Logotyp på utskrifter

NoHALC- Norra Hisingens arbetslivscentrum

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSDF Backa Individ och familjeomsorg
KontaktpersonLinda Högbacka
E-postlinda.hogbacka@norrahisingen.goteborg.se
Telefonnummer031-3668896
Beviljat ESF-stöd7 160 757 kr
Total projektbudget14 365 717 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2014-01-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektets syfte är att genom kunskap om bland annat tillgänglighet, jämställdhet, föräldrakurser, ekonomirådgivning och arbetsträning med fokus på hållbar utveckling samt supported employment, ge personer med funktionsnedsättningar, arbetslösa ungdomar och vuxna en chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet eftersträvar individuell och hållbar utveckling med hänsyn till en ekonomisk, ekologisk och en social dimension.

Bakgrund

Funktionshinder/Individ och familjeomsorgen i SDF Backa, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve vill utforska möjligheten för en ingång till arbetsmarknads rehabiliterande åtgärder för invånare vars behov inte kan tillgodoses av någon annan än stadsdelsförvaltningen.

En gemensam ingång som stödjer hela människan. Inte flera ingångar som stödjer olika delar av människan.

Genom en gemensam ingång, skapas nya möjligheter för den enskilde. Oavsett om man har diagnostiserade/odiagnostiserade funktionshinder, inlärningssvårigheter eller om man har andra former av svårigheter i form av psykisk/fysisk ohälsa, bristande arbetserfarenhet eller stöd som behöver individanpassas.

Genom en gemensam ingång och gemensam verksamhet kommer vi att skapa möten mellan människor som annars inte skulle mötas. I det mötet ökar också kunskapen kring funktionshinder, mångfald och jämställdhet.

Genom en gemensam ingång skapas en kreativ korsbefruktning av synsätt och förhållningssätt inom respektive kompetensområde i personalgruppen. Nya kunskaper som kommer till nytta för dem som är i behov av våra tjänster.

Genom en gemensam ingång sprids de nyerövrade kunskaperna till hemmaorganisationerna. Nya kunskaper som kommer till nytta för de brukare som är i behov av våra tjänster.

Genom en gemensam ingång har företag i behov av våra tjänster en kontaktyta.

Med gemensamma styrkor ska vi hjälpa de människor som av olika anledningar befinner sig i någon form av utanförskap, Vi har ställts inför stora utmaningar och är i behov av förändringar för att vända den socioekonomiska trenden i stadsdelen.

Många som utestängs från arbetslivet och sociala sammanhang kan med enklare medel nå arbetsmarknaden och öka livskvaliteten. För många människor handlar det om stöttning och vägledning samtidigt som att öka arbetsmarknadens acceptans och kunskap för olikheter.

Det är ett brett anslag och flera olika målgrupper i socialt utanförskap som är aktuella.

De gemensamma behoven och problembilderna kan beskrivas enligt följande:
• Lång väg att nå arbetsmarknaden och därmed självförsörjning
• Hög grad av ohälsa
• Oklara funktionshinder
• Behov av individuellt stöd, alltifrån ”handpåläggning” till veckokontakt
• Skapa en helhet av de fragmenterade stödinsatserna som idag finns tillgängligt
• Flexibilitet för skräddarsy individuella lösningar och kompetensutvecklingar


Från 2011 kommer individ och familjeomsorgen och funktionshinder tillhöra samma övergripande organisation i den nya stadsdelen på norra Hisingen. Människor är hela individer med komplicerade och differentierade behov. Detta oavsett vilken form av hinder som människan har.
Den nya organisationen kommer att ha ett ansvar för att utreda och rusta de invånare vars behov inte tillgodoses av en annan huvudman. Det betyder att behoven att utreda arbetsförmågor, arbetsträna på relevanta förbättringsområden, kompetensutveckla, ta fram praktikplatser och knyta kontakter med arbetsgivare. Målgruppen för de ovan nämnda behoven finns hos de personer som bedöms ha hinder av olika slag. Hinder som stadsdelen måste visa kan övervinnas av den enskilda personen.
Genom ett gemensamt projekt och gemensam samsyn kan personer med outredda hinder kunna få ett bemötande och handlingsplaner skulle kunna utvecklas som passar de olika former av funktionshinder som den enskilde kan ha. Samtidigt kan personer med utredda funktionshinder få ett bemötande som gör att de erövrar nya förmågor. Just ett gemensamt arbetsmarknadsprojekt kan bana vägen för en kreativ korsbefruktning av synsätt och förhållningssätt inom respektive kompetensområde.

