

Att deltagaren får en ökad medvetenhet om sina möjligheter och resurser.

Att deltagaren får ett stärkt själförtroende och breddar sin omvärldskunskap.

Att deltagaren uvecklar förhållningssätt, attityder och färdigheter som för denne närmare arbetsmarknaden.

Att deltagarna förbättrar sin fysiska och psykiska hälsa samt får en ökad medvetenhet om sambandet mellan livsstil och välmående.


MÅL
75 % av deltagarna går vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering inom 90 dagar efter avslutad kurs.
Av dem som går vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering ska 50% vara i studier, arbete eller arbetssökande 1 år efter det att de skrevs in. Idag är ca 41 % av dem som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering i Rehabiliteringssamverkan Af/Fk i studier, arbete eller arbetssökande 1 år efter det att de skrevs in.

Tiden för deltagande i Rehabiliteringssamverkan Af/Fk ska vara högst 180 dagar i snitt, till arbete eller utbildning efter genomgånget projekt. Idag är snittiden 242 dagar till arbete eller utbildning. Andelen deltagare som upplever att deras möjligheter att få jobb har ökat ska uppgå till minst 75 procent.

Målet är att projektdeltagarna ska vara väl förberedda för att påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering och återfå arbetsförmåga, vilket bidrar till en förbättrad livskvalitet för individen och en vinst för samhället.
De förväntade effekterna på lång sikt är en mer kostnadseffektiv rehabiliteringsprocess.

Genom att sänka inskrivningstiden i rehabiliteringsprocessen med i snitt 62 dagar för de personer som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering finns en besparingspotential på ca 4,8 miljoner kr.

Förväntade effekter för Folkuniversitetet innebär att rollen som aktiv samhällsaktör utvecklas. Vi testar och utvecklar nya samarbetsmetoder med myndigheter och att våra pedagogiska metoder för att stärka och motivera den aktuella målgruppen förbättras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Målet för den Svenska handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund och som utformas så att kvinnor och män med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlika i levnadsvillkor. Projektets verksamhet görs tillgänglig genom att hela projektet från planering, beslut och processer ska se till att personer med funktionsnedsättning är och kan vara delaktiga.

FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Folkuniversitetets lokaler är lättillgängliga för personer med olika former av funktionshinder. Toaletterna är handikappanpassade och rullstolsramp finns. Vår datasal är utrustad med extra utrustning för hörselskadade. Det finns även möjlighet att anpassa dataskärmens utseende och teckensnitt så att även lätt synskadade kan använda sig av våra datorer. Vi har även specialprogram installerade riktat till människor med dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. Om behov finns av andra typer av hjälpmedel kan dessa tillhandahållas. Våra lokaler är centralt belägna med närhet till allmänna kommunikationer.

TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
Vi har under åren byggt upp vår kompetens när det gäller att utbilda och aktivera personer med funktionshinder. Personalen har kunskap, förståelse och medvetenhet och våra resursteam tillämpar ett tillgänglighetsperspektiv i sin yrkesutövning och i sitt bemötande. Det är viktigt att hålla en öppen och kontinuerlig dialog inom organisationen för att lära mer om deltagarnas behov och förutsättningar, reflektera över värderingar, attityder och bemötande. Projektverksamheten kommer att bygga på individuella behov vilket innebär att det kommer att finnas flexibilitet vad gäller aktiviteter och annat kursinnehåll som kan anpassas till personer med olika typer av funktionshinder.
Den största utmaningen ligger i att få alla inom projektet, anställda och deltagare, att inse fördelarna med en tillgänglig verksamhet, och vad det verkligen innebär. Det handlar inte om att man ska göra det för att man måste uppfylla de krav som lagstiftningen ställer, utan det handlar om ett synsätt där alla medborgare har samma värde och alla ska ha möjlighet att delta fullt ut i detta. Om man bygger ett samhälle och dess innehåll utifrån de personer som har svårast att delta, ger man inte bara dem möjligheten till delaktighet utan man underlättar även för alla andra som vill delta, oavsett vilka övriga hinder man har. Man måste våga se personer med olika former av funktionsnedsättningar som en resurs och ta tillvara på den arbetsförmåga och drivkraft som finns. Personer med funktionsnedsättningar ska ses som en naturlig del av befolkningen, och ges samma förutsättningar och möjligheter att delta som övriga.

TILLGÄNGLIG INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Information görs tillgänglig genom att projektets information och verksamhet utformas och anpassas efter olika personers funktionsnedsättningar. Tekniklösningar skall utvecklas utifrån de riktlinjer och standarder som finns för full delaktighet.

UTVÄRDERING
Vid kursavslut kommer deltagarna få utvärdera hur de har uppfattat tillgängligheten utifrån de olika perspektiven: fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet samt tillgänglig information och kommunikation. Utvärdering kommer att ligga till grund för en kontinuerlig utveckling av dessa frågor under projektets gång.

