Logotyp på utskrifter

Mellan Rum (MR)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgsregionens kommunalförbund, GR
KontaktpersonBaker Ahmed
E-postbaker.ahmed@grkom.se
Telefonnummer031-3355000
Beviljat ESF-stöd9 329 500 kr
Total projektbudget23 469 500 kr
Projektperiod2009-05-04 till 2011-05-03
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att öka samverkan mellan kommun och arbetsförmedling genom gemensamma handlingsplaner som leder till en effektivare process med fler ungdomar i arbete och egen försörjning. Projektet syftar dessutom till skapa ett regionalt Resurscentra för insatser till ungdomar i målgruppen.

Bakgrund

Bakgrund till projektet

I maj 2008 startade Göteborgsregionen (GR) förprojekt Mellan Rum. En utgångspunkt i projektarbetet var att det under de senaste åren, trots högkonjunktur, har framkommit en ökad ohälsa i ungdomsgruppen.

Situationen som beskrivs i ungdomsstyrelsens rapport från hösten 2007 visar på en komplex bild. Majoriteten av ungdomarna uppger att de mår bra samtidigt som 40 % uppger att de lider av huvudvärk och sömnsvårigheter. Sjukskrivningar av unga personer har under perioden ökat och då framförallt hos tjejer.

Under de senaste åren har det varit högkonjunktur och efterfrågan på arbetskraft har varit hög. Trots detta finns fortfarande grupper av ungdomar som haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa ungdomar har inte fullgjort gymnasiet, saknar jobbrelaterade nätverk, har svårigheter att ta kontakt och röra sig i nya miljöer. Många av dem har dålig självkänsla och lågt självförtroende. De har lågt ställda förväntningar och saknar drömmar och idéer om sin framtid. Dessa återfinns i olika verksamheter inom kommunerna och arbetsförmedlingen.

När avmattning av efterfrågan på arbetskraft minskat kraftigt under hösten och regionen är inne i en lågkonjunktur kommer dessa grupper att bli än mer utsatta och drabbade. Risken är uppenbar att det som har ett mer sammansatt behov inte får tillräckligt med stöd utifrån deras behov.

I förprojektet har det genomförts sju fokusgrupper i GRs olika kommuner med totalt 38 arbetslösa ungdomar. Dessa ungdomar har fått komma till tals och beskriva sin situation. Vidare har kommunikation med ungdomar genomförts via Lunarstorm som är en website för ungdomar. Det visar sig att många ungdomar är oroliga för sin framtid och är osäkra på sitt framtida yrkesval och hur de ska försörja sig.

Inom ramen för förprojektet har arrangerats två konferenser för ledare och chefer inom kommunal arbetsmarknadsverksamhet och arbetsförmedlingar. Syftet har varit att inhämta deras kunskap och erfarenhet av målgruppens behov.

Förstudien bekräftar med tydlighet att det finns brister i dagens system och arbetsmetoder vad gäller möjligheten att fånga upp denna grupps behov samt att synliggöra gruppens resurser och möjligheter på arbetsmarknaden. Många av dessa ungdomar är aktuella vid flera myndigheter vilket gör att ansvarsfördelningen kan bli oklar. I nuvarande arbete mellan kommunerna och arbetsförmedlingen finns olika beskrivningar av målgruppen, olika förväntningar av respektive myndigheters arbete samt olika tolkningar av vilka åtgärder som är verkningsfulla. I flera kommuner sker ett kontinuerligt samarbete mellan arbetsmarknadsenheten och arbetsförmedlingen men det finns ingen regional samordning.

NYA MÖJLIGHETER

En utvecklad arbetsmodell
Genom ett gemensamt projekt mellan kommunernas arbetsmarknadsenheter och arbetsförmedlingen ska samsynen och den gemensamma förståelsen öka. Det kan konstateras att det sker insatser för ungdomar från både kommunen och arbetsförmedlingen men att dessa inte alltid är koordinerade utan att det kan förekomma parallella processer. I ett gemensamt projekt ökar möjligheten att använda och samutnyttja kompetens och resurser så att de bättre kan motsvara de specifika behov som finns i målgruppen.

I ett genomförandeprojekt ska det skapas en modell och arbetsmetoder för att utveckla det lokala arbetet och stärka samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Projektet kommer dessutom att komplettera det lokala arbetet med regional samverkan och resurser direkt riktade till målgruppen. Projektet kommer därmed att bestå av två delar:

1. Lokal Samverkansplan

Inledningsvis kommer det i genomförandeprojektet att utarbetas en grundstruktur för en lokal samverkansplan avseende ungdomar inom målgruppen. I nästa steg gör de lokala aktörerna överenskommelser utifrån denna grundstruktur.

