Logotyp på utskrifter

Panorama

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareLärande och Arbetsmarknad
KontaktpersonMadde Sandman
E-postmadde.sandman@svenljunga.se
Telefonnummer0325-18156
Beviljat ESF-stöd289 188 kr
Total projektbudget289 188 kr
Projektperiod2009-01-12 till 2009-07-10
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Panorama är ett samarbete mellan Mark, Svenljunga och Tranemo och huvudaktörer är Vuxenutbildning och Näringsliv. Förstudien kartlägger företagens behov av handledarutbildning, kunskap om överlämnande av företag samt vuxenutbildares behov av kompetensutveckling i enreprenöriellt tänkande.

Bakgrund

Projekt Panorama är ett samarbete mellan tre kommuner i Sjuhärad, Mark, Svenljunga och Tranemo. Panorama genomförs i nära samarbete med projekt MAST-modellen i programområde två, som söks i samma utlysning. I projekt Panorama analyseras vilken kompetensutveckling företagarna och vuxenutbildarna samt arbetsmarknadscoacherna behöver för att på bästa sätt kunna utnyttja de resurser som människor som står utanför arbetsmarknaden har, både formell och informell kompetens. Panorama ska också kartlägga vilka verktyg företagare behöver för att kunna överlämna sitt företag när de själva går i pension.

Behov av handledare på företag
I MAST-kommunerna (Mark, Svenljunga och Tranemo) finns det en stor andel SME (små- och medelstora företag). De har generellt god lönsamhet men låg expansionstakt. I MAST-kommunerna är industrin en stor arbetsgivare men mellan 2000-2005 minskade sysselsättningen inom industribranschen. Det är en oroande utvecklingen. Vi vet samtidigt att många företag vill expanera men har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Att finna lösningar på denna problematik är viktigt för såväl kommunerna, arbetssökande individer som för företag.

När det inte kommer in ny kompetens i företagen riskerar det att drabbas av kompetensdränering. I en allt mer globaliserad värld krävs att företagen är rustade för den ökade konkurrensen. För att kunna nå Lissabonagendas mål att Europa ska bli den mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomin i världen måste företagen få inflöde av kunskap för att kunna utvecklas men detta kan i praktiken vara svårt för ett litet företag med få eller ingen anställd. En väg till ny kunskap och innovativa tankar kan vara att ta emot en lärling.

Många företagare känner ett socialt ansvar och vill ta emot lärlingar och arbetskraft som står utanför arbetsmarknaden men känner samtidigt viss rädsla för vad det innebär. Det beror inte på ovilja utan brist på vana och rätt verktyg. I andra fall möter praktikanskaffare en uttalat negativ attityd till att ta emot personer med utländsk bakgrund. Okunskap om kulturella skillnader skapar fördomar. De som arbetar med att hitta praktikplatser menar att det är mycket lättare att hitta praktikplatser till personer med svensk bakgrund. Särskilt svårt är det att få företag att ta emot kvinnor med utländsk bakgrund. De upplever att det finns extra mycket fördomar mot dessa kvinnor. Praktiksamordnare har varit med om att företag åker till Tyskland för att leta arbetskraft men inte är beredda att ta emot invandare som befinner sig i Sverige trots ett uppenbart behov av arbetskraft.

För SME är handledarskap av lärlingar resurskrävande, och i synnerhet om lärlingen behöver extra stöd och hjälp. I ett litet företag med fåtal eller inga anställda innebär det svårigheter att ta emot en lärling trots att man både behöver arbetskraften och att få nytillskott av idéer och kompetens. Lärlingsprogrammen på gymnasiet har påbörjats och inom Vuxenutbildningen kommer de att utvecklas inom de närmsta åren. I och med detta kommer allt fler behöva få komma ut på arbetsplatserna och få lärlingspraktik. Detta ställer stora krav på att hitta företag som kan ta emot lärlingar.

Generationsväxling
Många företag kännetecknas av hög medelålder bland företagsledarna och inom de kommande åren genomgår arbetsmarknaden en omfattande generationsväxling. Företag riskerar att läggas ner eller flyttas ut från regionen, eller till och med landet, om det inte finns någon som kan ta över. Därtill krävs juridisk och ekonomisk kunskap för att kunna lämna över ett företag. Genom att i ett genomförandeprojekt ge företagare verktyg för överlämnande räddar vi arbetstillfällen och viktiga tillväxtfaktorer.

