Logotyp på utskrifter

Möt framtiden

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareProjekt
KontaktpersonIngela Borenholts
E-postingela.borenholts@adhuman.se
Telefonnummer0303-260096
Beviljat ESF-stöd491 038 kr
Total projektbudget491 038 kr
Projektperiod2014-01-02 till 2014-09-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Förprojekteringen kommer att genomlysa och utveckla idéer samt metodutveckling kring en helhetsutbildning för ungdomar med ambition att skapa ett bättre psykiskt välbefinnande samt ett lättare inträde och kontakter på arbetsmarknaden. Syftet är även att knyta kontakter med företag och organisationer för att hitta samverkansparter samt bygga upp en organisation inför en ansökan till ett genomförandeprojekt. Under förprojekteringen kommer samarbete med fokusgrupper bestående av ungdomar ske för att få stöd i vad ungdomarna själva ser för behov.
Under förprojekteringen kommer även transnationella kontakter ske för att dra lärdom av framgångsrika projekt inom EU.

Bakgrund

Vårt övergripande mål med denna ansökan, ”möt framtiden” är att stödja ungdomar i att bli aktiva, oberoende och anställningsbara. Vår målgrupp är alla ungdomar mellan 16-24 år som står utanför arbetslivet. Ungdomarna kan antingen vara arbetslösa eller befinna sig i övergången mellan studier och arbetslivet.

Som bland annat leverantörer av jobbcoachningtjänster till arbetsförmedlingen har vi kommit i kontakt med deltagare med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar. Förutom bristfälliga kunskaper i arbetsmarknadskunskap har vi under dessa möten tydligt sett ett mönster där många ungdomar saknar, eller aldrig kommit i kontakt med, vissa grundläggande förutsättningar som behövs för att fungera på ett tillfredställande sätt i samhället och för att förmå att ta nästa steg i sin egen utveckling. Några exempel är:
Vardagsstruktur – tider, rutiner mm
Kontinuerlig uppföljning – gränssättning
Social kompetens – gruppaktivitet, gruppdynamik
Hälsofrågor – motion, kost, livskunskap
Självkänsla, empowerment – eget ansvar

För att undvika att ungdomar hamnar i ett utanförskap ser vi därför en möjlighet att genom en förstudie undersöka möjligheterna att skapa en helhetsutbildning för ungdomar som av någon anledning saknar någon eller några delar av ovanstående och som står utanför arbetsmarknaden. Vår tanke är att en sådan utbildning inte bara ska rusta deltagarna med de tidigare nämnda byggstenar utan även kunskaper som krävs för att söka arbete samt skapa näringslivskontakter för praktikplats/arbete.

Vi ser även en stor potential med att genomföra utbildningen i grupp då deltagarna dels bygger ett kontaktnät och får stöd och support i varandra men vi ser också stora möjligheter till integration och kunskapsutbyte mellan olika nationaliteter. Målet under utbildningen är även att ta tillvara de kunskaper och erfarenheter ungdomarna själva innehar och skapa ett utbyte med organisationer och företag, formen för detta ser vi som ett omvänt mentorskap. Vår erfarenhet visar vikten av en strukturerad meningsfull sysselsättning för arbetssökande till dess arbetssituationen löst sig.

Vår tes är att genom en helhetssyn skapa en stabil grund och en känsla av sammanhang (KASAM) för individen och därmed en möjlighet att ta nästa steg i livet.

Både i många länder i Europa och i Sverige ligger ungdomsarbetslösheten på en hög nivå. I Sverige ligger arbetslösheten för ungdomar på 23 procent, motsvarande siffra för OECD länderna är 17 procent. Arbetslöshet är jobbigt för alla men ungdomar är en särskilt utsatt grupp då man ofta inte ens haft en möjlighet till ett första inträde på arbetsmarknaden. Enligt undersökningar, bland annat av Sven Bremberg, Folkhälsoinstitutet, finns också en tydlig koppling mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa. Undersökningen påvisar att ju lägre förvärvsverksamhet bland unga desto mer ökar de psykiska problemen och de länder som har låg arbetslöshet påvisar i sin tur också låga siffror på den psyksiska ohälsan. Ytterligare undersökningar inom ramen för folkhälsoinstitutet bekräftar att psykisk ohälsa och depressioner är ett växande problem bland ungdomar, både i Europa och i Sverige. Statistiken påvisar även stora skillnader mellan könen. När man undersökt nedsatt psykiskt välbefinnande framkom att 30 procent av tjejerna lider av detta jämfört med 23 procent av killarna. När det gäller depression är siffrorna istället 17 procent för tjejerna och 5 procent för killar. Orsaken till skillnaderna och till de höga siffrorna är många men detta är en är en faktor som vi ser är viktig att ta i beaktan i det helhetsupplägg vi avser att arbeta fram.

