Logotyp på utskrifter

Pilotutbildning för handledare i sociala arbetskooperativ

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCoompanion Fyrbodal
KontaktpersonAnn Uggla Flodin
E-postann.uggla.flodin@coompanion.se
Telefonnummer0520-167 60
Beviljat ESF-stöd0 kr
Total projektbudget0 kr
Projektperiod2008-07-01 till 2008-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Pilotutbildningen för handledare i sociala arbetskooperativ vill stimulera bildandet av sociala arbetskooperativ för funktionshindrade och andra arbetshindrade. För att detta ska bli möjligt, behövs fler utbildade handledare och de sociala företagen blir en meningsfull plattform för utveckling.

Bakgrund

Enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) ska kommunens socialtjänst främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet (SoL § 1:1).

För personer med funktionshinder finns särskilda bestämmelser som slår fast att socialnämnden
ska verka för att den som möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra (§ 5:7). Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och han eller hon får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.

Rehabilitering och arbetsmarknadsåtgärder
Försäkringskassan bär kostnaden för de personer som finns i sjukersättningssystemet, och har det övergripande ansvaret för att rehabilitering kommer till stånd. Uppgiften är bland annat att samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabilitering enligt lagen om allmän försäkring.

Landstinget ska erbjuda habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för funktionshindrade. Även kommunen ska förutom socialtjänsten - inom ramen för sin hälso- och sjukvård erbjuda sådana insatser, liksom en skyldighet att medverka till att enskilda med psykiska eller fysiska funktionshinder får en meningsfull sysselsättning.

Den andra rehabiliteringsaktören, arbetsmarknadsenheten (AME), vänder sig i första hand till personer som har försörjningsstöd, men ibland också personer som har sin försörjning genom sjukförsäkringen. Inom AME är kontakterna med framförallt arbetsförmedlingen intensiva och utbudet är anpassat efter målsättningen att deltagarna ska få eller återgå i arbete. Det är däremot inte självklart att den socialpsykiatriska verksamheten samverkar med AME. Därför finns en tendens att personer med psykiskt funktionshinder, inte erbjuds en verksamhet som har arbetslinjen som vägledande princip.

Arbetsförmedlingen ska i första hand matcha arbetskraft mot arbetsmarknaden, men de förfogar också över pengar till särskilda program och åtgärder för att hjälpa personer tillbaka till arbetsmarknaden. Tyvärr kan det konstateras att bristande samordning och samverkan mellan de olika huvudmännen ibland lett till splittrade insatser för enskilda personer. Även där det finns ett varierat utbud av sysselsättning och verksamheter som vänder sig till personer med olika bakgrund och/eller funktionshinder kan det vara svårt för människor att få tillgång till dessa. Anledningen är att huvudmännen ofta har en bristfällig kunskap om varandras utbud, och den enskilde hänvisas till vad den myndighet han eller hon för tillfället har kontakt med kan erbjuda.

Arbete - fritid
Ett enkelt sätt att beskriva fritid är den tid som blivit över sedan man fullgjort nödvändiga sysslor och förpliktelser. Skillnaden mellan vad som ska betraktas som en meningsfull sysselsättning och vad som är fritidsverksamhet, är verksamhetens målsättning är målet
att producera varor och tjänster, så att deltagarna är nödvändiga för produktionen, eller är målet att ge deltagarna något att göra?

Ett grundläggande problem för många personer med psykiskt funktionshinder är att de varken har arbete eller meningsfull sysselsättning vilket medför att de bara har fritid, och då förlorar begreppet sin innebörd.

En viktig princip i den svenska arbetsmarknadspolitiken och i FN:s standardregler för funktionshindrade, är att personer med funktionshinder inte ska diskrimineras från arbetsmarknaden.

