Logotyp på utskrifter

Måltiden, en del i lärandet - Projekt MEDEL

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSDF Majorna - Skolkök
KontaktpersonLisa Bragee
E-postlisa.bragee@majornalinne.goteborg.se
Telefonnummer031-365 80 00
Beviljat ESF-stöd5 366 241 kr
Total projektbudget5 366 241 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-01-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Syftet med projektet MEDEL är att skapa bättre förutsättningar för att öka det organisatoriska lärandet inom måltids- och förskola/skolverksamheten i kommunerna av Göteborg, Kungsbacka, Lerum, Laholm med stöd av Region Halland. Fokusen ligger på att stärka samarbetet mellan olika yrkesgruppers respektive arbetsområden samt på att öka nyttjande av måltiden som resurs i lärandet. För det ska kompetensen kring den egna och varandras verksamheter höjas och tas tillvara i det dagliga arbetet. På så sätt kan verksamheten utrustas med beredskap för att möta de krav som omvärlden ställer.

Bakgrund

EU:s nya tillväxtstrategi Europa 2020 framhåller vikten av att kontinuerligt fortbilda personal under deras arbetsliv i ett samhälle i snabb och ständig omvandling. Den nationella strategin för konkurrenskraft, sysselsättning och entreprenörskap 2007-2013 och särskilt, Regionala planen för socialfonden i Västsverige understryker vikten av livslångt lärande för landets och regionens produktivitet och tillväxt.

I valfrihetens och globaliseringens tider varnar man ofta för att de organisationer vars arbetskraftskunskap och kompetens inte förändras i takt med omvärldens krav, riskerar att bli urfasade. Förmågan till förändring har blivit en viktig kompetens i sig dock inte bara för individen utan också för organisationen. Personal- och kompetensförsörjning förblir på det sättet en överhängande utmaning för många kommunala verksamheter, däribland måltidsverksamheter.

Måltiden blir allt mer en central del inom olika offentliga organisationer. En mängd olika målsättningar och förväntningar skall uppfyllas efter olika EU-förordningar, Livsmedelsverkets föreskrifter, skollagen, politiska miljömål, folkhälsomål och kulturaspekter. Detta i kombination med förväntningar på att möta nya kostinfluenser och erbjuda en rik variation i den mat som serveras. Ett exempel på digniteten i frågan är Livsmedelsverket nya uppdrag att skapa ett nationellt kunskapscentrum för den offentliga måltiden. Centrets huvudsakliga uppgift blir att bygga upp kunskap om måltider i offentlig sektor och att sprida den vidare till viktiga målgrupper.

Dessa krav och förväntningar på måltidsverksamheten ställer nya och högre och nya krav på kompetens och organisation för att uppnå uppsatta mål. Den automatiska responsen på dessa krav har ansetts vara att satsa på kompetensutveckling för medarbetarna. Emellertid blir det allt tydligare idag att traditionell kompetensutveckling för medarbetare inte räcker för att verksamheten ska hålla sig a jour med vad som händer inom arbetsområdet. Arbetsplatslärande och Omställning i arbetslivet (A&O) är en av fem temagrupper inom Europeiska socialfonden (ESF). I rapporterna Kompetensutveckling i Socialfonden och Att kompetensutveckla sig ur en kris finns exempel på detta. Där nämns även framgångsfaktorer för att arbeta med kompetens- och verksamhetsutveckling vilka beaktats i denna ansökan.

I utvärderingen av projektet Hållbar kompetens - ekologisk mat och bemötande i en bransch under omställning (ref nr. 2009-3050002) som pågått från april 2009 till januari 2011, dras ett antal slutsatser som är helt i linje med den senaste forskningen om kompetensutveckling på arbetsplatsen. Hållbar kompetens har inom livsmedelsbranschen bidragit till förhöjd kompetens, nya utbildningsmetoder samt ökad kommunikation kring ekologiska livsmedel och kring bemötande utifrån bland annat genus- och kulturperspektiv. Dessa positiva effekter bedöms ha bidragit till att yrkesgruppen måltidspersonal utvecklats och har stärkt sin position som individer i arbetslivet. Därmed konstaterar man att projekt Hållbar kompetens har initierat en organisatorisk utvecklingsprocess som bör tillvaratas och vidareutvecklas i framtiden för att ytterligare fortsätta det arbete som har påbörjats inom de involverade organisationerna.

