Logotyp på utskrifter

NoLimit Business Center

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCoompanion Göteborgsregionen
KontaktpersonSven Bartilsson
E-postsven.bartilsson@coompanion.se
Telefonnummer031-744 01 62
Beviljat ESF-stöd10 686 083 kr
Total projektbudget22 102 476 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-09-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Ca 150.000 människor står varaktigt utanför arbetsmarknaden. Om det startade 15.000 sociala företag med 10 personer i varje skulle alla dessa människor kunna få arbete och bidra 100% av sin egen förmåga.
Tänk vad mycket de skulle kunna åstadkomma!
Att ha ett arbete är den enskilt viktigaste hälsofaktorn. Men det startas inte tusentals sociala företag per år. Bara några få stycken. Takten måste öka! I denna ansökan växlar vi upp tempot och mobiliserar allt vårt kunnande. Tillsammans med parter bygger vi en struktur som kan stödja och utveckla fler människor mot arbete och starta flera sociala företag på samma gång. Som har ambitionen att påverka strukturen och hur stödet för människor i utanförskap ska se ut framöver.
Är ni med?

Bakgrund

HÖG ARBETSLÖSHET I VISSA OMRÅDEN
Mer än en miljon människor i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. I Göteborg är det fler än i riket i genomsnitt och i nordöstra Göteborg är det betydligt fler. I Angered är arbetslösheten drygt 14 % och i östra Göteborg drygt 11 % (Göteborgs stad, samhällsanalys och statistik, 2010). Enligt samma källa är antalet familjer med försörjningsstöd drygt 15 % i Angered och drygt 11 % i östra Göteborg. Genomsnittet för Göteborg som helhet är 5,3 %.

HÖG ARBETSLÖSHET FÖR VISSA GRUPPER
De senaste decenniernas invandring har medfört en kraftig ökning av andelen utrikes födda personer i Sverige. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick antalet utrikes födda till drygt 1,3 miljoner, vilket motsvarar 14,3 procent av Sveriges befolkning. År 2009 var andelen sysselsatta i åldersgruppen 16–64 år 75,7 procent för de inrikes födda och 62,5 procent för de utrikesfödda. En låg sysselsättning för utrikes födda är ett stort samhällsproblem av flera skäl. För det första medför det en välfärdsförlust för de berörda personerna då de inte ges möjlighet att fullt ut bli delaktiga i det svenska samhället. För det andra går samhället miste om den produktion som dessa personer skulle kunna bidra med. (SOU 2010:88)

Var tionde person i arbetsför ålder har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Sex av tio personer med funktionsnedsättning, eller 525 000 personer i åldrarna 16-64 har någon funktionsnedsättning som också innebär att deras arbetsförmåga är nedsatt. Arbetslösheten för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga är fortsatt hög (9,1 procent) och med en uppåtgående trend. (funktionshindrades situation på arbetsmarknaden SCB 2008)

OHÄLSA - EN EFFEKT AV PROBLEMET
Enligt socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 är det tre till fyra gånger vanligare
att utlandsfödda med ursprung utanför västvärlden skattar sin hälsa som ”dålig” eller ”mycket dålig”, jämfört med personer med svensk bakgrund. När forskarna i rapporten väger in andra skäl som arbetslöshet, dålig ekonomi och låg utbildning som variabler för att förklara den dåliga hälsan minskar förklaringen ”att vara invandrare” i betydelse för att förklara ohälsa. I stället blir det uppenbart att det är de sociala livsvillkoren som är förklaringen. Och då framförallt arbetslösheten. (socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009)

BEHOV
För att minska arbetslöshet och ohälsa i vissa områden och för vissa grupper behövs fler arbetsplatser som kan erbjuda arbete efter individens egen förmåga. Detta projekt vill bidra till att lösa behovet genom att starta fler hållbara sociala företag samt att skapa en metod (företagskuvös) som underlättar starten för fler.