Som tidigare presenterats påvisar statistiken att ju lägre arbetslöshet desto lägre ohälsotal. Intressant är även att dessa länder har en mycket låg ungdomsarbetslöshet. Några av de länder där vi ser markanta skillnader är Nederländerna, Norge, Tyskland och Danmark. För att vidga vårt perspektiv under förstudien avser vi att genomföra studiebesök i Nederländerna för att på så sätt knyta kontakter och dra lärdom av de erfarenheter man dragit i de ungdomsprojekt som genomförs där. Nederländerna arbetar idag bland annat i ett projekt som heter Leerwerkplich wet 2009 som visat goda resultat för ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap. Kontakter kommer också att knytas med Danmark.

Målsättning

Det övergripande målet är att få ungdomarna aktiva, oberoende och anställningsbara
Det mätbara målet med förprojekteringen är en ansökan till ESF-rådet vars målsättning är att minska utanförskap och öka förutsättningar för ungdomar (16-24 år) att utvecklas som individer och delta till samhällets utveckling.
De punkter vi avser att belysa under förstudien är:
- Utvecklande av samverkansmodeller
- Identifiera och knyta kontakter med samverkansparter (offentliga aktörer samt näringslivet) inför ett genomförandeprojekt
- Metodutveckling inför ett eventuellt genomförandeprojekt
- Identifiera strukturella förutsättningar för att underlätta inträde i arbetslivet
- Identifiera goda exempel inom området ifrån andra länder och dra lärdom av dessa i det fortsatta arbetet

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förstudien kommer vi att utgå ifrån Handisams (www.handisam.se) riktlinjer för tillgänglighet för att förankra tillgänglighetsperspektivet hos samtliga kommande deltagare. Utifrån detta kommer ett kontinuerligt tillgänglighetsarbete vad gäller lokaler, verksamhet, information och kommunikation att bedrivas och rutiner tas fram för att säkra tillgänglighetsperspektivet. Detta kommer också att beaktas under förprojektets arbete med fokusgrupper, möten samt ev workshops.
Målsättningen är att alla aktiviteter i kommande projekt samt förstudie ska vara såväl fysiskt som psykiskt tillgängliga för samtliga deltagare. Ingen deltagare ska känna sig utestängd från att delta i en aktivitet på grund av en funktionsnedsättning.
Materialet som skapas skall göras lättläst, lokaler som används skall vara anpassade enligt tillgänglighetsperspektivet och individerna skall bemötas med respekt.
För att säkerställa tillgängligheten i alla aspekter kommer vi att arbeta utifrån checklistor som redan finns framtagna, t ex checklista för handlingsplan för tillgänglighet och checklista för information och kommunikation med flera som finns att tillgå via Handisam.

Transnationellt samarbete

Projektet vill i första hand skapa transnationalitet för att skapa gemensamma analyser och kartläggningar samt testning av innovativa modeller. Dessutom är andra länders goda exempel intressanta och en överföring (eller anpassning) av lyckade modeller mellan länder en grundtanke med projektet.Under förprojekteringen kommer kontakter knytas med andra projekt inom EU. Vi kommer bland annat undersöka och dra lärdom av projektet Leerwerkplich wet 2009 i Holland som blivit uppmärksammat för sitt goda resultat. Centralt i denna modell är lagstadgad samverkan mellan stat (arbetsförmedling och försäkringskassa) och kommun (skola och socialtjänst). Enligt Sven Bremberg som refererar till (Olofsson J, Panican A, Pettersson L, Righardl E. Ungdomars övergång från skola till arbetsliv – aktuella utmaningar och lokala erfarenheter Lund: Socialhögskolan, Lunds Universitet 2009) är Sverige det nordiska land där resultaten på detta område är sämst . En orsak är att Sverige saknar sådan lagstadgad samverkan. Den frivilliga samverkan som finns mellan dessa aktörer i Sverige har påtagliga brister enligt samma rapport. Genom att ta del av det Holländska projektet hoppas vi kunna utnyttja relevanta erfarenheter i ett eventuellt genomförande projekt samt påverka berörda organisationer strategiskt om vi finner intressanta nya tillvägagångsätt.

Kommun

  • Ale
  • Kungälv
  • Lilla-Edet
  • Stenungsund
  • Tjörn