För att utveckla och stärka vårt gemensamma uppdrag ska det i lokala samverkansplanen bl a ingå att
- tydliggöra arbetsfördelningen mellan kommun och stat
- beskriva hur vi uppnår en sammanhållen process i samverkan
- beskriva hur vi ska arbeta med gemensamma individuella samverkanskontrakt.

Det individuella samverkanskontraktet är den plattform som ska konkretisera de insatser som gäller för varje individ. Kontraktet ska även tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och arbetsförmedlingen i det enskilda ärendet. Kontraktet ska kontinuerligt följas upp.

Syftet med den lokala samverkansplanen är att aktörerna på lokal nivå ska ha en gemensam syn och en gemensam riktning för ungdomarna i kommunen. Planen undanröjer och identifierar strategiska hinder.


2. Regionalt resursteam

Utifrån ovan beskrivna målgrupp kommer det inom genomförandeprojektet att byggas upp en regional resurs. Det regionala resursteamet ska fungera som ett stöd för det lokala arbetet och erbjuda konsulterande och/eller kompletterande insatser för de ungdomar som behöver annat stöd än vad som finns på lokal nivå. Det kan handla om att resursteamet bygger upp nätverk med olika aktörer som kan ha innovativa lösningar t ex mentor i Sverige, volontärsverksamhet, samt organisationer med olika typer av specialistkompetens t ex Bräcke Diakoni (utredning av neuropsykiatriska funktionshinder).

Syfte

I den förprojektering som genomförts har det synliggjorts och diskuterats kring de parallella processer som finns mellan arbetsförmedlingar och kommunerna. Det finns en frustration hos båda parter utifrån att det behövs en förändring. Vidare kan konstateras att det i varje kommun finns ett antal ungdomar med komplexa behov, de är dock för få i varje kommun för att kommunerna ska ha möjlighet, resurser och kompetens för att tillgodose dessa ungdomars behov på hemmaplan därför behövs ett ökat regionalt samarbete.

Syftet med projekt Mellan Rum (MR) är

1. Att fler ungdomar inom målgruppen ska komma vidare till ett självständigt liv och egen försörjning.

2. Att utveckla ett regionalt samarbete i Göteborgsregionen så att ungdomar med specifika behov kan erbjudas mer ändamålsenliga insatser.

3. Att öka samverkan på lokal nivå mellan kommunal och statlig verksamhet som är involverade i arbetet med målgruppen för projektet.

4. Att öka tilliten mellan kommunerna och arbetsförmedlingen vad gäller respektive myndighets kompetens och kunskap och därmed minska dubbelarbete och parallella processer.

5. Att utveckla arbetet så att mer av insatserna utgår från ett individperspektiv.

6. Att utveckla insatser som ger ungdomar ökad möjlighet att påverka och vara delaktiga i sin egen utveckling.

7. Att bättre möta de varierade och komplexa behov av stöd som finns i ungdomsgenerationen.

8. Att bättre fånga och bygga vidare på de resurser som finns hos ungdomar.

Målsättning

Av de deltagande ungdomarna är målsättningen att 80 % ska ha ökat sin kompetens och sin självkännedom så att de har större möjligheter att konkurrera på den reguljära arbetsmarknaden.

Målet är att 50 % ska vara i arbete eller studier 90 dagar efter det att individen avslutat sin insats i projektet.
Samtliga ungdomar som deltar i projektet ska få ett individuellt samverkanskontrakt som är utarbetad i samverkan mellan kommunens individ och familjeomsorg/arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen. I dagsläget har oftast den unge en handlingsplan vid varje myndighet där denne är aktuell. Detta kan medföra att det sker parallella processer som är kontraproduktiva.

På den lokala nivån ska det under projekttiden upparbetas en hållbar samverkan mellan kommunens AME/IFO och arbetsförmedlingen. En utökad samverkan innebär att det i större utsträckning finns ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma metoder t ex vad gäller gemensam handlingsplan. Detta kommer även att medföra en ökad förståelse och kunskap kring respektive myndighets förutsättningar och dess verksamhet.

Under projektperioden ska det utarbetas ett regionalt samarbete för ungdomar med komplexa behov. Efter projektperioden är avsikten att detta etablerade samarbete ska kunna fortgå som ett komplement till de lokala insatserna. Detta medför att förutsättningarna för att erbjuda mer individanpassade och otraditionella lösningar ökar i jämförelse med att varje kommun utverkar sina egna insatser.

I projektet ska det åstadkommas en mer sammanhållen process mellan de olika aktörerna som är involverade i den unges situation. Detta kommer att medföra en ökad tydlighet gentemot den unge vilket kan ge den unge ett ökat förtroende för myndigheternas arbete.