Det finns likheter och skillnader hos de personer som är i behov av stöd från projektet.
Dessa grupper är främst:
• Unga Vuxna 18-25 år
• Unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder
• Barnfamiljer som har barn med eller utan funktionshinder
• Personer med ohälsa
• Personer med utländsk bakgrund.

För att möjliggöra och förbereda dessa gruppers ankomst till arbetsmarknaden behövs insatser. Insatserna måste syfta till att rehabilitera och i vissa fall habilitera för att nå en tillräckligt hög funktionsgrad för att ha en möjlighet på arbetsmarknaden. Utöver detta behöver målgruppen skilja ut sig från en vanlig sökande, detta på ett positivt sätt genom att ha kompetenser/kunskap som kommer att efterfrågas i framtiden.

Samtidigt behöver vi skapa bättre samarbete med företagen i området för att underlätta för inträdet för dessa personer på arbetsmarknaden. Genom kunskap om olika funktionshinder vill vi öka acceptansen och förståelsen för människor med olika behov. Företagen behöver stöd och känna trygghet för att våga erbjuda anställning. Ett tätt samarbete med utbildade handledare skulle möjliggöra detta. En viktig och stor del kommer därför att vara att skapa och upprätthålla kontakter med företagen på norra Hisingen.

Syfte

Avsikten med projektet är att erbjuda en gemensam ingång för personer som har olika former av arbetshinder och som har behov av arbetsrehabiliterande insatser från stadsdelsförvaltningarna Backa, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve.
En korsbefruktning av kompetenser och förhållningssätt som skall möjliggöra en holistisk insats/samsyn på deltagaren. Detta synsätt skall syfta till att förenkla arbetsrehabiliteringen.
Avsikten är att erbjuda ett barnperspektiv,föräldrastödjande utbildning, kunskap om funktionsnedsättningar och tillgänglighet för att på så sätt lättare möjliggöra nyetableringen på arbetsmarknaden för målgruppen.
Arbetslivscentrum
Syftet är att bygga en verksamhet där det finns möjligheter till social samvaro och rehabilitering genom att delta i olika aktiviteter, kurser, hälsa, arbetsträning (miljöperspektiv) och praktik för att på så vis kunna närma sig den ordinarie verksamheten.

Ett arbetslivscentrum, ALC, erbjuder möjligheter till sysselsättning och träning. Inriktningen kan vara habiliterande och rehabiliterande. Målet är att öka livskvaliteten, samt skapa förutsättningar för att få gå vidare till arbete.

Vi ska tillsammans skapa en plats där den enskilde individen känner trygghet och kan få utvecklas i sin egen takt. En plats som erbjuder olika former av stöttning och vägledning.

Vi kommer att arbeta för att stärka individen men samtidigt aktivt arbeta med företagen för att hitta möjligheter till samarbete.

Aktiviteterna avser stärka den enskilde att få struktur i tillvaron, få social samvaro, känna grupptillhörighet och ökad motivation och självkänsla. Att på ett och samma ställe kunna erbjuda flera olika verksamheter innebär en trygghet för individen. Genom att erbjuda en plats där många olika kompetenser finns representerade ökas möjligheten till en helhetsbild av deltagare. Genom en helhetsbild, gör vi en individuell lösning för hälsa, kunskap, stöd och arbetserfarenhet. Genom den helhetslösningen ökas möjligheten till ett återinträde på arbetsmarknaden.

För att uppnå syfte med ett arbetslivscentrum kommer vi fokusera dels på deltagarens behov och utveckling men det är av lika stor vikt att utbilda personalen i handledarskap, Supported employment, socialt företagande och att öka samarbetet med företagen.