Den erfarenhet som beskrivits i utvärderingen som är mest aktuellt för denna projektansökan är följande iakttagelse: att den initierade organisatoriska utvecklingsprocessen kan inte förväntas bero enbart på den enskilde medarbetarens utveckling och förmåga. Respektive organisation bör ta tillvara på den kompetens som finns tillgänglig hos individen och koppla vidare det till det vardagliga arbetet i syfte att göra förändringar i verksamheten. För att individens kompetensutveckling ska generera verksamhetsutveckling ska man helt enkelt skapa strukturer i organisationen som stödjer detta.

Alla dessa forskningsresultat och lärdomar från tidigare projekt ligger till grund för det här projektet. Den gemensamma nämnaren för de kommuner som deltar i projekt MEDEL är behovet av att arbeta med kompetens- och verksamhetsutveckling inom förskola och skola. Det råder ofta bristande förståelse mellan måltidspersonal respektive pedagogisk personal, vilket gör att förutsättningarna för samarbete och samsyn hämmas. Dessa brister hindrar förutsättningarna för att på bästa sätt optimera det organisatoriska lärandet samt att öka verksamhetens måluppfyllelse. De deltagande organisationerna i projekt Medel är överens om att måltider i många fall är en outnyttjad resurs i förskolans och skolans verksamhet. Att ändra på detta är den valda infallsvinkeln för att tackla problembilden i denna projektansökan.

Vår frågeställning inför mobiliseringsfasen är hur vi får till ett organisatoriskt lärande och ett lärande som verkligen medför verksamhetsutveckling samt skapar förutsättningar för jämställd och likvärdig service. Ambitionen är således att ta fram en handlingsplan där man arbetar med två kombinerade spår:

1. Kompetensutvecklingsinsatser med fokus på organisatoriskt lärande. Det handlar
om formella och informella lärmetoder för måltidspersonal respektive pedagogisk
personal, men också för rektorer och chefer. Ambitionen är att skapa långsiktiga
strukturer som ger medarbetare möjligheten att påverka och delta i utvecklingen av
organisationen som helhet.

2. Kompetensutvecklingsinsatser med fokus på individens behov. Fokus på den
enskilde medarbetarens behov handlar om att erbjuda ett smörgåsbord med såväl
formella som informella insatser som höjer kompetensen hos den deltagande
personalen.

Syfte

Syftet med projektet MEDEL är att skapa bättre förutsättningar för att öka det organisatoriska lärandet i de inblandade verksamheterna. Fokus ligger på att stärka samarbetet och uppnå en ökad förståelse mellan olika yrkesgruppers (skolmåltidspersonal och pedagogisk personal) respektive arbetsområden för att ta tillvara måltiden som resurs i barn och ungdomars lärande. För det behöver kompetensen kring den egna och varandras verksamheter höjas och tas tillvara i det dagliga arbetet. På så sätt kan verksamheten utrustas med beredskap för att möta de krav som omvärlden ställer.

Syftet med mobiliseringsfasen är att ta fram och planera vilka exakta metoder och utvecklingsinsatser som ska genomföras i projektet. En gemensam kompetens- och verksamhetsanalys ska genomföras med stöd av en organisationskonsult specialiserad i organisatoriskt lärande. Analysens resultat efter mobiliseringsfasen ska visa hur projektpartnerskapet ska gå till väga under genomförandet för att få till ett organisatorisk lärande som leder till verksamhetsutveckling.

De deltagande organisationerna i projekt MEDEL vill sträva efter det som många ser som en nyckel till framgång inom arbetsområdet: när ansvarig skolkock, kostchef och rektor talar samma språk och bestämmer sig för att engagera sig i skolmaten tillsammans. Kan denna ömsesidiga förståelse och aktivt samarbete föras vidare till organisationens medarbetare och rutiner på ett hållbart sätt, har projektet lyckats med att rusta organisationerna till att bli ännu bättre i att möta de nya och högre krav på kompetens och organisation som berör måltiden.

Under mobiliseringsfasen ska den projektanställda coachen hjälpa de deltagande enheterna att identifiera och ta fram en arbetsplan där dessa enheter med hjälp av extern kompetens klargör vilka behov respektive kompetensutvecklingsinsatser gäller inför genomförandefasen. Mer information om planering och utförande av dessa kompetensutvecklingsinsatser kan läsas under kommande rubriken ”Lärande miljöer”.