Övriga ambitioner med projektet

Ur en samhällsekonomisk synvinkel är en hög grad av befolkningen i arbete en förutsättning för en utvecklad välfärd och demokrati. Personen som t ex går från ett försörjningsstödstagande till en lön innebär direkt en minskad kostnad och en ökad skatteintäkt för kommunen. I projektet fokuseras dessutom på den målgrupp ungdomar som många gånger har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan i än högre grad medföra extraordinära kostnader i samhället i form av kriminell verksamhet, behandlingsinsatser och sjukvårdskostnader om inte den negativa utvecklingen bryts.

Människor som får delta i arbetslivet upplever att de får en större möjlighet och vilja att vara delaktiga i samhället, vilket kan medföra positiva effekter på den demokratiska utvecklingen. Det är också konstaterat att människor som känner sig behövda och betydelsefulla får en ökad livskvalitet, minskad ohälsa och kan även fungera som god förebild för sina barn.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I Regeringens propositionen från 2000 -Från Patient till medborgare-, fastslogs nationella mål och inriktning för handikappolitiken fram till 2010. Propositionen utgår ifrån FN:s 22 standardregler som beskriver ansvaret för att människor med funktionsnedsättningar ska bli delaktiga i samhällslivet och för att man ska uppnå jämlikhet när det gäller levnadsförhållanden.

Regeringen bedömer i propositionen att insatserna under de närmaste åren bör koncentreras till företrädesvis tre huvudområden:
- att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer
- att skapa ett tillgängligt samhälle
- att förbättra bemötandet.

I mars 2007 undertecknade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målet är att ge människor med funktionshinder full delaktighet och jämlikhet på samhällets alla områden.

I genomförandet av projektet kommer tillgängligheten att säkras för personer med funktionshinder genom att följa de råd och anvisningar som bland annat tagits fram av Handikappförbundens Samarbetsorgan HSO.

Fysisk tillgänglighet
De lokaler som projketet kommer att bedrivas i ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Det kan handla om att det ska gå att komma in om man är rullstolsburen. Har man svårighet att höra kan det innebära att det behöver finnas hörselslinga. Är man synskadad kan lokalen färgsättas med starka kontraster. Det ska också vara enkelt att nå lokalerna med allmänna kommunikationer och för dem som har egen bil ska det finnas parkeringsplatser i nära anslutning.

Tillgänglig verksamhet
Bemötandet av personer med funktionsnedsättning behöver generellt bli bättre i vårt samhälle. Projektet kommer att arbeta för att öka kunskapen om funktionshinder hos personal, deltagare och hos de arbetsgivare som vi kommer i kontakt med. Västra Götalandsregionen har tagit fram ett utbildningmaterial om bemötande som kommer att användas för ökad förståelse och kunskap. Projektet kommer att erbjuda hjälpmedel eller andra former av stöd till de deltagare med funktionsnedsättning som har behov av detta för att de ska kunna delta på lika villkor, både i den egna verksamheten och på de arbetsplatser som kan bli aktuella.

Kommunikativ Tillgänglighet
Alla deltagare i projektet, oavsett funktionsnedsättning, får tillgång till den information som lämnas samt att de ska kunna delta i diskussioner och gruppaktiviteter som kan bli aktuella. Det kan handla om att erbjuda teckentolkning, informationsmaterial på lätt svenska eller information via internet/intranät. Vid behov finns det tillgång till hörselslinga eller andra tekniska hjälpmedel.

Informativ tillgänglighetet
Kunskap handlar inte bara om att få tillgång till utan även att kunna tillgodogöra sig och förstå innebörden. Inom kommunal och statlig verksamhet finns ett språkbruk som kan vara svårt för ungdomar med olika inlärningssvårigheter att förstå. Projektet kommer att lägga särskild vikt vid att ungdomarna kan tillgodogöra sig och förstå den information/kunskap som kommuniseras.

Bedömningen är att det i målgruppen för projektet finns många ungdomar med olika typer av funktionsnedsättningar. Projektet kommer att ha ett särskilt fokus på att hitta och synliggöra de faktorer som hindrar unga med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. En viktig del i projektet blir att arbeta för att undanröja dessa och öka tillgängligheten till arbetsmarknaden.

Jämställdhetsintegrering

Det är fortfarande så att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. De flesta män arbetar i privat sektor, medan kvinnor är jämt fördelade mellan offentlig och privat sektor. Sett till yrke är det endast ett fåtal av de större yrkena som kan betecknas som könsintegrerade. Det är också så att det är betydligt fler män än kvinnor som startar egna företag.
Både inom kommunernas arbetsmarknadsenheter och inom arbetsförmedlingen har det skett en ökad fokusering på jämställdhet. Många är numera också positiva till jämställdhetsintegrering. Däremot saknas det i många fall praktiska och konkreta planer på hur man ska arbeta med jämställdhetsintegrering i vardagen.