SOCIALA FÖRETAG VIDGAR ARBETSMARKNADEN
Så här säger regeringen i handlingsplanen för arbetsintegrerande sociala företag från 2010: En av regeringens viktigaste uppgifter är att bryta det utanförskap som präglar många människors liv. Det är av stort värde både för individen och för samhället att meningsfulla arbeten skapas för alla som vill arbeta trots att vissa har en begränsad arbetsförmåga. De sociala företagen i Sverige och andra europeiska länder har visat en god förmåga att erbjuda arbete. Företagen erbjuder arbetstillfällen som tar tillvara individens förutsättningar och skapar alternativa till arbete. För samhället är investeringen i ett socialt företag inte bara en investering i livskvalitet och hälsa för individen, utan kan också vara samhällsekonomiskt lönsamt.

Karaktäristiskt för de sociala företagen är att deras ursprung finns i ett behov som varken tillgodosetts av den offentliga eller den privata sektorn. Genom samarbete mellan den privata, offentliga och ideella sektorn finns möjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden att bli delaktiga i sin egen rehabilitering, utveckla den egna arbetsförmågan, bli delaktig i att driva företag och att delta i samhällslivet.

Regeringen understryker behovet och nyttan av denna företagsform genom sitt pressmeddelande från näringsdepartementet 24 februari 2011.

Regeringen uppdrar åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser att kartlägga de behov av statliga insatser inom finansieringsområdet som denna typ av företag anser sig ha. Tillväxtanalys ska även undersöka möjligheterna att anpassa befintliga, och vid behov föreslå nya, statliga finansieringsinstrument till arbetsintegrerande sociala företag.
- En investeringen i ett socialt företag är inte bara en investering i livskvalitet och hälsa för individen, utan också i högsta grad samhällsekonomiskt lönsamt. Därför behöver vi göra mer på det här området, säger näringsminister Maud Olofsson.

Näringsministern uttrycker både behovet av fler sociala företag och att det måste göras mer för att lösa problemet med att de är för få. I pressmeddelandet anges explicit problem med finansiering något vi inom partnerskapet bakom denna ansökan tänker arbeta speciellt med.

PROBLEM ATT DET ÄR FÖR FÅ HÅLLBARA SOCIALA FÖRETAG
Hösten 2007 gavs fyra myndigheter i uppdrag att ta fram ett omfattande förslag till regeringen på nya grepp för att bryta utanförskapet genom arbete i sociala företag. Myndigheternas programförslag identifierade följande hinder för socialt företagande:

• Bristande samordning mellan olika försörjningssystem som försvårar för individer att delta i sociala företag.
• Oklarheter och hinder i offentliga regelverk i relation till sociala företags karaktär och förutsättningar bl.a. gällande lönebidrag och trygghetsanställningar:
• Svårigheter för sociala företag att delta i offentliga upphandlingar.
• Stort behov av information, rådgivning och affärsutveckling hos de sociala företagen
• Svårigheter gällande finansiering och kapitalförsörjning inför start och utveckling av sociala företag.
• Brist på statistik och forskning om socialt företagande

Parterna i detta projekt vill minska dessa hinder och bidra till fler och hållbara sociala företag genom att inspireras av en etablerad metod för att stödja nystartade företag och anpassa den till de som har allra svårast att få fotfäste på arbetsmarknaden – läs om vår innovativa lösning under rubriken innovativ verksamhet.

Syfte

1 Projektets huvudsyfte är att underlätta målgruppens väg till arbetsmarknaden och därmed öka deltagarnas möjlighet att klara sin egen försörjning.

2. En metod för detta är socialt företagande. Projektets skall etablera en stödstruktur (kuvös) för sociala företag med syftet att skapa fler hållbara sociala företag som ger arbete.

3. Projektet skall skapa ett bestående samarbete mellan de medverkande företagen, de bildade sociala företagen, myndigheterna, utbildningsanordnarna Chalmers och Folkuniversitetet samt Coompanion med ambitionen att den social företagskuvösen skall överleva efter projektperioden



Målsättning

Huvudmål/projektmål: 2014 försörjer individerna från målgruppen sig genom socialt företagande.

1. Projektet rekryterar 45 deltagare ur målgruppen, av vilka 80% vid projektets slut gått vidare till anställning eller studier.

2. Fem hållbara sociala företag har etablerats som kunnat erbjuda projektdeltagare anställning.

3. Minst 90% av deltagarna upplever att stödet ”till hög grad varit anpassat” till deras behov och att de upplevt ”hög grad av delaktighet”.

