Logotyp på utskrifter

Olika men ändå lika - ingen hållbarhet utan jämställdhet

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareSDF Gunnared, förskola - skola
KontaktpersonKarin Lokrantz Flores
E-postkarin.flores@gunnared.goteborg.se
Telefonnummersaknas
Beviljat ESF-stöd417 216 kr
Total projektbudget417 216 kr
Projektperiod2009-09-01 till 2010-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Förskolor och grundskolor undersöker nya tillvägagångssätt för ett systematiskt jämställdhetsarbete. Detta görs genom att testa modeller för att synliggöra olika målgruppers förhållningssätt, förväntningar och arbetssätt i deltagande stadsdelar. Förutsättningarna för ett framtida projekt utreds.

Bakgrund

Föreställningarna om kön sitter djupt. Det finns ett behov av ökad förståelse och kunskap av hur kränkningar, makt och föreställningar om kön hänger ihop. Med ökade kunskaper och medvetenhet synliggörs könsnormer, diskriminerande strukturer, attityder och förhållningssätt. Skolledare, lärare och annan personal måste fråga sig hur skolan medverkar i processen. Dagens jämställdhetsarbete i förskola och skola måste stärkas med konkreta, användbara metoder för att föra ut arbetet i praktiken.

Det behövs därför ett systematiskt arbete med jämställdhetsfrågor i våra verksamheter. Målet är att hela personalen utvecklar en gemensam kunskapsgrund och att arbetet fördjupas och får effekter som gynnar den kommande arbetsmarknad som våra barn och elever utgör.

Forskning visar (2001, Berge Britt-Marie, Kunskap bryter könsmönster, aktionsforskning är verktyget, ss 5-6) att elevernas studieval efter grundskolan innebär att Sverige i praktiken har en inbyggd flick- och pojkskola i gymnasiet. Berge menar att detta på sikt leder till att Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader, både när det gäller yrkesval och förvärvsinkomst. Enligt Berge måste skolpersonal och skolansvariga fråga sig hur skolan medverkar i processen. Lärare som är omedvetna om att kön har betydelse för hur barn och vuxna bemöter varandra bevarar könsordningen.

I en kommande lågkonjunktur påverkas arbetsmarknaden globalt, nationellt och lokalt. För den framtida generationen är det viktigt att både män och kvinnor kan studera och arbeta under jämlika villkor.

Jämställdhet och jämställdhetsarbete är därför i hög grad en kunskapsfråga. Enligt en rapport från skolverket (2004, Hur är det ställt? Tack ojämt!, ss 68-69) behöver skolpersonalen stöd för att utveckla ett pedagogiskt förhållningssätt i värdefrågor. För att kunna analysera den egna verksamheten behövs faktakunskaper om maktstrukturer, över- och underordning, kön, klass och etnicitet.

Lärarna inom för- och grundskolan behöver konkreta och användbara metoder för att föra ut arbetet i praktiken. Kunskaps- och kompetensutveckling är en utmaning i jämställdhetsarbetet. I utvecklingsprocessen sker kunskapsutveckling hos personalen som i förlängningen kan leda till personlig utveckling.

I förprojekteringen kommer förskolor och grundskolor i stadsdelarna Gunnared och Askim sätta fokus på genus- och jämställdhetsfrågan. Ett urval av personal från förskolor och skolor kommer att göras ifrån delområdena Lövgärdet respektive Billdal.

Målet är att undersöka nya tillvägagångssätt för ett systematiskt jämställdhetsarbete. Detta görs genom att testa modeller för att synliggöra olika målgruppers föreställningsvärldar, förhållningssätt, förväntningar och arbetssätt i deltagande stadsdelar.

Frågeställningar och problemområden kommer att utvecklas och analyseras i samverkan med obeprövade och innovativa partners från näringslivet för att erhålla ett brett perspektiv. Resultatet, som bland annat innefattar en handlingsplan för det fortsatta arbetet, kommer att analyseras i förhållande till jämställdhetsdefinitionen och i ett Gunnared- Askim-perspektiv.

I förprojekteringen undersöker vi behoven och förutsättningarna för ett framtida genomförandeprojekt med målsättningen att skapa bestående förändringar av arbetssätt och förhållningssätt för att stärka jämställdheten utifrån en gemensam plattform och kunskapsgrund.

I stadsdelarna Gunnared och Askim finns en stark drivkraft till förändring och tilltro till metodutveckling och samverkan. Det finns redan idag ett välutvecklat förskole- och skolsamarbete mellan de två vänstadsdelarna där såväl personal, elever, föräldrar och politiker deltagit i och tagit del av projektresultat.

Askim och Gunnared kan bägge betraktas som segregerade Göteborgsstadsdelar. De har många gemensamma styrkor, men präglas också av skillnader i till exempel befolkningsdemografin (Beskrivning av stadsdelarna Gunnared och Askim, se bilaga 1). Detta är intressant, inte minst för strategisk påverkan av jämställdhet i ett samhällsperspektiv.

Vi är övertygade om att möjligheterna att lyckas i jämställdhetsarbetet ökar om vi samverkar och drar nytta av varandras erfarenheter och kunskaper. Vi ser även att spridningen och genomslagskraften blir större om vi är fler som arbetar mot samma strategiska mål.

Syfte

Projektets övergripande syfte är att skapa en gemensam plattform utifrån jämställdhetsdefinitionen med avsikt att skapa bestående förändringar av arbetssätt och förhållningssätt för att stärka jämställdheten.

Förprojekteringens syfte är att synliggöra olika målgruppers föreställningsvärldar och attityder, personalens förhållningssätt, förväntningar och arbetssätt. Förprojekteringen avser att ta fram en strategi, handlingsplan, för implementering av ett systematiskt jämställdhetsarbete. Kartläggning av nuläge, resultat-, behovs och problemanalys kommer att göras i relation till jämställdhetsdefinitionen och i ett Gunnared och Askim perspektiv.

Förprojekteringen avser också att undersöka förutsättningarna för ett genomförandeprojekt. Övergripande målsättningar för ett eventuellt genomförandeprojekt kan komma att vara kompetensutvecklingsinsatser inom jämställdhetsområdet till personal, metodinriktat jämställdhetsarbete med stöd av aktionsforskning, ett fördjupat utbyte och verksamhetsutveckling mellan stadsdelarna Askim och Gunnareds personalgrupper på deltagande förskolor och grundskolor.

Nedan redovisas exempel på frågeställningar och problemområden som kommer att utvecklas och analyseras under förprojekteringen. Dessa kommer sedan att fördjupas och användas i genomförandeprojektet.

Personalens förhållningssätt:
Hur ser personalen på jämställdhet?
Hur bemöter personalen flickor och pojkar i våra verksamheter?
Vilka könsmönster finns?
Vilka normer, värderingar, attityder finns i arbetslaget, organisationen, stadsdelarna?
Hur förs diskussioner på arbetsplatsen om jämställdhet?
Vilken kunskap och medvetenhet har organisationen/personalen om sin egen roll i jämställdhetsarbetet och möjligheter att påverka attityder i samhället?

Undervisningens innehåll och arbetsformer:
Hur relaterar val av innehåll och arbetsformer till jämställdhetsdefinitionen? Behov och utvecklingsområden?

Föreställningsvärldar och attityder:
Hur ser föräldrar och näringsliv på jämställdhet?
Vilka förväntningar har föräldrar och näringsliv på barn- och elevers framtida yrkesval?
Är förväntningarna könsbundna?
Hur påverkar demografiska mönster barnens möjligheter till jämställda livsvillkor? Hur ser försörjningsansvaret ut i barnens familjer? Hur påverkas detta i en kommande lågkonjunktur?

Ett urval av personal/arbetslag kommer att ingå i en referensgrupp. Ett urval av föräldrar och näringslivsrepresentanter kommer att ingå i ytterligare en referensgrupp.

Målsättning

Förprojekteringens målsättningar är:
Att öka personals kompetens för att kunna verka som kollegiala verksamhetsutvecklare
Att pröva ut modeller för att synliggöra föreställningsvärldar, förhållningssätt, förväntningar och arbetssätt
Att frågeställningar och problemområden utvecklas och analyseras i samverkan med obeprövade och innovativa partners för ett brett perspektiv
Att analysera resultatet i förhållande till jämställdhetsdefinitionen och i ett Gunnared och Askim perspektiv
Att gemensamt kartlägga och analysera behov inför ett genomförandeprojekt
Att förankra och sprida förprojekteringens resultat
En handlingsplan för fortsatt arbete

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Utgångspunkten för tillgänglighetsintegrering i projektet är Göteborgs Stads riktlinjer för tillänglighet. Göteborgs Stads värdegrund förutsätter att handikapp är relativt. En person med en skada eller sjukdom som sätter ner hennes förmåga att klara sig själv, blir handikappad först när funktionsnedsättningen blir ett hinder för henne. Ofta är det den fysiska miljön som avgör om en person blir utestängd eller får svårigheter att delta i samhällslivet på grund av sitt funktionshinder. Målet är att undanröja eller minska den handikappade eller utestängande effekten. Detta handikapp perspektiv ska genomsyra alla kommunal verksamhet i Göteborg.

I förprojekteringen kommer vi att undersöka hur projektet kan göras tillgängligt för alla inom målgruppen vid ett eventuellt genomförande.

Förprojekteringen kommer att ta hänsyn till deltagarnas förutsättningar och behov (resor, lokaler, hjälpmedel, tolkar samt andra fysiska och/eller kommunikativa medel som är nödvändiga för projektets tillgänglighet). Inga funktionshinder ska vara ett hinder för deltagande i vare sig förprojektering eller ett eventuellt genomförande.

Transnationellt samarbete

I förprojekteringen kommer vi att undersöka förutsättningar för utveckling av transnationellt utbyte.

Samarbetspartners

  • SDF Askim

Deltagande aktörer

  • SDF Askim

Kommun

  • Göteborg