Angående folkhälsovinster har projektet stort betydelse eftersom intentionerna är att skapa goda matvanor hos barn och elever. Måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. På det sättet är pedagogiska luncher mycket viktiga för att barn och elever ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat.
Goda matvanor kan ge goda effekter på skolprestationer. En av de viktigaste faktorerna för framtida hälsa är att man klarar av grundskolan med godkända betyg. Icke behöriga att söka vidare till högre utbildningar har sämre hälsa generellt, sämre psykisk hälsa, svårigheter att få arbete eftersom fler och fler arbetsgivare idag kräver eftergymnasial utbildning med mera.

Målsättning

Huvudmålet i projektet är att ett hållbart organisatoriskt lärande i skol- och förskoleverksamheten har utvecklats inom två år, vilket skapar bättre samarbete och förståelse mellan olika yrkesgrupper, och möjliggör att måltiden blir en bättre nyttjad resurs i förskolans och skolans verksamhet.

Delmål utifrån detta:

1. Ökad förståelse och kunskap om varandras mål, uppdrag och förutsättningar
• Chefer och personal från måltids- och utbildningsverksamheten ökar sin kunskap
om varandras mål, uppdrag och förutsättningar.

2. Att ta tillvara och utveckla de forum och rutiner som kan gälla för båda
verksamheterna måltid och pedagogisk verksamhet.
• Ta tillvara på beröringspunkter att samverka kring
• Skapa förutsättningar för gemensamma mötesplatser/nätverk.
• Ta fram konkreta rutiner och gemensamma aktiviteter.

3. Ökat nyttjande av måltiden som resurs i lärandet
• Pedagogerna och måltidspersonal utvecklar gemensamt möjligheter och
förutsättningar för att se måltiden som en del av lärandet.
• Måltiden blir en resurs där olika aspekter som mat, miljö, kultur, genus och
folkhälsa lyfts upp och blir naturliga delar av lärandet.

4. Förbättrad kommunikation både internt och externt:
• Ta fram en handlingsplan för kommunikation
• Höja personalens kompetens i kommunikation och presentationsteknik.
• Utveckla rutiner/samverkan för information om måltiden och maträtter och dess
påverkan för hälsa och miljön.

Indikatorer och nyckeltal för att kunna mätta dessa delmål och kvantifiera projektets resultat kommer att tas fram med hjälp av en extern utvärderare under mobiliseringsfasen.

Målsättningen under mobiliseringsfasen mellan 1 september 2010- 31 december 2010 är följande:

• Projektorganisationen är på plats, dvs. tjänsterna är tillsatta, lednings-, styr-
och referensgruppen är bildade och respektive roll är fastställd.
• Upphandling av externa tjänster är klar
• Projektet är förankrat hos deltagarna i syfte att skapa engagemang.
• Projektet är förankrat i respektive organisation i syfte att främja det
organisatoriska lärandet.
• Planeringsprocessen under mobiliseringsfasen är genomförd med stöd av en
extern konsult. Planeringsprocessen består av en gemensam verksamhets- och
kompetensanalys för de deltagande enheterna plus utformning av en
aktivitetsplan utifrån analysens resultat. Tillgänglighets- och
jämställdhetsperspektivet integreras i processen.
• En kommunikationsplattform för projektet (hemsida/blogg) och dess funktion i
projektet är framtagen och förankrat.
• En arbetsplan för uppföljning och utvärdering tas fram och förankras med stöd av
en extern konsult.
• En slutrapport från mobiliseringsfasen har lämnats till ESF-rådet.


Förslag på aktiviteter för genomförandet utifrån projektets målsättning:

Delmål 1. Ökad förståelse och kunskap om varandras mål, uppdrag och förutsättningar
• Chefer och personal från måltids- och utbildningsverksamheten ökar sin kunskap om varandras mål, uppdrag och förutsättningar.

Tänkta aktiviteter för att uppnå delmål 1:

- Gemensam dialog på arbetsplatsträffar – bjuda in varandra kring angelägna frågor
- Utbildningsinsatser om varandras verksamheter och uppdrag
- Träffas kring mat – anordna mässor, temadagar etc.
- Utbildning för pedagoger om matfrågor och livsmedelshygien
- Måltidspersonal deltar vid föräldramöten
- Ta fram stödmaterial till matråden
- Arbetsplatsbyten inom olika skolmåltidsverksamheter

Delmål 2. Att ta tillvara och utveckla de forum och rutiner som kan gälla för båda verksamheterna måltid och pedagogisk verksamhet.
• Ta tillvara på beröringspunkter att samverka kring
• Skapa förutsättningar för gemensamma mötesplatser
• Ta fram konkreta rutiner och gemensamma aktiviteter.

Tänkta aktiviteter för att uppnå delmål 2:

- Gemensam uppstart för dem som deltar i projektet (kick-off)
- Inventera vilka forum som redan finns och bestämma vilka som kan/skall användas
strategiskt för gemensam utveckling.
- Identifiera och prioritera utvecklingsområden per enhet utifrån lokala behov och
generella erfarenheter.
- Måltidspersonal ingår i arbetslag alt. skapa speciella grupper för ämnesövergripande
aktiviteter
- Skapa goda modeller för matråd som samverkansform mellan olika yrkesgrupper
- Utveckla matråd/en som samverkansform och dess innehåll (inte bara matfokus),
hitta lösningar för hur man organiserar måltiderna.
- Utbildningar – för måltidspersonal respektive pedagoger och gemensamma utbyten
och möten.
- Skapa nätverk av olika slag – både inom sin kommun/stadsdel men också
gränsöverskridande nätverk t.ex. utifrån utbildningsgrupp.
- Deltagande i mässor t.ex. Mötesplats skola
- Genomföra mässor/teman med mat, kultur och gemenskap som gemensam grund.
- Måltidspersonal deltar vid föräldramöten
- Personalen har kunskap om vad hållbar utveckling innebär och vilken påverkan det
får för den dagliga verksamheten. (arbeta tillsammans med detta problem i projektet)

Delmål 3. Ökat nyttjande av måltiden som resurs i lärandet

• Pedagoger och måltidspersonal utvecklar gemensamt möjligheter och förutsättningar för att se måltiden som en del av lärandet.
• Måltiden blir en resurs där olika aspekter som mat, miljö, kultur, genus och folkhälsa lyftas upp och blir naturliga delar av lärandet.

Tänkta aktiviteter för att uppnå delmål 3:

- Skapa kunskap inom ämnesområden liksom socialt där yrkesgrupperna involveras. På
sikt kan det få effekter även för barnens/ungdomarnas lärande.
- Måltiden, matsedeln används som underlag för spegling av resurshushållning
avseende råvaror, säsong och kulturella högtider
- Genomfört mässor/teman med mat, kultur och gemenskap som gemensam grund.
- Lokal minimässa för förankring hos deltagande personal och andra intressenter
- Måltiderna är schemalagda/”lektionstid” i syfte att höja statusen på/vikten av
måltidssituationen
- Skolrestaurangen synliggörs och används som en läromiljö.

Delmål 4. Förbättrad kommunikation både internt och externt:
• Ta fram en handlingsplan för kommunikation
• Höja personalens kompetens i kommunikation och presentationsteknik.
• Utveckla rutiner/samverkan för information om måltiden och maträtter samt dess påverkan för hälsa och miljön.

Tänkta aktiviteter för att uppnå delmål 4:

- Ta fram en handlingsplan för kommunikation
- Utveckla rutiner/samverkan för information om måltiden och maträtter och dess
påverkan för hälsa och miljön.
- Utbildning i kommunikation och presentationsteknik (kommunicera ut den kunskap
gruppen besitter samt hur den används till andra grupper t.ex. föräldrar)
- Träning i muntlig framställning
- Handledning/coachning i syfte att höja självkänslan
- Personalen tar fram information och material som skapar trygghet när de ska
presentera sin verksamhet
- Samarbeta med media i spridningssyfte och för att beskriva det vi gör som är bra
- Föreläsningar
- Studiecirklar/bokcirklar kring material – gränsöverskridande mellan olika verksamheter
- Utbildningar i folkhälsa, miljökunskap, måltidskunskap och jämställdhetsintegrering.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vårt mål är att beakta de fyra integrerade delar som ingår i tillgänglighetsperspektivet. När det gäller fysisk och informativ tillgänglighet skall varje samverkanspartner och deltagande organisation under mobiliseringsfasen precisera hur pass tillgängliga deras lokaler är för projektets deltagare. För verksamheterna i Göteborgs Stad, Kungsbacka, Lerum och Laholm gäller organisationens respektive tillgänglighetspolicy. I dessa slås fast bl.a. att använda lokaler ska vara utformad så att alla kan ta sig fram och tillgodogöra sig informationen. Region Halland har ett handikappolitiskt program, där det beskrivs att generell hänsyn måste tas i verksamheterna för människor med funktionsnedsättning.