4. Minst 80% av deltagarna skall uppleva att deras hälsa ökat genom projektets verksamhet.

5. En konkret och transparent metod för att mäta och kommunicera om individens möjlighet av försörjning i det sociala företaget, vilken gör det möjligt för myndigheten att fatta beslut om åtgärd

6. Samarbetsparterna har skapat en hållbar och kostnadseffektiv struktur för att fler arbetstillfällen skapas genom sociala företag.

Infrias dessa mätbara mål leder det till att det finns en metod, en företagskuvös, som stadsdelar, samordningsförbund, brukarorganisationer, arbetsförmedling kan använda för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden till en egen försörjning. Det kommer att kunna göra slut på den enskildes vandring mellan åtgärder.

Det innebär även att många av de initiativ som tas av förvaltningar och arbetslösa kan få ett professionellt stöd till hållbar ekonomi. Omfattande resurser läggs på projekt och goda idéer vilka på grund av de komplexa orsakerna till deltagarnas svårigheter inte leder till varaktigt inträde på arbetsmarknaden. Genom projektet kan dessa idéer gå genom en process som stödjer och leder fram verksamheter som kan försörja personer.

Samarbetet runt socialt företagande leder till att personer som har anställningar med stöd går vidare till traditionella arbeten genom det samarbete med andra företag och den samverkan som finns mellan projekt och handläggare hos myndigheter



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

TILLGÄNGLIGT LÄRANDE
I projektgruppen finns stor kunskap och kompetens från arbete i verksamheter/aktiviteter med målgrupper med olikartade funktionsnedsättning. Förutom stor förståelse, medvetenhet och kunskap kring målgruppen och bemötande finns kunskap kring att skriva/och utveckla lättillgängligt material (ex lättläst). Konkret kommer vi arbeta efter ett lösningsfokuserat och coachande förhållningsätt. Detta ger ökade möjligheter för projektdeltagarna att fatta sina egna beslut och förstå sina val. En viktig del i arbetet är att vi tillsammans med deltagarna sätter upp egna, nåbara kortsiktiga och långsiktiga mål, vilket ökar självförtroendet och känslan av kontroll vilket är faktorer för tillgängligt lärande. För att ytterliggare öka delaktighet och tillgänglighet kommer vi arbeta med OPERA- metoden då man på ett strukturerat och effektivt sätt får fram konkreta idéer, förslag och gemensamma, demokratiska beslut.

REKRYTERING KARTLÄGGNING
Vid rekrytering och intagning kartläggs behov och projektteamet kommer att behöva säkerställa att en anpassning till målgruppen sker. De fortsatta aktiviteterna planeras utifrån de eventuella funktionshinder som finns i projekten. Det är en helt nödvändig förutsättning.

FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Projektet syftar bland annat till att stödja personer med funktionshinder att delta i sociala företag. Vi kommer därför att i inledande aktiviteter planera dessa så att deras deltagande underlättas. De lokaler vi har skall vara lättillgängliga. Utbildning kommer att ske i lokaler med hörslingor och med god tillgänglighet för alla. Därtill kommer allt material och information som rör projektet vara på ”Lätt Läst” och pedagogiken lätt förstålig.


KVALITETSSÄKRING
För underkonsulter kommer vi att i kontrakten säkerställa att utbildningarna anpassas till de funktionsnedsättningar som finns i gruppen. I de kontinuerliga uppföljningarna kommer vi att ställa frågor för att se att information och verksamhet är tillgänglig Kunskaps- och metodutveckling med särskild inriktning på psykiska, sociala och fysiska funktionsnedsättningar är en prioriterad verksamhet vid Avdelningen för Uppsökande folkbildning i Göteborg vilket ytterliggare skapar förutsättningar för tillgängligheten. Vi kommer att arbeta med dem

Jämställdhetsintegrering

METOD
Vi kommer att arbeta med metod Trappan som är en metod för grundläggande jämställdhetsintegrering. Första steg är utbildning

TRAPPSTEG 1
Innebär grundläggande utbildning i svensk jämställdhetspolitik.