Men många personer med funktionshinder, eller med en bakgrund i missbruks- eller kriminell miljö, lever inte sällan under svåra ekonomiska förhållanden; delvis beroende på att många slagits ut från arbetsmarknaden tidigt i livet och därmed långsiktigt tvingats leva på en låg ersättningsnivå i sjukförsäkringssystemet eller på försörjningsstöd. För dessa människor, liksom för andra i motsvarande situation, är det viktigt med en möjlighet att kunna öka sin inkomst och därmed levnadsstandard.

Betydelsen av sociala arbetskooperativ
Nationell psykiatrisamordning genomförde en deskriptiv studie av rehabiliterande komponenter i fontänhus, sociala kooperativ och brukarorganiserad verksamhet. Studien gav vid handen att de verksamheterna har flera viktiga rehabiliterande komponenter, framförallt eftersom deltagarnas delaktighet och påverkansmöjligheter är betydande. Kontakterna med verksamheterna och deltagarna har också visat på ett stort engagemang, och många deltagare som valt att delta i dessa verksamheter säger att fördelarna delvis ligger i deras relativt fristående ställning och annorlunda driftsformer.

Nationell psykiatrisamordning ansåg att ett stärkt utbud av sysselsättningsverksamheter med rehabiliterande inslag är nödvändigt för att på ett bättre sätt motsvara användarnas behov - att det finns skäl att stimulera uppbyggnad och drift av verksamheter med hög grad av brukarstyrning.

I dag finansieras dessa verksamheter i allmänhet av kommunerna som i dag tar ett förhållandevis ensamt finansiellt ansvar för verksamheter med alternativ driftsform, som måste anses tillföra utbudet av rehabilitering för enskilda en väsentlig dimension. Detta får två konsekvenser:

1. Den ena är att det är svårt för verksamheterna att erhålla medel från kommunerna, dels för att dessa inte tycker att det är helt och hållet deras ansvar, och dels för att sysselsättningsverksamheter i dag är lågt prioriterade i många kommuner.

2. Den andra effekten är att det finns stora risker för inlåsningseffekter för deltagarna, eftersom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen betraktar detta som verksamheter långt ifrån arbetsmarknaden, vilket inte alltid är fallet.

I kontakterna med brukare, anhöriga och deras intresseorganisationer blir det tydligt att sociala kooperativ har avgörande rehabiliterande komponenter, något som också syntes i den studie av kooperativen som gjordes inom Nationell psykiatrisamordnings ram. Den kom fram till att kooperativen har fördelarna att de bygger på frivilligt medlemskap, en kooperativ ideologi, gemensamt ansvar och att de ser arbetet som en social gemenskap. Vidare ansåg utredarna att det finns en positiv människosyn och att rehabiliteringsbegreppet ses ur ett vidare perspektiv än ren arbetsrehabilitering.
Coompanion som organisation har lång erfarenhet av sociala företag och sociala arbetskooperativ. I Västra Götaland har Coompanion i Göteborgsregionen varit en föregångare i bildandet och utvecklingen av främst sociala arbetskooperativ, medan de övriga delregionerna Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal, inte kommit lika långt.

Med anledning av ovan nämnda bakgrund och de stora behov av arbetsplatser och sysselsättning för de grupper som står längst från arbetsmarknaden, vill Coompanion i Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal tillsammans med Göteborg, söka medel för att genomföra en utbildning för personer som ska kunna gå in i uppdraget som handledare för sociala arbetskooperativ.
Tanken är att dessa personer väljes ut med stor noggrannhet av Coompanion, och med fördel i samarbete med intressenter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller kommunerna. Personerna ska ha en bakgrund från arbete inom eget företag, social verksamhet eller annat med anknytning till de sociala arbetskooperativens uppbyggnad, verksamhet och arbetstagare.
Fördelen med att ha redan utbildade handledare, är att när initiativen kommer för att starta upp sociala arbetskooperativ, kan detta göras utan någon längre fördröjning. Vilket inte är oviktigt för kooperativens målgrupper. Ofta har ju de människorna redan varit utan arbete under lång tid, vilket gör att när en öppning för ett arbete väl kommer, måste saker och ting hända snabbt.
Eftersom Coompanion i Göteborg kan tillhandahålla utbildare för övriga Coompanion-kontor, kan de tjänsterna i huvudsak köpas av dem. Denna pilotutbildning skall sedan utvärderas för att så småningom kunna genomföras regelbundet, efter behov och efterfrågan i de olika delregionerna.