För att beakta den kommunikativa tillgängligheten skall vi se till att kommunikationen i projektet blir tillgänglig för alla genom att exempelvis ha en tillgänglig webbplats och vid behov erbjuda hjälpmedel (t. ex. teckentolkning eller teleslinga).

Två av projektets delmål riktar sig mot att skapa tillgängliga verksamheter, vilket är den fjärde och sista delen i tillgänglighetsperspektivet. Delmål ett är nämligen att öka förståelse och kunskap om varandras mål, uppdrag och förutsättningar. Delmål två är att förbättra både den interna och den externa kommunikationen. Därför kommer en stor del av kompetensutvecklingsinsatserna att fokusera på att analysera hur deltagarna i projektet förhåller sig till varandra, vilken typ av bemötande man karakteriseras av samt vilken typ av arbetsmiljö som finns i de inblandade verksamheterna.

Jämställdhetsintegrering

Styrkor

Inom projektet har vi identifierat följande styrkor för ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering. Den pågående pilotstudien i Göteborgs Stad Majorna-Linné som nämndes tidigare kommer att ligga till grund för vidare arbete med jämställdhetsintegrering.

Genom projektet kommer måltidspersonal samt pedagoger få en ökad medvetenhet om bemötande, kommunikation och service utifrån genus, etnisk tillhörighet och ålder. Detta är också i linje med den nya Skollagens målsättning att arbeta för att bryta könstereotypa föreställningar som verkar begränsande för barn och elever. Det organisatoriska lärandet och samarbetet mellan måltidspersonal, pedagoger och chefer kommer också att innebära möjlighet till ökat lärande om måltid, kost och hälsa ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom Utbildningsverksamheten finns en lång tradition av arbete med jämställdhetsintegrering och det finns goda exempel som projektet kan ta lärdom av.

Vidare har projektägare Göteborgs Stad Majorna-Linné tagit stöd i projektutvecklingsprocessen av den nya funktionen, utvecklingsledare med inriktning mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet. Därigenom har forskning på området tagits fram och presenterats för projektutvecklingsgruppen och en inledande diskussion om begrepp som berör jämställdhetsintegreringsområdet har genomförts.

Utifrån tidigare projektdeltagande i Hållbar Kompetens har måltidspersonal fått ökade kunskaper om måltiden ur ett genus- och kulturperspektiv. En del av den måltidspersonalen kommer att vara delaktiga även i detta projekt och därmed tillföra kompetensen. Höjd kompetens bidrar även till en ökad yrkesstolthet och i förlängningen höjt status inom yrket. Något som är viktigt inom en kvinnodominerad verksamhet där löner och status generellt sätt är lågt.


Svagheter

Vid genomförande av SWOT-analysen konstaterades att det fanns vissa svårigheter med att identifiera förbättringsåtgärder inom måltidsverksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det finns inga exempel på praktiskt arbete med jämställdhetsintegrering av måltidsverksamhet.

Bland måltidspersonalen är det ett flertal personer som är ofrivilligt deltidsanställda. Rätten till ekonomisk självständighet och möjlighet att delta i projektet och genomförandet minskas vilket är ett jämställdhetsproblem.

Det råder också en ojämn representation bland måltidspersonal och pedagoger utifrån kön. Yrkesgrupperna domineras av kvinnor. Yrkesgrupperna har också olika utbildningsbakgrunder vilket kan försvåra det gemensamma lärandet.

Möjligheter

I förlängningen kan projektet bidra till att skapa en mer jämställd och mindre könssegregerad arbetsmarknad genom att fokusera på ökad kompetens och synliggöra ojämställda villkor utifrån kön med ambitionen att förändra dessa.