Vi utgår från målen som antogs av riksdagen i maj 2006, prop 2005/06,155

1. Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

TRAPPSTEG 2, UNDERSÖK FÖRUTSÄTTNINGARNA
Deltagarna i projektet undersöker hur förutsättningarna, nyttan och viljan att jämställdhetsintegrera i projektet ser ut.

ATT GÖRA,
Undersök förutsättningarna genom att svara på dessa frågor
• Ett jämställt projekt – hur ser det ut? Hur skulle den kunna se ut? Har vi en
gemensam bild?
• Nyttan – vilken är nyttan med en jämställd projektmiljö? På vilket sätt utvecklas vår
företag? Vad vinner vi? Vilka effekter får det på vårt lärande? Vilka
effekter får det i vår omgivning?
• Viljan – finns viljan att skapa en jämställd projektmiljö, hos deltagarna, hos projektledningen?
Vad kan stödja? Vad kan hindra?

TRAPPSTEG 2: UNDERSÖK FÖRUTSÄTTNINGARNA
Deltagarna undersöker hur förutsättningarna, nyttan och viljan att jämställdhetsintegrera
de blivande sociala företagen ser ut.

ATT GÖRA,
Undersök förutsättningarna genom att svara på dessa frågor.
• En jämställd verksamhet – hur ser den ut? Hur skulle den kunna se ut? Har vi en
gemensam bild? I ett kooperativ är det en kvinna/man en röst – hur kan vi se till att alla verkligen får komma till tals och göra sin röst hörd. Att det blir ett demokratiskt företag.
• Nyttan – vilken är nyttan med en jämställd verksamhet? På vilket sätt utvecklas vår
verksamhet? Vad vinner kunderna? Vilka effekter får det på vår verksamhet? Hur kan vi se till att vi fördelar roller, arbetsuppgifter och ansvar på ett sätt så att kvinnor och män känner sig fria att välja utifrån sig själva. Vilka effekter får det på våra kunder?
• Viljan – finns viljan att skapa en jämställd verksamhet, hos medarbetarna, hos ledningen?
Vad kan stödja? Vad kan hindra?

PLANERADE AKTIVITETER
Fem halvdagar med jämställdhetsintegrering för deltagare i projektet. En halvdag med utbildning i svensk jämställdhetspolitik med tolk för de deltagare som har svårigheter att följa med på svenska. Ytterligare fyra tillfällen med jämställdhetsintegrering enligt metod Trappan steg 1&2. Möjligheter för att arbeta enskilt för kvinnor och män vid två tillfällen. Extern expert håller i utbildning/workshop.




Transnationellt samarbete

Vi inspireras av inkubatorsmodellen för att stödja framväxten av fler sociala företag. Chalmers tekniska högskola har kontakt med flera Europeiska inkubatorer. Under mobiliseringsfasen har partnerskapet för avsikt att inleda ett samarbete med minst en av dessa för att lära mer av deras arbetssätt.

Då Coompanion har uppdraget att leda svenska arbetet i samarbetsprojektet mellan ett antal ESF-myndigheter i Europa Learning network for better future for social economy, ser vi goda möjligheter att koppla detta projekts konkreta erfarenheter med det påverkans och spridningsarbete som sker i Europa. Projektet är finansierat av Learning for Change under Budget Line 04.022000 ESF Technical Assistance budget .

Coompanion är tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad medlemmar i REVES, europeiskt nätverk mellan städer och regioner i Europa som arbetar med social ekonomi. I vårt transnationella arbete så kommer vi att försöka delta i den utvecklingsgrupp man där planerar om hur myndigheter, social ekonomi och företag tillsammans kan involvera sig i de mest utsatta. Ett arbete som våra deltagande företagspartner och kommunala organisationer kan dra fördel av i försöken att upprätta partnerskap runt våra konkreta företagsidéer.

Medfinansiärer

  • Allmänna arvsfonden
  • Arbetsförmedlingen Västra Fröl
  • Norra Hisingen
  • Västra Hisingen
  • Östra Göteborg

Samarbetspartners

  • Försäkringskassan i Västra Götaland
  • K-kraft Utbildningscenter
  • Norra Hisingen
  • Regionutvecklingssekretariatet
  • Rehablotsen
  • Vägen ut!
  • Västra Hisingen
  • Östra Göteborg

Kommun

  • Göteborg