Syfte

Att strategiskt påverka möjligheterna för personer som står utanför arbetsmarknaden att få arbete inom sociala företag, genom att kompetenshöja den personal som idag arbetar med arbetslösa och andra grupper som står utanför arbetsmarknaden. Därigenom får anställd personal ett redskap för att bättre tillgodose denna grupps behov.

Målsättning

Att 26 personer utvecklar sitt handledarskap för sociala företag. Att kunskapsnivån höjs kring frågorna, samt att en efterfrågan sker på handledarutbildning samt att antalet sociala företag ökar. Idag finns inga handledare med denna utbildning i vare sig Fyrbodal, Skaraborg eller Sjuhärad. I Göteborgsområdet finns drygt ett trettiotal sociala företag, i övriga Västra Götaland är det väldigt få, trots att behover finns.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet syftar till att utbilda personer för att de i sin tur ska stödja personer med funktionsnedsättningar av olika slag att delta i sociala företag. Vi kommer att i inledande aktiviteter planera dessa så att allas deltagande underlättas. De fortsatta aktiviteterna planeras utifrån de eventuella funktionshinder som finns i projektet. Informationen och utbildningar utformas utifrån deltagarnas förutsättningar. I utbildningen finns dessutom ett särskilt avsnitt kring funktionsnedsättningar och hur man arbetar med tillgänglighet och för allas rätt att delta.

Jämställdhetsintegrering

En undersökning som Coompanion Göteborg har gjort visar att kvinnor är överrepresenterade i de sociala företagen. Detta har sin grund i att kvinnor i regel har än svårare att hitta vägar in till arbetsmarknaden och i många fall inte erbjudits insatser som kunnat leda till integration. De har dock lyckats bevara en jämställd fördelning av resurser och positioner i de kooperativa företagen. De visar även på att stereotypa könsroller av dominans och underordning är extra tydliga i missbrukarkretsar och kriminella miljöer. En av de främsta framgångsfaktorerna inom Vägen ut! kooperativen är att använda skillnaderna mellan mäns och kvinnors traditionella roller som en tillgång. Medarbetarna har lärt sig av varandras olikheter och starka sidor, berikat och stöttat varandra.
Vi kommer att arbeta för att sprida kunskapen till deltagarna om dessa förhållanden och betona vikten av att aktivt arbeta med dessa frågor för att uppnå jämtegrering.

Målet med rekryteringen till utbildningen är att få blandande grupper. Vi har tidigare erfarenhet av den positiva betydelse det har att i utbildningar ha inslag och övningar kring genusfrågor. Så kommer även att ske i här och i eventuella fortsättningsutbildningar.

Vi kommer att använda 3 R METODEN för uppföljning. Den är ett instrument för inventering och analys av jämställdhet som utarbetats för kommunala verksamheter, men som kan användas här. Namnet kommer av de tre komponenterna:
REPRESENTATION - Hur många kvinnor, hur många män?
RESURSER - Hur fördelas resurser i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män?
REALIA - Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? I samband med övrig analys kan vi här få en diskussion kring vilka normer som råder, vilken syn på kvinnor och män som påverkar utvecklingen av arbete och organisationsformer.
Målsättningen är att ha metoden som ett stöd i det kontinuerliga arbetet. På det sättet finns det möjlighet till korrigeringar i arbetet om det finns behov av det.

Samarbetspartners

  • Coompanion Göteborgsregionen
  • Coompanion Sjuhärad
  • Coompanion Skaraborg

Kommun

  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Karlsborg
  • Kungälv
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Orust
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål