Logotyp på utskrifter

Partnerskap Göteborg PO2

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareInternationella Gruppen
KontaktpersonTerese Blomqvist
E-postterese.blomqvist@stadshuset.goteborg.se
Telefonnummer031-368 00 41
Beviljat ESF-stöd659 670 kr
Total projektbudget902 220 kr
Projektperiod2009-08-01 till 2010-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektets syfte är att genom ett brett partnerskap undersöka förutsättningarna för att i samverkan arbeta för ökad sysselsättning, integration och urban utveckling.

Bakgrund

BAKGRUND
Göteborg är en segregerad stad med ojämna levnadsvillkor för våra invånare. Det är särskilt fyra stadsdelar, Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared och Lärjedalen som präglas av omfattande utanförskap i form av arbetslöshet, låg utbildningsnivå och ohälsa. Utanförskapets problematik har sedan mitten på 90-talet uppmärksammats på nationell nivå i form av olika insatser och projekt. Ofta kortsiktiga insatser med många och småskaliga projekt som avlöst varandra eller löpt i parallella spår utan att ha löst problemen. Alltför många göteborgare är fortfarande arbetslösa, alltför många unga går ur grundskolan utan godkända betyg och alltför många känner otrygghet och saknar framtidstro.

Segregationen och dess negativa effekter är en angelägenhet för såväl hela staden som regionen. Allt för ofta relateras dock segregation enbart till sk. utsatta stadsdelar. Det gör att omgivningen ofta förknippar stadsdelarna och dess invånare till problem och inte ser utvecklingsmöjligheterna. Bland annat får det till konsekvens att företag är ovilliga till att etablera sig alternativt stanna kvar i dessa områden. Det medverkar till att arbetsplatserna är få och serviceutbudet begränsat. Det påverkar stadsdelarnas rykte och bilden av att där är otryggt.

År 2000 tecknades det första lokala utvecklingsavtalet mellan Göteborgs stad och staten, vars syfte var att bidra till tillväxt och minskad segregation.
Insatserna genomfördes i bred samverkan mellan kommunen, statliga myndigheter, bostadsföretag och lokala aktörer under perioden år 2000 - 2006, och omfattade stadsdelarna Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården. Dessutom pågick under perioden år 2002-2007 Urban II Göteborg inom ramen för EU's gemenskapsinitiativ, med inriktning mot skola och utbildning, sysselsättning, näringsliv och sociala frågor.

Nuvarande lokala utvecklingsavtal fokuserar på tillväxt, arbete, utbildning och trygghet och omfattar perioden år 2008-2010.
Avtalet uppmärksammar även fortsättningsvis ovan nämnda stadsdelar, men understryker att stadsdelarnas möjligheter också måste relateras till såväl hela staden som regionens utveckling.


FRAMGÅNGSFAKTORER
De framgångsfaktorer som både verksamhetsföreträdare och externa utvärderare har identifierat av hittillsvarande utvecklingsarbete, och som bygger på såväl stadens ordinarie insatser som erfarenheter av den tidigare Storstadssatsningen och Urban II är,

1. För att stärka utsatta stadsdelars attraktivitet och möjligheter krävs flersträngade och samtida insatser såsom fysisk förnyelse, tillväxtskapande insatser i kombination med sociala insatser.

2. För att bidra till att människor som idag står utanför arbetsmarknaden får plats i arbetslivet krävs ett individuellt förhållningssätt, i kombination med matchning/coachning, utbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Det behövs även länkar mellan olika utbildningsformer i en sammanhållen utbildningskedja genom samarbete mellan grundskola, gymnasium, universitet och högskola.

3. Tid är avgörande för resultaten.

4. En strategisk medvetenhet behöver gemensamt mellan olika samverkande aktörer byggas om vad det innebär att leda och samordna verksamhet där mycket av utvecklingsarbete sker i projektform parallellt med ordinarie verksamhet. Det behövs arenor för kunskaps- och erfarenhetsöverföring. Det räcker inte med styrgrupps- och referensgruppsmöten för att utveckla relationer. Gjorda erfarenheter behöver förankras till den agenda som för närvarande styr utvecklingsarbetet inom olika åtgärdsområden i stadsdelar och i kommunen för övrigt och hos myndigheter.


PARTNERSKAP FÖR URBAN UTVECKLING
Det har vuxit fram en medvetenhet om att segregationen inte kan lösas enbart med områdesbaserat arbete. Därför har Göteborgs stad tagit initiativet till ett brett partnerskap. Den 1 juli 2008 trädde Förordningen om urbant utvecklingsarbete (2008:348) i kraft med avsikt att skapa en struktur för samverkan kring statlig och kommunal utvecklingsarbete. Arbetet ska utformas inom ramen för budget- och styrprocesser som gäller för respektive part. EU:s strukturfondsmedel är ett verktyg i det gemensamma arbetet, särskilt regionalfonden, Europeiska socialfond och URBACT. Staden undersöker även förutsättningarna för en stadsutvecklingsfond inom ramen för JESSICA.

Partnerskapet för urban utveckling är ett brett samarbete för att få till stånd ett tvärsektoriellt arbetssätt och ett hela staden perspektiv. I partnerskapet ingår Göteborgs Stad med representation från sex stadsdelsförvaltningar, stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, trafikkontor, vuxenutbildningsförvaltning, utbildningsförvaltning, kommunala fastighetsägare, polismyndigheten, försäkringskassa, arbetsförmedling och Business Region Göteborg. Partnerskapet vill inom ramen för Europeiska socialfonden ytterligare stärka detta samarbete.

Utbildning, trygghet, arbete och tillväxt utgör huvudkomponenterna i det urbana utvecklingsarbetet. Kopplingen mellan arbete och tillväxt och relationen mellan det lokala och det regionala behöver undersökas närmare för att se på vilka sätt det kan utvecklas och förstärkas för att inkludera utanförskapsområden som en del i den regionala tillväxten. Det är därför av vikt att det upprättas en tydlig och hållbar samverkan mellan offentlig och privat sektor samt med den sociala ekonomin för lokal och regional tillväxt.

ARBETSLÖSHET OCH UTANFÖRSKAP
Det är i huvudsak två grupper som dominerar arbetslöshetssiffrorna i utanförskapsområden, unga vuxna 16 till 29 år och personer med utländsk bakgrund. Båda dessa grupper har svårare att komma in på arbetsmarknaden och utestängs oftare genom bland annat diskriminerande förfaringssätt i rekryteringsprocessen eller bristande kontaktnät i arbetslivet. För personer med utländsk bakgrund är ett arbete en inkörsport till det svenska samhället och ett självständigt liv med inflytande, demokrati och språk. För unga vuxna är ett arbete inkörsporten till vuxenlivet där löneinkomst och eget boende ökar självständigheten och inflytande i samhället. Studier visar att etableringsåldern bland unga vuxna stiger vilket medför att unga får tillgång till välfärd och samhällets trygghetssystem allt senare i livet. Samtidigt har ungdomar svårare att ta sig ur arbetslösheten då de saknar arbetslivserfarenhet. Samhället har visats sig ha svårt att ta tillvara kompetensen utvecklingspotentialet hos de här grupperna. Det finns därför ett behov av att ta fram nya sätt att ta tillvara kompetens, förädla bärande idéer och skapa förutsättningarna för företagsamhet och entreprenörskap.


ERFARENHETSUTBYTE
Erfarenhetsutbyte är en viktig del i utvecklingsarbetet som ger mervärde i form av nya perspektiv och angreppssätt. Förprojekteringen har för avsikt att ta fram en plan för nationellt utbyte med LUA-städerna Borås, Halmstad och Trollhättan och storstäderna Malmö och Stockholm. Vad gäller det transnationella utbytet kommer förprojekteringen att inventera partnerskapets transnationella kontakter med och de nätverk som staden ingår i och ta fram en plan för fördjupat erfarenhetsutbyte.

Förprojekteringen Partnerskap Göteborg PO2 ingår som en del i en stadsövergripande satsning på samverkan tillsammans med ansökan om förprojekteringen Partnerskap Göteborg PO1. Båda projekten syftar till att lägga grunden för en bred och långsiktig samverkan kring gemensamma strategiska utvecklingsområden för urban utveckling.

Syfte

Syftet med förprojekteringen är att undersöka förutsättningarna för långsiktig samverkan kring sysselsättning, integration och urban utveckling. Avsikten är att upprätta en hållbar samverkansstruktur och organisation. Därtill ska förprojekteringen undersöka förutsättningarna för hur samverkan mellan olika organisationer och representanter från offentlig och privat sektor tillsammans kan finna nya lösningar på utanförskapsproblematiken och hur man kan öka möjligheterna för unga vuxna och personer med utländsk bakgrund att bli en del av regional utveckling och tillväxt.
Under förprojekteringen ska samverkansparterna presentera och tydliggöra för varandra inriktningen och innehållet i det egna arbetssättet och metoder i syfte att öka insyn och förståelse för respektive organisations möjligheter och begränsningar. I detta arbete ska Samordningsförbundets kartläggning över försörjningsstödstagare ,som väntas vara färdigställd i april 2009, användas som underlag vid analys av målgrupper, insatser och projekt.
Förprojekteringen har även för avsikt att inventera och ta kontakt med redan pågående ESF och ERUF projekt för att ta del av detta arbete och se hur de kan kopplas till de urbana utvecklingsstrategierna.

Partnerskapet har prioriterat fem områden för förprojekteringen att undersöka förutsättningarna för och ta fram underlag till förslag på genomförandeprojekt finansierade med stöd från Europeiska socialfonden. Prioriterade områden är:

1. Tillvaratagande av kompetensen hos personer med utländsk bakgrund
Syftet här är att undersöka förutsättningarna för att finna verktyg som fånga kompetensen hos personer med utländsk bakgrund så att det kan kommuniceras ut och tas tillvara på arbetsmarknaden och berika individens möjligheter i arbetslivet.