På många håll saknas det metoder och arbetsformer som kan synliggöra brister i jämtälldhetsarbetet. Det behövs också mer kompetensutveckling och ett tydligare fokus på hur jämställdhetsintegrering ska genomföras i praktiken. Många av de arbetsmarknadsutbildningar och andra arbetsmarknadspolitiska program som erbjuds ungdomar behöver bli mer anpassade till sitt upplägg och innehåll utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
En del i ungdomars osäkerhet om yrkesval kan ligga i att man tänker för mycket på yrken utifrån traditionella val och att man inte uppmuntras och får stöd i att pröva på alternativa yrkesval.

Jämställdhetsintegrering genomförande
Den huvudsakliga strategin för att uppnå jämställdhet är jämställdhetsintegrering. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska integreras i hela verksamheten. Jämställdhetsintegrering handlar i grunden om hur verksamheten kan utvecklas för att bli bättre på att möta mäns och kvinnors olika behov, ta tillvara outnyttjade resurser med ökad hälsa, tillfredsställelse och livskvalitet som följd.

I genomgång av projektupplägg med egen personal och de i projektet deltagande aktörerna kommer det att ske en särskild fokusering på jämställdhetsperspektivet. Tillsammans i projektet kommer de att gå igenom och samtala om den information om jämställdhetsintegrering som finns hos SKL och hos Länsstyrelsen. Projektet avser också att se hur de metoder och arbetsformer som blivit resultatet av ESF projektet Gör Det Jämnt kan användas i projektet och ligga till grund för kompetensutveckling när det gäller att integrera jämställdhetsperspektivet så att det blir en naturlig del i projektet.

I projektet ska utvecklas metoder som i arbetet med handlingsplaner, i vägledningssamtal och i coachning utgår ifrån individens behov. Frågor kommer att ställas som t.ex. Har vi förutfattade meningar om vad kvinnor och män behöver och vill? I vägledningen av unga människor behövs särskilt uppmärksamheten riktas så att inte gamla yrkesmönster ses som självklara.

I projektet kommer särskilda insatser att riktas till samarbetsaktörerna för att öka deras kunskap om jämställdhetsintegrering. Vidare kommer projektet att utveckla en modell för att fler unga kvinnor ska välja mansdominerade yrken och fler unga män kvinnodominerade yrken. Detta kan ske genom t ex riktat mentorskap, där mentorn är en person som har gjort ett otraditionellt yrkesval utifrån ett könsperspektiv. Vidare kommer det att genomföras konferenser för personal och deltagare som särskilt belyser yrkesval utifrån kön.

I val av yrke och utbildning som underlättar etablering på arbetsmarknaden kommer frågan att starta eget företag, ensam eller ihop med andra, in som en naturlig del. Unga kvinnor behöver i större utsträckning se detta som en möjlighet till arbete och egen försörjning.

Ett förväntat mål med projektet är att fler insatser, praktikplatser, utbildningar som erbjuds unga människor ska underlätta jämställdhetsintegreringen och vara anpassade så att de minskar segregationen på arbetsmarknaden.

Resultatredovisning kommer av ske utifrån hur många kvinnor och män som deltagit , hur utvecklingen blivit för kvinnor respektive män. I uppföljning och utvärdering av projektet kommer jämställdhetsperspektivet att särskilt beaktas och ingå som en del i att minska mellanrummet mellan kommun och stat i stödet till ungdomar.

Transnationellt samarbete

Projekt Mellan Rum (MR) har som målsättning att söka upp projekt som arbetar med utsatta ungdomar för att ha ett erfarenhetsutbyte med ett internationellt perspektiv.

En av de insatser som definierats som önskvärt är att utöka möjligheten för ungdomar med särskilda behov att få ta del av volontärsutbyte. I detta sammanhang är internationella kontakter en förutsättning.

Medfinansiärer

  • Arbets- & familjestödsförvaltn
  • Arbetsförmedling i Stenungsund
  • Arbetsförmedling Stenungsund
  • Arbetsförmedlingen Ale
  • Arbetsförmedlingen Gamlestaden
  • Arbetsförmedlingen i Alingsås
  • Arbetsförmedlingen i Härryda
  • Arbetsförmedlingen Kungsbacka
  • Arbetsförmedlingen Lerum/Partille
  • Arbetsförmedlingen Mölndal
  • Arbetsmarknadsavd./lärcentrum
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Arbetsmarknadsenheten (AME)
  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön
  • kommunhus
  • Lerums Vuxenutbildning
  • Resurscentrum
  • Social och Arbetsförvaltningen i Partille kommun
  • Vård och äldreomsorgen

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Göteborg
  • Härryda
  • Kungsbacka
  • Lerum
  • Lilla-Edet
  • Mölndal
  • Partille
  • Stenungsund
  • Tjörn