Deltagaren
Rekryteringsprocess
Sker från från bl. Sociala stödgruppen, kvinnogrupper, Kärraknuten, Gröna huset, handläggarna på socialkontoren och funktionshinder, dagligverksamhet och psykiatriska mottagningen på Hisingen.
Det grundläggande motivationsarbete kommer att ske i respektive närområde. Vi bedömer att närheten är viktig i inledningsfasen för att möjliggöra en fortsättning inom ALC. När deltagaren är redo sker en överflyttning till ALC och den verksamhet som finns där.

Kartläggning av individen och framtagandet av ett individuellt program sker tillsammans med arbetslivscoach och arbetsterapeut. Tillsammans med deltagaren utformas delmål som följs upp regelbundet.

1 Bas Stöd och kunskap (individuell)
Vad: stärka den enskilde individen att få struktur i tillvaron, motivation
Mål: öka livkvaliteten, skapa föruttsättningar för att gå vidare till arbetsträning, förbättra häsla/livsstil, stärka den enskilde individen att få struktur i tillvaron, stärka föräldrarollen, regelbunden närvaro
Hur: individuell coaching, föräldrakurser, kost, hälsa, stöttning, social samvaro, rehabilitering, lättillgänglig hjälp/stöd, jämställdhet, tillgänglighet, samhällsinfo, boendestöd, budgetrådgivning.
kompetenser: arbetsterapeut, sjukgymnast, arbetslivsstödjare och handläggare

Exempel på inslag i steg 1

Barnperspektiv/ Familjesituationens inverkan/förälrarkurser
Att vara förälder är inte lätt. Oavsett om man är arbetslös eller inte. Har man dessutom barn med funktionshinder blir tillvaron ytterligare komplicerad och hindren för att få ett arbete ännu svårare.
Den statliga utredningen "unga utanför" pekar på tydliga samband mellan individens socioekonomiska bakgrund och risken att hamna i utanförskap. Ungdomar till föräldrar som är låginkomsttagare och eller har låg utbildningsnivå löper avsevärt större risk att hamna i ett utanförskap.
Genom att vi fokuserar på föräldrar med barn ökas deras möjligheter att vara bra förebilder för sina barn. Genom arbete och en bättre ekonomi förbättras möjligheterna att barnen inte dras till destruktiva sammanhang, till exempel kriminalitet.

Samhällsinformation
För att stödja och öka tryggheten är det viktigt att man vet hur samhället fungerar och att man kan hantera sin vardagssituation och sin vardagsekonomi på ett tilltäckligt bra sätt.

Funktionshinder
Personer med olika funktionsnedsättningar har svårare än andra grupper att nå in arbetsmarknaden Många gånger behövs det små åtgärder för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta tillvara på dessa resurser. Kunskap och information om olika funktionshinder kommer därför vara ett självklart inslag för såväl deltagare, medarbetare som involverade företag.

Hälsa
Den egna kroppen är det arbetsredskap som man kommer att använda. Målgruppen har uppenbar fysisk och psykisk ohälsa och denna behöver utredas avseende arbetsförmågor. Dessa kartläggningar skall ske av arbetsterapeut/sjukgymnast

2 Kompetens och erfarenhet (Generell)
Vad Stärka deltagaren och gruppen, införskaffa de verktyg och kunskap behövs för att närma sig arbetsmarknaden
Mål: ökad självkänsla, gruppsamarbete, följa uppsatta mål, ökad känsla av delaktighet
Hur: arbetsträning, friskvård, utbilda miljöombud, studiebesök
Vem/kompetenser handledare, arbetslivscoach, handläggare, friskvårdkonsulent, folkhälsosamordnare

Arbetsträning
Att bygga upp och sköta/hantera återvinningssystem är en arbetsuppgift som är en möjlighet för vår målgrupp. Det är en arbetsintensiv, praktisk, manuell och den kräver inte annan utbildning än den som vi kommer att erbjuda.
En del av arbetsträning kommer att bestå i att själv få utforma ett återvinning system som passar arbetsplatsen både med hänsyn till design och tillgänglighet. Processen att skapa och sköta ett fungerande återvinningssystem kräver gruppsamarbete, kunskap om källsortering, logistik, kännedom om företag och ökar förutsättningarna för delaktighet och inflytande.

