Logotyp på utskrifter

MAST-modellen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareLärande och Arbetsmarknad
KontaktpersonCarina Roos
E-postcarina.roos@mark.se
Telefonnummer0320-217681
Beviljat ESF-stöd12 688 500 kr
Total projektbudget31 337 827 kr
Projektperiod2010-03-01 till 2014-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

MAST-modellen syftar till att skapa en strukturerad lärlingsverksamhet där kommuner och näringsliv samverkar om att på ett effektivt sätt öka möjligheterna för deltagarna att nå egen försörjning. Stor vikt har lagts vid att få en helhet av processen.

Bakgrund

Denna ansökan hänger ihop med genomförandeansökan i PO1, Panorama. Projekt Panorama avser ge kompetensutbildning till de som blir engagerade i MAST-modellen och projekten är därför beroende av varandra.

Detta är en fortsättning av den förprojektering (dnr 2008 3050641) som bedrivits under januari -juli 2009. Förprojekteringen var ett samarbete mellan de tre kommunerna Mark, Svenljunga och Tranemo.
Under arbetet har Borås kommun visat intresse för modellen och har därför under senare delen av förstudien gjort en kartläggning för att kunna göra en gemensam genomförandeansökan.
Tranemo kommun har inför genomförandeansökan valt att avstå eftersom man ser svårigheter att fylla projektet med deltagare och man driver ett eget socialfondsprojekt i PO2, som redan är igång. Borås kommun har istället tillkommit i ansökan. Vi ser det som en styrka då kommunerna kompletterar varandra både avseende näringslivsstruktur och storlek samt att Borås är centralort i Sjuhärad och en spridning av OCN och projektresultat ökar möjligheterna till fortsättning efter projekttidens slut.

De kartlagda kommunerna skiljer sig åt avseende näringslivsstruktur. Mark har många arbetstillfällen inom vård och omsorg, Svenljunga har ett stort antal areella näringar och i Borås kommun finns ett stort antal arbetstillfällen inom handel och kommunikation. En mer samverkande praktiksamordning med kunskaper om arbetsmarknaden inom samtliga kommuner efterfrågas. Detta skulle bidra till att öka möjligheterna att matcha arbetskraft med näringslivets behov samt öka mobiliteten hos de arbetslösa.

Förstudien visar att man i kommunerna saknar och efterfrågar en struktur och kunskap för hur man aktivt kan arbeta för att öka anställningsbarheten hos de arbetslösa och hur man kan göra det i större omfattning när arbetslösheten nu stiger.

Gemensamt för våra kommuner och Sjuhärad är att vi har en relativt låg utbildningsnivå. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning är 25.7 procent medan riket som helhet ligger på 34.1 procent, SCB 2006. I vår målgrupp, arbetslösa, är utbildningsnivån än lägre och motivationen att fortsätta studera saknas ofta helt. Under förstudien har arbetskraftsbehov i kommunerna kartlagts och jämförelser har gjorts mellan både långsiktiga och kortsiktiga arbetskraftsbehov. Ofta krävs en formell utbildning men även praktisk utbildning krävs, vilket talar för en utbildningsform där kunskap från arbetslivet blir en central faktor. Samtidigt står vi inför ett framtida demografiproblem när antalet ålderspensionärer överstiger antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden.

Vi har haft en kontinuerlig dialog med näringslivet i kommunerna som efterfrågar en strukturerad form för samverkan. I MAST modellen vill vi skapa den struktur som efterfrågas genom ett system som får individen att växa, anpassar kunskap till verkliga behov och därmed stärker näringslivet.

I detta projekt vill vi skapa en modell med ett gemensamt lärlingsprogram för målgruppen, samverkan över kommungränserna när det gäller sättet att arbeta samt anskaffning av praktikplatser och en större samverkan med näringslivet.

