Logotyp på utskrifter

Newo Drom (En ny väg)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs stad
KontaktpersonSusanne Lotzke
E-postsusanne.lotzke@ssbd.se
Telefonnummer0707-386984
Beviljat ESF-stöd1 443 628 kr
Total projektbudget3 369 216 kr
Projektperiod2012-01-16 till 2014-01-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Utgångspunkten för projektet är att romska kvinnors och mäns behov och kompetens sätts i första rummet. Målet är att de romer som genomgått utbildning i entreprenörskap har stärkt sin teoretiska och praktiska kompetens samt motivation att antingen starta egna nya företag alternativt att deltagarna lyckas ta sig ut på den reguljära arbetsmarknaden. Projektet fokuserar även på, attityder, bygga ömsesidigt förtroende mellan romer och majoritetssamhället, skapa nya nätverk och romska förebilder. Utbildningen är individanpassad. Efter avslutad utbildning kommer det finnas stöd för kursdeltagaren under cirka ett år. Syftet är att gemensamt med deltagaren arbeta vidare med att implementera sin affärsidé eller möjlighet till anställning. För majoritetssamhället hoppas vi att projektet kan visa hur ett framtida arbete kan göras i samråd med romerna för att nå romer på bästa sätt. Projektet skall vara en arena för nya idéer som kan omsättas i vardagslivet vilket ger hopp till unga romer!

Bakgrund

Projekt Newo Drom Genomförande med mobiliseringsfas

Den höga arbetslösheten bland romer är orsaken till att denna projektidé började ta form hos Föreningen romer för kulturell utveckling. Utgångspunkten för projektet är att romska kvinnors och mäns behov och kompetens sätts i första rummet. Utifrån den kompetens inom affärsmannaskap, försäljning, handel och olika hantverk som många romer redan besitter bygger vi vidare för att främst öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och skapa en bättre framtid för unga romer.

Romer har svårt att få jobb på den reguljära arbetsmarknaden, oavsett konjunktur. Därför drabbas denna minoritet extra hårt vid lågkonjunkturer. Romer har under århundranden levt i utkanten av samhället och förlitat sig på den egna kunskapen och påhittighet för att skapa sig försörjningsmetoder för att överleva oftast utanför samhällets normer och värderingar. Det romska kastsystemet har oftast varit det som avgjort vilken slags yrkesinriktning som man haft och har gått i arv generation från generation t ex. hantverkare, försäljare m.m. Misstro från båda hållen, d.v.s. från majoritetssamhället men även från romer gentemot det samma, har bidragit till att romers kunskap inte kommit samhället till nytta. Med tiden har både romer och samhället i stort varit de som förlorat både i form av kunskap, ökade missförhållande, stora kostnader för samhället och ett utanförskap för romer som gjort att romerna aldrig har kunnat integreras i samhällsstrukturen på ett bra sätt.

I Göteborg finns alla romska grupper representerade bl.a. de fem största grupperna Lowara, Kelderara, Rumungri, Arli, Kale och resande romerna. Om man inte fördjupar sig i klanfördelningen så finns det romer i Göteborg från Polen, Ryssland, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Serbien, Bosnien, Kroatien, Makedonien, Kosovo, Rumänien, och ”svenska romer” ganska jämt fördelade över stadsdelarna men med det största antalet romer i Bergsjön, Angered och Hisingen.

Vad gäller statistik över romer i Göteborgsregionen så saknas exakta siffror på hur många romer som bor i Göteborg då etnisk registrering inte görs i Sverige. Därmed finns inte heller könsuppdelad statisk som många gånger efterfrågas som grund för att jobba med jämställdhetsintegreringen. Enligt de senaste siffrorna som går att hitta i rapporten från romska delegationen ”Romers rätt” så ligger antalet på mellan 50 000 -100 000 romer i Sverige och i Göteborg med omnejd mellan 5 000-7 000 romer men kan ligga på 10 000 romer. Bland den senaste strömmen av romer som kommit till Sverige, de så kallade” nyanlända romerna ” från balkanländerna och f.d. Jugoslavien, har det förekommit etnisk rensning och ett stort antal av männen var de första som dödades i rensningen, vilket påverkat fördelning mellan män och kvinnor. De nyanlända romerna tros vara den största romska gruppen i västra Sverige.

I Delegationen för Romska frågors rapport ”Romers rätt” en strategi för Romer i Sverige ”SOU 2010:55 del 2, under romers rätt till arbete finns ett stycke som beskriver både de skrämmande siffror om romernas arbetslöshet som tros ligga på mellan 70-90% av både män och kvinnor i arbetsför ålder och där både romers traditionella arbetsyrken anses som föråldrade och obsoleta men även där en antiziganistisk struktur på arbetsmarknaden ses som orsakerna till att Romer mer än andra grupper har så höga arbetslöshetssiffror. I Göteborgs kommuns remissyttrande angående situationen i Göteborg så skriver kommunen följande, ”Det är kommunstyrelsens uppfattning att förhållandena för romer i Göteborg knappast är radikalt annorlunda än på andra håll i landet. Trots att ingen utredning har genomförts i Göteborg om romernas situation liknande den utredning som den romska delegationen genomfört nationellt som spänner över allt från stort till smått, bedömer kommunstyrelsen att utredningens beskrivning av romernas situation även äger giltighet i Göteborg.”