Kompetenser hur man bygger upp återvinningssystem är lågprioriterade och det saknas ofta tid och kunskap hur man sköter ett återvinningssystem.

Arbetsträning i verkstadsliknande förhållanden, i form av trä verkstad och monteringsarbete ger möjligheter att kartlägga och undersöka de eventuella arbetshinder som kan finnas.

Kompetenskraven för att få ett arbete har förändrats under lång tid. De traditionella enkla jobben som tidigare fanns har blivit bortrationaliserade eller överflyttade till låglöneländer. Den nämnda förändringen har gjort det svårt för dem som står långt från arbetsmarkanden att etablera sig på denna.
För att möjliggöra för vår grupp måste vi vara kreativa och skapa arbetstillfällen och anställningsformer som idag inte finns eller som idag är underutnyttjade.

Jordens resurser är inte oändliga. Konsumtionen av varor och produkter stiger.
Kombinationen av dessa två faktorer är en möjlighet för vår målgrupp.
Konsumtionssamhällets rester måste tas om hand och hanteras. Vi kan inte längre slänga produkter, förpackningar som i sig är resurser/möjligheter för en ny produkt. Genom att inte ta tillvara dessa resurser förbrukar vi ytterligare en del av de ändliga resurserna.
Hushållen i Sverige har idag en relativt väl utbyggd möjlighet till återvinningshantering. Sveriges arbetsplatser ligger idag långt efter hushållen.
Plastpennor blandas med papper, gummi med mera, Istället får att återanvända resurserna eldas de upp och deponeras.

Möjligheten till utbildning i socialt företagande kommer att erbjudas.

3 Praktik individuellt
Handledarna kommer att utbildas i Supported employment för att kunna stötta deltagarna och praktikplatserna. Se övrig information.





Målsättning

Målsättning
Under projekttiden rekrytera 210 deltagare från individ och familjeomsorg och funktionshinder i SDF Backa, Kärra-Rödbo, Tuve, men även andra stadsdelar kan komma att bli aktuella.

Övergripande målet är att deltagarna ska närma sig eller nå den ordinarie arbetsmarknaden

Projektet avser rusta och förbereda deltagarna för arbetsmarknaden.
Projektet avser sprida information om tillgänglighet samt stödja företagarna och deltagarna vid praktik.

Genom att arbeta tillsammans, Individ och familjeomsorg/funktionshinder, för en 'lika ingång för alla' vill vi efter projektet ha uppnått:

Deltagare:

Kvalitativt
-90% av deltagarna ska efter projektet uppleva ökad självkänsla, att man införskaffat sig de verktyg, sociala kompetenser och nätverk som underlättar etablering på arbetsmarknaden samt ökade kunskaper om funktionshinder/tillgänglighet,jämställdhetsintegrering, miljö och hälsa.
- 100% ska ha upplevelsen av ett bättre bemötande från medarbetarna inom organisationen och företagarna

Kvantitativamål
- Alla deltagare ska ha genomgått en nogrann kartlägning och tagit del av en individanpassad handlingsplan
- Ett socialt företag ska ha startas eller vara pågång att starta när projektet avslutats

Medarbetarna
Kvantitativa mål:
-Minst 2 utbildade handledare i Supported employment
-Minst 2 utbildade handledare i socialt företagande
kvalitativa mål:
70% av medarbetarna ska ha
-ökad kunskaper om funktionshinder och tillgänglighet
-ökade kunskaper om återvinning
-ökade kunskaper om supported employmen
-ökade kunskaper om socialt företagande

Arbetsträning
Bygga upp minst 30 återvinningssystem i förvaltningen som en del i arbetsträningen

Praktik
Minst 10 etablerade praktikplatser med supported employment

Företag:
Vi ska under projekttiden erbjuda minst 100 företag i de närliggande industriområdena
- information om återvinning, kartläggning av återvinningsrutiner samt erbjuda uppbyggnad av återvinningssystem.
- minst 2 informationsträffar om tillgänglighet per år.


Projektet arbetar utifrån Göteborg Stads vision/ S2020
Social dimension: Vi vill medverka till ett välmående, jämställt samhälle där kultur och friskvård är naturliga inslag.
Ekologisk dimension: Vi vill öka miljömedvetenheten hos den enskilde individen och hos företagen.
Ekonomisk dimension: Vi vill möjliggöra stimulans av ett entreprenörskap/ eget företagande och skapa långsiktiga och hållbara arbeten.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lokalerna är i dagsläget anpassade och en tillgänglighetsbedömning utförd men givetvis kommer vi att föra en kontinuerlig dialog med personal och deltagarna för att säkerställa detta.

Vi kommer att erbjuda kartläggning av arbetsplatser till de företag som kommer att ta emot praktikanter.

Alla som medverkar eller är berörda av projektet så som företag, medarbetare, deltagare, familjemedlemmar till de deltagarna kommer att erbjudas information om funktionsnedsättningar och hur man skapar en generell tillgänglighet.

Framför allt vill vi öka kunskapen om tillgänglighet och hur det gynnar oss alla genom att föra en dialog med deltagarna och de aktuella arbetsplatserna.

Vi har i första hand koncentrerat oss på att skapa generella lösningar för den psykosociala problematik som vi kan komma att möta hos deltagarna. Vi ser endast särskilda lösningar som ett komplement i verksamheten.
Vid utformningen av projektets upplägg har/ kommer stort fokus läggas vid anpassning av arbetstid, arbetsuppgifter och arbetstempo i grupperna och vid vikten av att ha en klar och tydlig struktur.
För att hjälpa till med deltagarnas struktur kommer handledaren, arbetslisvcoacherna och deltagaren att ha täta uppföljningar.

Hur kan vi göra projektet tillgängligt för så många som möjligt?

Rekrytering av deltagarna: Information om projektet kommer att ske i form av informationsträffar, broschyrer, via samtal med handläggare och via hemsidam, biblioteket, vårdcentral, kulturhuset etc.

Vi har valt att ha en längre kartläggningsprocess där deltagaren enskilt får träffa sin arbetslivscoach och arbetsterapeut för att diskutera behov, önskemål, förväntningar för att individanpassa projektet och göra det så tillgängligt som möjligt.

Fysisk tillgänglikhet: Målgruppen upplevs många gånger ha dålig självkänsla och har ett stort behov av trygghet och man lämnar ogärna de områden man känner till. Vi har därför valt att lägga alla projektetsdelar i en och samma byggnad, ALC. Det ökar chanserna för närvaro eftersom det medför en trygghetskänsla.

Genom bland annat studiebesök och företagsbesök vill vi öka deltagarnas vana och förmåga att till exempel hitta till olika myndigheter för att kunna ta större del av förenings och samhällsgemenskap i staden som helhet för att öka chanserna till jobb.

Vid projektstart kommer en översyn av lokalerna att göras tillsammans med deltagarna för att säkerställa tillgängligheten. Detsamma gäller för arbetsträningen och praktikplatser. Vi kommer att ta hjälp av det processstöd för tillgänglighet om det finns behov. Medel för detta ändamål är avsatt i budgeten.

Tillgänglig verksamhet: Vi avser skapa en verksamhet där deltagarna ska känna sig trygga och väl bemötta oavsett kön, ålder, funktionshinder och etnicitet. Deltagarna ska känna sig delaktiga och sedda vilket är en förutsättning för att kunna stärka sin roll och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Genom bemötande och kunskap vill vi skapa en verksamhet där ingen känner sig diskriminerad. Information om tillgänglighet och jämställdhet syftar särskilt till att uppmärksamma och skapa en förståelse för våra likheter och olikheter och hur vi ska förhålla oss till varandra för att uppnå en för alla tillgänglig och jämställd miljö oavsett projektverksamhet, hemma eller på arbetsplatsen.