2. Sysselsättning för alla
Syftet är att undersöka förutsättningarna för att skapa en verksamhet för produktion av varor och tjänster på en konkurrensutsatt marknad för personer som har svårt att klara ett arbete på den öppna arbetsmarknaden och därigenom erbjuda meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga.

3. Ungdomsarbetslöshet och generationsväxling
Partnerskapet betonar även vikten av att förprojekteringen undersöker förutsättningarna för hur samverkan kan bidra med nya perspektiv och innovativa insatser för att minska antalet långtidsarbetslösa ungdomar, i synnerhet unga vuxna med utländsk bakgrund. Här kan till exempel aktiviteter för god generationsväxling och personalsammansättning som speglar befolkningen tas fram i form av mentorprogram, nya anställningsformer och praktik.

4. Samverkan mellan privat och offentlig sektor
Samverkan med näringslivet är en viktig del i det strategiska utvecklingsarbetet som kommer att undersökas närmare under förprojekteringen. Till exempel att undersöka förutsättningarna för att utveckla entreprenörskap och stärka attraktiviteten i utsatta stadsdelar. Vidareutveckla personers affärsidéer och underlätta för och ta tillvara företagsamheten hos personer med utländsk bakgrund och då särskilt med koppling till den sociala ekonomin. Stimulera entreprenörskap och företagande hos unga genom samverkan mellan skola och arbetsliv.
Regionalfondsprojektet, Centrumutveckling i partnerskap, och partnerskapet mellan privata och offentliga aktörer som har upprättats kommer att utgöra en grund för dialog och samverkan.

5. Regional, nationell och transnationell samverkan
Syftet är att undersöka förutsättningarna för ett utbyte av erfarenheter, idéer, metoder med nationella och transnationella samverkanspartners. Utifrån ett regionalt perspektiv på utveckling undersöka förutsättningarna för samverkan med LUA-städerna Borås, Halmstad och Trollhättan.
Med storstäderna Malmö och Stockholm är syftet med förprojekteringen att undersöka förutsättningarna för att upprätta ett mer långsiktigt storstadsutbyte kring sysselsättning, integration och urban utveckling.
Vidare ska förprojekteringen genom partnerskapets nätverk och kontakter inventera möjligheterna till transnationellt samarbete med andra Europeiska städer.

Målsättning

Den övergripande målsättningen är att i samverkan finna nya lösningar för ökad sysselsättning, integration och urban utveckling vilket ska bidra till regional tillväxt.

Förprojekteringens mål är att upprätta en hållbar struktur och organisation för samverkan, en förutsättning för stadens långsiktiga strategiska arbete för ökad integration, sysselsättning. och urban utveckling.

Förprojekteringen har som mål att utmynna i en eller flera ansökaningar till genomförandeprojekt finansierade av Europeiska socialfonden. Utifrån Samordningsförbundets kartläggning och analys av målgruppernas omfattning och behov samt genom erfarenhetsutbytet med bland andra Malmö och Stockholm är målet att projektgruppen tillsammans med partnerskapet arbetar fram förslag till nya lösningar. Fokus för detta arbete är partnerskapets prioriteringsområden, tillvaratagande av kompetensen hos personer med utländsk bakgrund, sysselsättning för alla, ungdomsarbetslöshet och generationsväxling, samverkan privat och offentlig sektor samt nationell och transnationell samverkan.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förprojekteringen ska en nulägesbeskrivning och swot-analys av partnerskapets arbete med tillgänglighet göras. Analysen ska lyfta fram styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter i relation till sysselsättning och integration och i en åtgärdsplan ge förslag på utvecklingsområden. Beskrivningen och analysen ska utgå från metoder och material framtagen av Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning.

I arbetet med nulägesbeskrivningen är det viktigt att utgå från Europeiska socialfondens indelning och definition av funktionsnedsättning. Fysisk tillgänglighet med avseende på arbetsplatsens utformning vad gäller fysisk rörlighet och delaktighet för funktionsnedsatta. Tillgänglig verksamhet, avser förhållningssätt och på vilka sätt organisationerna arbetar för att motverka diskriminering. Det här är särskilt viktigt i relation till förprojekteringens övergripande syfte att undersöka förutsättningarna för sysselsättning och integration. I analysen av den kommunikativa tillgängligheten är det viktigt att se över den interna och externa kommunikationen och hur den når ut till personer med till exempel hörsel eller synnedsättningar. Och till sist ska beskrivningen se över den informativa tillgängligheten och hur, med hjälp av olika informations media, organisationerna kan bli bättre på att möta olika gruppers särskilda behov.

Transnationellt samarbete

Förprojekteringen ska genom partnerskapets nätverk och kontakter inventera möjligheterna till transnationellt samarbete med andra Europeiska städer och i samarbete med förprojektering Partnerskap Göteborg PO1 ska förutsättningarna för ett transnationellt utbyte undersökas och en plan för att organisera transnationell kunskaps- och erfarenhetsutbytet att tas fram.

Medfinansiärer

  • Business Region Göteborg AB

Samarbetspartners

  • Business Region Göteborg AB
  • Försäkringskassan i Västra Götaland
  • Polismyndigheten i Västra Göta

Kommun

  • Göteborg