Inom projektet strävar vi också efter att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen om jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Måltidsverksamhet är en uppmärksammad fråga inom politiken och samhället, vilket kan innebära att projektet röner stor uppmärksamhet och därmed får jämställdhetsarbetet också stor spridning. Det finns också ett forskningsprojekt på Örebro universitet, Genusperspektiv på restaurang – som arbetsmiljö för de människor som arbetar där och måltidsmiljö för deras gäster, publikationer inom ramen för forskningsprojektet borde rimligtvis ha relevans i vårt projekt.

Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska inkluderas i alla delar av verksamheten och inte behandlas som en sidofråga. Det finns därmed möjligheter för påverkan att föra in perspektivet i ordinarie styrdokument inom arbetsområdet.

Hot

I Sverige har vi en starkt könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor och män befinner sig inom olika yrkeskategorier. Det är också så att de yrken som kopplas samman med män och maskulinitet tenderar att värderas högre än de som kopplas samman med femininitet och kvinnor. Forskning visar på att flest män återfinns inom måltidsområdet som framgångsrika kockar och de får också medial uppmärksamhet, kvinnor arbetar i större utsträckning som ”kokerskor” inom skolkök och på sjukhus. Det finns en inbyggd ojämlikhet i hur skolmåltidsyrket värderas och en svårighet att förändra detta.

Traditionella förväntningar utifrån kön genomsyrar alla arenor inom samhället och det avspeglar sig rimligtvis även inom utbildningsområdet och skolmåltidsområdet. Dessa förväntningar och föreställningar är ofta seglivade och svåra att bryta.

Olika ideal upprätthålls för tjejer och killar när det gäller utseende vilket påverkar förhållningssätt till mat. Utifrån detta kan ohälsa genom exempelvis ätstörningsproblematik följa. Vi bör beakta detta i projektet och skapa förutsättningar för personalen att uppmärksamma detta.

Transnationellt samarbete

Under mobiliseringsfasen avser vi att undersöka förutsättningar för ett erfarenhetsutbyte avseende skolmåltiden med motsvarande verksamheter i:

Finland Åbo
Bakgrunden är att Finland har ett motsvarande system med fri skollunch för alla skolbarn och de lyfter också fram i sina nya riktlinjer folkhälsomål och fokus på mat i utbildning, enligt Ny Nordisk mat (Nordiska ministerrådet).

Finland har gjort sig känd som framgångsrik inom utbildningsområdet genom framskjutna placeringar i flera undersökningar avseende skolbarns prestationer.
Syftet är därför att se hur motsvarande verksamheter i Finland löser sin uppgift i att kombinera måltider och undervisning.

Glasgow, Scottland.
The Glasgow Centre for Population Health (GCPH) är en resurs för att skapa kunskap, nya lösningar och ledarskap inom folkhälsoområdet, och bekämpa ojämlikhet. GCPH och Göteborgs Stad har ett pågående samarbete, Development of Gothenburg – Glasgow Miniature City Comparison, där dessa städer jämför sin respektive folkhälsostatisk i syfte att skapa kunskap inom folkhälsoområdet samt att ta fram gemensamma statistiska metoder och modeller som kan tillämpas i andra europeiska städer.
Göteborgs Stad Majorna-Linné har etablerade kontakter hos GCPH som har uppmärksammat för oss ett pågående forskningsarbete inom måltider på förskola/skola i Glasgow kommun. Projektet syftar att ta större hänsyn till måltidens folkhälsoaspekter, och att studera elever, lärare och föräldrars attityder och beteende när det gäller skolmåltider och näring. Ett trasnationellt erfarenhetsutbyte med dessa aktörer skulle berika projektets arbete för ett ökat nyttjande av måltiden som en viktig folkhälsoaspekt i lärandet.

Deltagande aktörer

  • Kostservice
  • Livsmiljö
  • SDF Angered Måltid
  • SDF Lundby Måltid
  • SDF Norra Hisingen Förskola
  • SDF Västra Hisingen Måltid
  • SDF Östra Göteborg Skola
  • SDFAskimFrölundaHögsboMåltider
  • Sektor Vård omsorg

Kommun

  • Göteborg
  • Halmstad
  • Kungsbacka
  • Laholm
  • Lerum