Informativ tillgänglighet: När det gäller information om utbildningen kommer den att ske genom olika medier för att så många som möjligt ska ha en chans att ta del av den. Informationen kommer att ske i form av informationsträffar, broschyrer, via samtal med handläggare och via hemsidan.
Informationsmaterial och broschyrer kommer att utformas på ett sådant sätt att det inte är riktade till ena eller andra könet och att både män och kvinnor kan känna igen sig och knyta till innehållet.

Jämställdhetsintegrering

Under förprojekteringen har:
- statistik uppdelad på kön tagits fram
- information och kunskap om målgruppen, utifrån jämställdhetsperspektiv, inhämtas från handläggare hos socialtjänsten samverkanspartnerna utifrån sina verksamhetsområde diskuterat jämställdhet, fördomar, eventuella hinder, problematik som kan komma att uppstå och hur man kan på bästa sätt kan arbeta för att uppnå jämställdhet i alla områden som projektet omfattar.
- man har tagit del av Göteborg Stads riktlinjer, länsstyrelsens informationsmaterial, baskunskaps kurs i jämställdhetsintegrering och haft detta som diskussionsunderlag under förprojekteringen.

Tillsammans har man kommit fram till att jämställdhetsarbetet skall vara en väl integrerad del i alla projektets verksamhetsområde. Arbetet skall vara en process och följas upp under hela projekttiden i form av en stående punkt som ska utvärderas på styrgruppsmöten och arbetsmöten för att se hur arbetet fortskrider.

En SWOT-analys har gjorts utifrån de fakta som framkommit under förprojekteringen.

S Styrkor och resurser som finns och kan påverkas genom egna beslut hos projektets samverkansaktörer:
- Jämställd kvalitativ rekrytering av personal till projektet.
- Jämställd rekryteringen av deltagarna
- Kunskap till alla aktörer i projektet om jämställdhet på alla plan, i hemmet och på arbetsplatsen.
- Jämställd information i projektet till exempel vid rekryteringen. Möjligheten att påverka utformningen av broschyrer och hemsida
-Jämställt bemötande.
-Resurser för att arbeta med hälsofrämjande arbete och jämställdhetsintegrering, folkhälsosamordnarna i sdf

W svagheter hos organisationen och deltagarna
-Okunskap om jämställdhet, fördomar, attityder och värderingar
-Kvinnors svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
-Ohälsa som generellt är högre hos kvinnor.
- Bristande erfarenheter om hur en arbetsplatsfungerar, rättigheter och skyldigheter.
-svårigheter att nå de potentiella kvinnliga deltagarna

O Möjligheter för projektet, samverkanspartnerna och deltagarna:
-Möjligheten att påverka deltagarna stereotypa yrkesval
-Främja ett jämställt hälsoarbete
-Möjligheten att påverka ett jämställt bemötande
-Förändra och utveckla attityder och värderingar
-Skapa förutsättningar för en jämställd arbetsmiljö, i förvaltningen och hos företagen

T Hot för projektet:
-Det obetalda hem och omsorgsarbetet kan komma att bli ett hinder för främst kvinnor i projektet. Barnomsorg är ett krav för att delta i projektet men kan ändå upplevas som ett hinder, eftersom kvinnor i högre grad stannar hemma med vård av sjukt barn. Det är även kvinnor som i högre grad tar hand om det obetalda hushållsarbetet. Känslan av att man inte hinner med att delta i ett projekt/ arbeta kan bli ett stressmoment för ensamstående unga föräldrar och kvinnor som utöver projektet förväntas sköta större delen hemarbetet själva.
-Ohälsotalen är högre hos kvinnor och speciellt utrikes födda kvinnor.
-Familjernas patriarkala strukturer. Familjens struktur förändras när kvinnan kommer ut i arbete.
-Deltagarnas självbild och självkänsla.
-Omgivningens bemötande.
- Kulturkrockar ur ett jämställdhetsperspektiv.

Transnationellt samarbete

-

Medfinansiärer

  • Försäkringskassan i Västra Götaland
  • SDF Backa Individ och familjeomsorg
  • SDF Kärra- rödbo Individ och familjeomsorg

Kommun

  • Göteborg