Blivande entreprenörer på Vuxenutbildning
För att kunna coacha människor utanför arbetsmarknaden att utveckla sina idéer och entreprenörsanda behöver vuxenutbildare och personal på kommunerna som arbetar med arbetsmarknadsfrågor mer kunskap. Kvinnor är idag underrepresenterade bland företagare och därför krävs extra insatser för att locka kvinnor att starta/driva företag. Vi ser idag brister att tänka entreprenöriellt inom våra egna organisationer. För att få personer som står utanför arbetsmarknaden att se dessa möjligheter måste processen starta hos den egna personalen. Vi ser även behov av att stärka kontakterna mellan vuxenutbildare och näringslivet vilket vi hoppas blir ett resultat av projektet, särskilt genom nära samverkan med MAST-modellen.

I samtliga tre MAST-kommuner är personalavdelning, Individ och familjeomsorg, Vuxenutbildning, Näringslivsrepresentanter och Arbetsförmedlingen engagerade i projektet.

Syfte

Syftet med förstudien är att, utifrån den problembild som vi ser idag, undersöka hur vi genom kompetensutveckling kan ge företagare verktyg för att handleda praktikanter som står utanför arbetsmarknaden. Den nya kunskapen ska motverka den diskriminering som finns idag avseende kön, etinicitet, ålder, trosuppfattning och funktionshinder. Förstudien ska även visa vilken kompetens företagsledare som närmar sig pensionsåldern behöver för att kunna överlämna sitt företag. Målet är att säkra framtida arbetstillfällen. Detta ska kompletteras med en kartläggning av vad vuxenutbildare och arbetsmarknadscoacher behöver för kompetens för att kunna inspirera framtida arbetskraft till entreprenöriellt tänkande.

Syftet är således att:

1) Kartlägga varför företagare inte tar emot praktikanter/lärlingar trots behov av arbetskraft. Vad behöver de för kompetensutveckling för att kunna handleda personer som står utanför arbetsmarknaden och ta emot även de praktikanter som kräver mer resurser. Förstudien kommer förhoppningsvis få alla deltagande företag att börja tänka på ett nytt sätt och se möjligheter istället för svårigheter. I MAST-modellen kartläggs även hur praktikskap/lärlingsskap ska utformas för att SME ska ha möjlighet att ta emot en praktikant trots få eller ingen anställd. Båda projeken fokuserar på det positiva med praktikanter/lärlingar och ger verktyg för att lösa problem som uppstår.

2) Vilken typ av kompetens kommer olika branscher att efterfråga inom de närmsta åren. I samband med att vi kartlägger företagens behov av kompetensutveckling kommer de även få svara på frågor om arbetskraftsbehovet inom de närmsta åren. För att projekten ska genomföras så kostnadseffektivt som möjligt kommer projektledare för Panorama och projektledaren för MAST-projektet att tillsammans besöka företagen. Det ger effektiviseringsvinster för såväl projekten som företagarna. Det säkerställer också en naturlig kunskapsöverföring mellan projekten.

3) Kartlägga vilka företagsledare som behöver kunskap för att inom några år kunna lämna över företagen då de själva går i pension. Kartläggningen innefattar även vilken typ av kunskap de efterfrågar.

4) Analysera vilken kompetensutveckling vuxenutbildare och arbetsmarknadscoacher behöver för att kunna stödja och inspirera sina deltagare till entreprenörskap. De ska få vertyg för att kunna coacha människor och tillvarata deras resurser, oavsett om de har formell eller informell kompetens. Särskilt viktigt är det att kvinnor, ungdomar och människor med invandrarbakgrund får stöd och inspiration att starta/driva företag.

Syftet med att söka projekt inom både programområde ett och två är att dessa ska kunna komplettera varandra. Genom att kombinera en kartläggning av kompetensutvecklingsbehov och nulägesanalys av arbetsmetoder inom kommunerna tar projektet ett helhetgrepp på hur vi bättre kan ge människor möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Våra tre kommuner karakteriseras av många småföretagare som är viktiga för kommunens tillväxt och befolkningsunderlag. Vi vill arbeta för att skapa en MAST-anda som kan jämföras med den så kallade Gnosjö-andan för att skapa nya företag och företagare. I många skolor finns entreprenörskap som möjligt tillval men vi anser att det inte är tillräckligt utan vill att entreprenörskap snarare ska vara en grundkänsla i allt som görs. Det ger bättre möjligheter att hitta alla deltagares inneboende entreprenörskap.