När vi har tittat på underlag för hur romska kvinnors situation är så skriver delegationen i stora drag att romska kvinnor utsätts för en mångdubbel diskriminering som romer, som kvinnor och fattiga, särskilt när det gäller rätten till utbildning, rätten till arbete och rätten till hälsa. Romska kvinnor tar ofta hand om de äldre, barn med särskilda behov och med funktionsnedsättningar och har därför extra svårt med att komma ”ifrån” och kunna satsa på utbildning, arbete, osv. därför är det extra viktig att satsa på att ge dem chansen.

Utdrag ur Delegationens för Romska frågors rapport - Romers rätt
”Enligt delegationens mening är det därför angeläget att det i det fortsatta arbetet med urban utveckling sker en tydlig koppling till minoritetspolitiken. Det är av största vikt att samråd också görs med de nationella minoriteterna. Stöd för detta finns i den nya minoritetslagen:

5 § Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (SFS 2009:724).

I bestämmelsen anges att de nationella minoriteterna ska ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Vi menar att urban utveckling är en sådan fråga. Delegationen föreslår därför att kommunerna får i uppdrag att tydliggöra kopplingen mellan minoritetspolitiken och det urbana utvecklingsarbetet när det gäller romernas etablering i arbetslivet. Det grundläggande problemet är de diskriminerande strukturerna, och den öppet accepterade antiziganismen. Så länge den inte motas tillbaka, kommer romer att fortsätta tillhöra de mest exkluderade grupperna på arbetsmarknaden. Ett väsentligt område är att förbättra romers möjligheter till eget företagande.”

Utgångspunkten för detta projekt är att romska kvinnors och mäns kompetens och behov sätts i första rummet. Utifrån den kompetens inom områden som affärsmannaskap, försäljning, handel och olika hantverk som många romer redan besitter bygger vi vidare för att främst öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och skapa en bättre framtid för unga romer. På detta sätt hoppas vi att detta projekt bidrar till det som står i delegation ” Ett väsentligt område är att förbättra romers möjligheter till eget företagande”.
Vi ser också att denna form av projekt där romernas kompetens och erfarenheter sätts i första rummet ska kunna bidra till ett utvecklingsarbete gällande exempelvis olika arbetsmarknadsåtgärder för romer. Bidra till att hitta nya affärsmöjligheter och nya sätt att använda sig av romers kunskap och kunnighet, ” av romer för romer” i samråd med romer är av yttersta vikt för att framgång skall uppnås.
Föreningen Romer för kulturell utveckling tog kontakt med Göteborgs stad och Sensus studieförbund samt andra aktörer för att jobba fram den projektidé som presenteras i denna ansökan. Förankringsarbete påbörjades och organisationer, som är viktiga för att projektet ska kunna genomföras och lyckas, bjöds in till en LFA workshop i augusti 2011 som genomfördes med hjälp av ESF processtöd. (Se Bilaga 2 - Newo Drom - resultat från LFA workshop) Fokus var delvis på att ta fram relevanta intressenter för projektet men främst på att jobba fram en gemensam problemformulering, vilka effekter det blir av problemet samt dess orsaker. Gruppen enades om följande problemformulering:
"Många romska kvinnor och män i Göteborgs stad har kunskaper och erfarenhet inom affärsmannaskap, handel, försäljning, och/eller inom olika hantverk men verkar inte idag på den ordinarie arbetsmarknaden som egenföretagare eller anställda."


Målsättning

Utgångspunkten i detta pilotprojekt är att romers kompetens och behov sätts i första rummet. Utifrån den kompetens inom affärsmannaskap, försäljning, handel och hantverk som många romer redan besitter strävar projektet ”Newo Drom” att främst öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och skapa en bättre framtid för unga romer. Vilket också på sikt leder till minskade kostnader för samhället och att den gemensamma välfärden inte drabbas men framför allt ger detta projekt hopp bland romer. Projektet har också som övergripande mål att synliggöra föreställningar om romer och icke romer. Detta hoppas vi kommer bidra till att motverka fördomar och stereotypa bilder från båda håll - romer och majoritetssamhället vilket kan resultera i att tilltron ökar och den ömsesidiga misstänksamheten minskar.

Självklart krävs det insatser på betydligt fler håll och på flera nivåer i samhället för att dessa mer övergripande mål ska kunna uppnås men vi ser att detta pilotprojekt kan bli ett viktigt bidrag till denna önskvärda utveckling.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Även denna del kommer att utvecklas under mobiliseringsfasen där vi har för avsikt att ta hjälp av ESF processtöd för utbildning av samtliga intressenter. Projektet kommar att arbeta för lika villkor för alla oavsett funktionshinder, kön, ålder, sexuell läggning, etnisk ursprung, religion eller annan trosuppfattning.

Sensus i Göteborg har utbildningslokaler på Drottninggatan 30 och Södra Hamngatan 29. Här finns både mindre grupprum och större ändamålsenliga salar för grupper upp till 40 deltagare som alla är tillgängliga för personer med fysisk funktionsnedsättning. Det finns tillgång till mobila hörslingor, tecken tolk, handikappanpassade toaletter (Södra Hamngatan 29) rullstolsramper samt hiss till aktuella våningsplan. Tal synteser, OCR program för dyslektiker finns även att tillgå. Social och psykiska funktionshinder bemöter vi genom reflekterande samtal, rollspel attityd och värderingsövningar.

I den inledande fasen av projektet kommer de behov som målgruppen har identifierat utifrån tillgänglighet i samråd med projektets personal att tillgodoses.

Transnationellt samarbete

Se under strategisk påverkan internationella kontakter mm.

Medfinansiärer

  • Stadskansliet
  • Östra Göteborg

Samarbetspartners

  • För. Företagarna i Göteborg
  • Romer för Kulturell Utveckling
  • Sensus Västra Sverige

Kommun

  • Göteborg