I förstudien skapades två fokusgrupper som haft till uppgift att fungera som bollplank under projektets gång. Dessa grupper var dels målgruppen, arbetslösa, och dels den mottagande gruppen, näringslivet. Fokusgrupp Arbetslösa bestod av arbetslösa från olika åldersgrupper, kvinnor och män, personer med funktionsnedsättningar samt annan etnisk bakgrund, detta för att kunna inhämta så många perspektiv som möjligt. Fokusgruppen för näringslivet bestod av representanter från olika företagsorganisationer som representerade de olika branscher/arenor vi har för avsikt att starta lärlingsutbildning inom. Dessa båda fokusgrupper har till stor del påverkat projektet och utformningen av MAST-modellen.

I fokusgrupperna framkom att en utbildning med inslag av både mer generella kompetenser av vad som krävs på arbetsmarknaden samt av en strukturerad, utbildningsinriktad praktik behövs. Vi har strävat efter en lärlingsverksamhet som är flexibel och kan anpassas till olika målgrupper och behov.

Deltagarna skrivs in i grupper och utbildas inom olika områden såsom motivation, vad det innebär att vara anställd, hur man söker jobb eller startar eget företag mm. Det finns ingen indelning i grupperna avseende ålder, etnicitet, kön eller eventuella funktionsnedsättningar då vi, i samförstånd med Fokusgrupp Arbetslösa, sett stora vinster med de grupprocesser, erfarenhetsutbyten och olika perspektiv man får i en blandad grupp.

I utbildningen ingår praktik för att få prova-på men också längre lärlingsplatser som bidrar till att ge en viss grundkompetens inom vald bransch och som ger viktiga referenser. Varje deltagare får en handledare som ger socialt stöd och underlättar inträdet på arbetsplatsen. Handledarna kommer att verka för att bygga upp ett bra kontaktnät mellan MAST-modellen och företag inom den arena hon/han verkar för.

I modellen vill vi skapa en möjlighet för arbetslösa, som har erfarenhet och yrkesspecifik kompetens sedan tidigare, att få en möjlighet att utnyttja sina kunskaper genom att handleda oerfarna personer. Vi har i vår verksamhet personer som börjat arbeta hos oss i någon form av arbetsmarknadsåtgärd (ex Resursarbete) och som idag har anställning som arbetsledare för andra arbetslösa i åtgärd. Denna iakttagelse och erfarenhet har lett till att vi vill prova detta i en mer strukturerad form. Som handledare i projektet avser vi därför rekrytera arbetslösa med erfarenhet och kompetens ifrån de branscher där vi avser ha lärlingsutbildningar. Vi ser en vinst i detta då de personer både har erfarenhet från yrket samt erfarenhet av vilka behov man har som arbetslös.

Deltagaren söker sin egen praktik som arbetsplatslärling. Handledaren stöttar men deltagaren ska i mesta möjliga mån själv ta ansvar för sin egen framtid och känna att hon/han kontrollerar sitt liv. Det finns möjlighet till prova-på praktik, i kommunens regi, sk intern praktik för att mjukstarta och minska risken för ett personligt misslyckande. Inom kommunerna har kartlagts ett flertal sådana olika verksamheter som tex snickeri, textil, lokalvård, fordon, handel och service, gröna näringar.

Fokusgrupp Näringsliv har föreslagit att mentorer från de olika branschorganisationerna blir samverkansansvariga för praktiken inom sina respektive branscher/arenor. Mentorer kommer, tillsammans med andra näringslivsrepresentanter, att ges möjlighet att delta i den Mentorsutvecklingen, som leds av projekt Panorama, vilken bidrar till en ökad samsyn vad gäller attityder och bemötande, introduktion av nyanställda/lärlingar mm.

Fokusgruppen Arbetslösa har efterfrågat en mötesplats för att motverka utanförskap. Inom projektet avser vi starta ett enklare café som ska tjäna till att bli denna samlingspunkt och där all aktivitet sker ur deltagarperspektiv och på deltagarinitiativ. På caféet finns en deltagarkoordinator som ordnar informationsträffar, lånar ut referenslitteratur angående jobbsökande, nyföretagande mm och verkar för att utveckla nya arenor utifrån deltagarnas önskemål.

I MAST-modellen kommer en metod för att certifiera icke formellt lärande att användas, OCN (Open College Network). Denna ger ett erkännande för varje individs lärande efter genomgånget lärlingsprogram som resulterar i ett intyg för deltagaren. Vi vill starta med att OCN-certifiera vår egen verksamhet i Startsträckan för att sedan bygga ut systemet till att omfatta samtliga praktikplatser. OCN kommer bidra till att skapa den efterfrågade strukturen på praktikplatserna och bygger på att näringslivet tar en aktiv roll i skapande av utbildningarna. Varje utbildning presenteras först för en panel där representanter för näringsliv och olika samhällssektorer samlas för att granska och utveckla kursplanerna. OCN kommer också att fungera som en kvalitetssäkring av verksamheten inom projektet.

Syfte

Projektet syftar till att ta fram en struktur och modell för hur kommunerna på ett bättre kan arbeta för att öka anställningsbarheten hos de grupper som står utanför arbetsmarknaden och hur man kan göra det i större omfattning när nu arbetslösheten stiger.

Vi vill genom kompetenshöjning stärka arbetslösa och ge dem bättre förutsättningar till anställning, vidare studier eller nyföretagande. Genom ett intensifierat samarbete mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv vill vi skapa denna nya utbildningsform. Utbildningen är en lärlingsutbildning som inleds med utbildning i grupp med inslag som samhällsinformation, kartläggning av egna resurser, målbild, jobbsökande, studiebesök och nätverksknytande. Detta går sedan över i en lärlingsplats eller, för den som önskar, en prova på praktik inom någon av de kommunala praktikplatserna, som avslutas med ett OCN-intyg som styrker det icke formella lärandet under utbildningsperioden.

Certifieringen kommer att ske enligt OCN, vilket också kommer att fungera som en länk och stärka samarbetet mellan projektet och det lokala näringslivet . Näringslivet kommer att till stor del kunna påverka innehållet i utbildningen, då man samarbetar i paneler runt kursplanerna, vilket kommer dem till gagn i form av en framtida kompetent arbetskraft, samtidigt som deltagarna i projektet får en relevant utbildning.

Målsättning

408 personer i de tre deltagande kommunerna kommer att genomgå projektet under tre år.
80 % ska känna att han/hon har kommit närmre arbetsmarknaden och att man har de verktyg som behövs för att klara ett arbete.
60 % ska fortsätta i arbete, utbildning eller annan sysselsättning efter avslutad utbildning.

Vi avser skapa en form för samverkan och stärka kontakterna mellan kommunerna och näringsliv. Ett led i detta arbete är OCN-systemet. Detta verktyg kommer att bidra till att synliggöra arbetskrafts- och utbildningsbehov i kommunerna samt ge näringslivet möjlighet att aktivt delta och påverka innehållet i utbildningarna.
80 % av deltagarna från näringslivet ska uppleva att detta har skett.

80% av de interna praktikplatserna ska vara OCN säkrade vid projektets avslut.

Vi kommer att använda oss av 4 arenor för extern praktik: Handel/service, Vård/omsorg, Industi/hantverk och Grön näring. Målsättningen är att vi innan projekttidens slut ska ha OCN-säkrat minst en kursplan inom varje arena.

Målsättningen är att kommunerna implementerar projektet i den ordinarie verksamheten efter avslutad projekttid.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

För kommunerna är det viktigt att bidra till att fler personer med funktionsnedsättningar får arbete och att tillgängligheten ökar. I samarbete med projekt Panorama avser vi hålla föreläsningar och information för de företag som arbetar med vår målgrupp för att öka tillgängligheten och förståelsen för personer som har någon form av funktionshinder. Vi vill visa att det ofta inte krävs stora förändringar för att anpassa en arbetsplats för en person med funktionsnedsättning och hur man kan hantera dessa förändringar. Vi vill också lyfta att förändringar som är bra för personer med funktionsnedsättning även är till gagn för människor utan nedsättningar.

Alla informationsträffar, utbildningar och liknande ska i möjligaste mån hållas i lokaler som svarar upp mot de kriterier som finns för tillgänglighet. Allt informationsmaterial ska skrivas på lättläst svenska och med ett lättläst typsnitt.

Inom alla arbetsgrupper i projektet kommer vi att ha kompetenshöjande aktiviteter för att öka tillgängligheten. Vår erfarenhet är att bara genom att diskutera frågorna skapas en bättre insikt och ökad förståelse och därigenom tillgänglighet. Handledarna kommer också att utbildas i tillgänglighets frågor. Vid rekrytering av handledare ska inte en funktionsnedsättning vara avgörande för om ,man får uppdraget utan var och ens personliga lämplighet.

Tillgängligheten belystes särskilt vid den SWOT-analys som hölls i samband med vår avslutande workshop. Vid denna deltog representanter för handikapporganisationer för att särskilt belysa frågan ur tillgänglighetsperspektiv. Dessa organisationer kommer att fungera som bollplank under genomförandet för att hålla dialogen i gång.


Vid SWOT-analysen framkom bla att vi genom MAST-modellen skapar ett system och en struktur som kan möta fler individer än vad vi har möjlighet till idag, vilket ökar tillgängligheten.

Många personer i vår målgrupp är missgynnade i det vanliga utbildningssystemet, OCN-systemet kan ge erkännande även åt dem som av olika begränsningar haft svårt att ta till sig kunskap på traditionell väg.

Det handledarsystem, med handledare från FAS3, som MAST-modellen ämnar pröva kommer att synliggöra och lyfta upp människor som räknats ut av andra, och kanske sig själva också, så de får möjlighet att växa i rollen som handledare för potentiell arbetskraft utan erfarenhet.

Jämställdhetsintegrering

Trots att vi i huvudsak verkar i kvinnodominerade organisationer är den styrgrupp som är aktuell för genomförandeprojektet till största delen bestående av män. Detta är ett faktum vi måste förhålla oss till och i de fall vi har möjlighet kommer vi att aktivt försöka skapa en jämvikt mellan kvinnor och män i projektledningen.

Vi kommer att arbeta för att uppmärksamma alla deltagare på vad jämställdhet innebär. Vi vill bemöta alla deltagare lika och vara uppmärksamma på könsmönster samt uppmuntra till att göra val utanför de traditionella könsmönstren.

MAST-modellen kommer att ha en deltidsgrupp för dem som av olika anledningar inte kan delta på heltid, exempelvis på grund av att man har små barn och svårighet att lämna dem på heltid.

Vi har en möjlighet att verka för kvinnliga förebilder och företagsledare i projektet och våra praktikplatser omfattar både kvinnligt och manligt dominerade arbetsplatser.

Vi kommer att arbeta för att stärka kvinnligt företagande, både genom bra förebilder men också genom information och hjälp vid olika sorters företagande.

Att samverka mer över kommungränserna ger en ökad mobilitet vilket kan minska skillnaderna mellan kvinnor och män genom att fler möjligheter att prova praktik inom olika näringar erbjuds.

Transnationellt samarbete

Det finns bland alla samverkanspartners i projektet ett stort intresse av hur man arbetar med olika modeller och metoder i andra länder.

Vi vill starta ett transnationellt utbyte med CSCS, Centro Studi "Cultura Sviluppo" i Pistoia, Italien. De har under lång tid arbetat med olika lärlingsprojekt för arbetslösa och verkar nu i ett europeiskt nätverk för lärlingsutbyte som ett led i att öka mobiliteten i Europa. Vi vill genom detta samarbete utforska möjligheterna för ett framtida deltagarutbyte i Europa.

Medfinansiärer

  • Arbetsföremdlingen Mark
  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Arbetsförmedlingen Svenljunga
  • Arbetsmarknad Integration
  • Lärande och Arbetsmarknad

Samarbetspartners

  • Arbetsföremdlingen Mark
  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Arbetsförmedlingen Svenljunga
  • Arbetsmarknad Integration
  • Lärande och Arbetsmarknad

Kommun

  • Borås
  • Marks
  • Svenljunga