Samverkan mellan Panorama och MAST-projektet skapar förutsättningar för kostnadseffektiva lösningar som exempelvis att projektledarna delar arbetsrum, kan resa tillsammans och arbetsgrupperna kan träffas och diskutera båda projekten vid samma tillfälle. Utbildande insatser i genomförandefasen kan också erbjudas fler personer samtidigt vilket både sparar pengar och ger människor möjlighet att träffas över kommungränserna. Syftet med att kombinera två projekt är att maximalt utnyttja projektresurserna. I många avseenden arbetar projekten med två sidor av samma mynt och kan därför samarbeta i analys och utformning av genomförandefaserna.

Målsättningen med såväl Panorama som MAST-modellen är att skapa arenor för samarbete mellan våra tre kommuner som lever kvar även efter projektet är avslutat.

Målsättning

Genom förstudien ska ge svar på följande frågeställningar:

-vad som gör att företagare väljer att inte att emot praktikanter/lärlingar med annan etnisk bakgrund (särskilt kvinnor), sjukskrivna eller ungdomar. Projektledaren kommer i samarbete med samverkanspartners att genomföra en SWOT-analys på handledarskap och mottagande av praktikanter/lärlingar med fokus på diskrimineringsgrunderna.

-vilken kompetensutveckling företagare behöver för att känna sig trygga som handledare, särskilt åt människor som behöver extra mycket stöd.

- vilken kompetens företagare behöver för att kunna lämna över ett företag då de själva går i pension.

- vilken kompetens vuxenutbildare och arbetsmarknadscoacher behöver för att inspirera till entreprenöriellt tänkande.

- utforma en plan för strategisk påverkansarbete under och efter förstudien samt i genomförandefasen.


I förstudien är de mätbara målen att vi efter den är genomförd ska veta vilka personer som ska erbjudas vilken form av kompetensutveckling. Förhoppningen är att ett antal företagare, vuxenutbildare och arbetsmarknadscoacher i våra tre kommuner ska få kompetensutveckling som resulterar i fler arbetstillfällen och människor på reguljära arbetsmarknaden. Med hjälp av kompetensutveckling ska vuxenutbildningarna och arbetsmarknadscoacherna i våra tre kommuner utveckla det entreprenöriella tankesättet och målet är att det ska genomsyra hela verksamheterna. Företagen ska få bättre förutsättningar att ta emot praktikanter, oavsett bakgrund, vilket påverkar såväl dem själva som arbetssökande positivt. Särskilt i kombination med MAST-modellen tror vi att det finns goda chanser att Panorama skapar strukturell påverkan och reell verksamhetsförändring avseende arbetssätt och attityder.

Kunskap om hur diskriminering påverkar människors möjlighet att få praktik och hur denna diskriminering kan motverkas samt hur en organisation kan präglas av entreprenöriellt tänkande är relevant kunskap, inte bara för Vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten utan även för andra aktörer som arbetar med människor utanför arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Individ- och familjeomsorgen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förprojekteringen kommer projektledaren främst att besöka företag, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheter. Det mesta arbetet kommer att ske i målgruppernas egna lokaler som är anpassade för de som arbetar där. I Mark där projektledarna för både Panorama och MAST-modellen kommer att sitta är lokalerna tillgänglighetsanpassade.

Projektledaren ansvarar för att genomförandefasen utformas så att lokaler och material är tillgängligt för alla. För att göra detta på bästa sätt kommer projektledarna för Panorama och MAST-modellen gemensamt att föra en dialog med HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan) som kan ge tips och råd om vanliga fallgropar. Om projekt Metoder för att motverka långtidssjukskrivning beviljas medel kan även den projektledaren delta i dialogen.

Inom Vuxentbildningen och bland personal som arbetar med arbetsmarknadsfrågor finns lång erfarenhet och kompetens om hur man bemöter personer med funktionshinder. Det finns i Sjuhärad ett uppbyggt nätverk med teckentolkar och språktolkar.

Ett av projektets syften är att kartlägga hur man kan motverka diskriminering på arbetsplatser så tillgänglighet är en naturlig del.

Transnationellt samarbete

Det finns i förstudien inga transnationella inslag förutom att projektledaren kommer att studera hur man arbetar med vuxenutbildning och generationsskifte på andra håll, både i Sverige och utomlands. Om projektledaren hittar fungerande modeller i andra länder som kan appliceras på våra förutsättningar så kan det ingå transantionella delar i genomförandefasen. Det finns bland alla samverkanspartners i projektet ett stort intresse av hur man arbetar med dessa frågor i andra länder.

Samarbetspartners

  • Arbetsföremdlingen Mark
  • Arbetsförmedlingen Svenljunga
  • Försäkringskassan Sjuhärad, lokalt
  • Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
  • Kommunledning
  • Minab
  • Tranemo Gymnasieskola/Lärcentrum

Kommun

  • Marks
  • Svenljunga
  • Tranemo