Folkuniversitetets pedagoger har lång erfarenhet att arbeta med människor med funktionshinder och all vår personal deltar regelbundet i kompetensutveckling där de har möjlighet att ta del av de senaste forskningsresultaten vad det gäller pedagogik och metodik. Även etiska förhållningsregler och bemötande diskuteras regelbundet.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet är en viktig del i ett projekt av denna art. Därför återkommer denna fråga fortlöpande i olika moment under hela projekttiden.När olika möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering inventeras och bedöms kan man se att de val som män och kvinnor själva lyfter fram ofta följer könsbundna val då sjukskrivna/arbetslösa män och kvinnors uppfattningar av könsroller inte skiljer sig från den rådande normen i samhället. Detta kan i vissa fall säkert ha förstärkts genom att det förekommit en omedveten könsdiskriminering i handläggarnas kontakt med sjukskrivna/arbetslösa män och kvinnor i samband med vilka möjliga vägar som lyfts fram och stöds av handläggarna. Genom att fler personer nu blandas in i rehabiliteringsprocessen ökar möjligheterna till alternativa synsätt och nya lösningar. Den coachande arbetsmetodiken där man successivt lägger större ansvar på individen och i större uträckning tar vara på individens resurser ger också nya möjligheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Man kan även se tecken på att sjukskrivna/arbetslösa män och kvinnor har behandlats utifrån könsstereotypa mönster i den tidigare processen, t ex i kontakt med tidigare arbetsgivare, läkare och annan sjukvårdspersonal och övriga samhällsaktörer. Sjukvårdsprocessen kan ha bidragit till att kvinnor generellt har längre sjukskrivningar p.g.a. att det inte satsats tillräckliga resurser för de sjukdomar där kvinnor är överrepresenterade i sjukskrivningssammanhang, framför allt psykiska och stressrelaterade sjukdomar.

Resursteamen, som består av coacher och övrig personal runt deltagarna, (för vidare beskrivning se organisationsbeskrivningen) är vana vid att arbeta ur ett jämställdhetsperspektiv. Folkuniversitetet jobbar aktivt med att sprida kunskap kring jämställdhetsfrågor. Vi kan konstatera att det är viktigt att synliggöra individers förhållande till arbetsmarknaden, yrkesgrupper, deltids/heltidsarbete för att visa på en samlad bild av individens förutsättningar och medvetandegöra denna bild för såväl deltagarna som coacherna. Genom att aktivt arbeta med jämställdhetsperspektiv minskas risken att falla in i invanda mönster för såväl handläggare på Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan som deltagare och personal från resursteamen.
Genom att synliggöra genusfrågorna och lyfta upp dem till ytan ökar möjligheterna att påverka såväl deltagarnas som coachernas medvetenhet och könsrelaterade tankemönster. Projektet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

Vi ska inom ramen för coachingmodellen utveckla
en strategi där handläggare lär sig identifiera och värdera deltagarnas förutsättningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta kan bland annat ske genom att synliggöra deltagarens förhållande till arbetsmarknaden, vilken yrkesgrupp man tillhör, deltids/heltidsarbete samt ansvar för hem och familj för att visa på en samlad bild av individens förutsättningar. Genom att tex. diskutera ansvarsförhållanden inom familjen och hur det påverkar deltagarens möjligheter till rehabilitering kan det förhoppningsvis bidra till att påverka mäns och kvinnors möjligheter att dela på det obetalda omsorgsarbetet.
Projektet kommer framför allt att arbeta med att försöka påverka kvinnor och mäns förutsättningar att utöva makt och inflytande över sin egen rehabilitering. Genom att problematisera värderingar och attityder om manligt och kvinnligt kan man öppna upp för möjligheten till att tänka könsöverskridande vad gäller förvärvsarbete, utbildning och företagande.
Det vi bl a kommer att arbeta med är:
Jämställdhetslagen, lön föräldraledighet mm.
Yrkesroller
Relation kvinna/man i går och i dag. Ett historiskt perspektiv på mans o kvinnoroller i Sverige och i Världen.
Familjebilden, mamma/pappa/barn, mamma/mamma/barn, pappa/pappa/barn.
Funktionshinder/diskriminering. Vad säger lagen och hur ser det ut i verkligheten.
Jämställdhetsfrågor i arbetslivet.
Jämställdhetsfrågor ur ett globalt perspektiv.

Transnationellt samarbete

Under projektets gång kommer vi att arbeta aktivt med att söka samarbete med andra liknande projekt inom andra EU länder.
Lisa Miklos, projektansvarig sitter i styrgruppen för Temagruppen för Integration i Arbetet, TIA (REMESO- institutet för forsking om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings Universitet.)
REMESO samarbetar med avnämnare och brukare, med offentliga myndigheter, kommuner och organisationer, med utbildning, kunskapsutbyte och utveckling.
REMESO utvecklar, driver och deltar i nationella och internationella forskningsgrupper, i forskningsprojekt och i samarbeten främst inriktade på kunskapsutbyte och utvärdering.
TIA uppgift är att analysera och sprida information om projektresultat knutna till EU internationellt. Ambitionen är att utveckla samarbetet på alla nivåer.
Folkuniversitetet avser som en del av detta projekt genom TIA att ingå i ett peer review-förfarande, dvs. att ta emot andra projektledare med liknande projekt från Europa. Detta för spridning av resultat och kunskapsutbyte.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Försäkringskassan Sjuhärad, lokalt

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Försäkringskassan Sjuhärad, lokalt

Kommun

  • Alingsås
  • Borås
  • Marks
  • Ulricehamn
  • Vårgårda