Logotyp på utskrifter

MAST-modellen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareLärande och Arbetsmarknad
KontaktpersonCarina Roos
E-postcarina.roos@mark.se
Telefonnummer0320-217681
Beviljat ESF-stöd241 101 kr
Total projektbudget329 579 kr
Projektperiod2009-01-12 till 2009-07-10
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

MAST-modellen är ett samarbete mellan Mark, Svenljunga och Tranemo och huvudaktörer är Vuxenutbildning och Näringsliv. Förstudien analyserar hur dagens arbetsmetoder för ökat arbetskraftutbud kan förbättras genom ökat samarbete mellan kommunerna samt mellan offentlig förvaltning och Näringslivet.

Bakgrund

Projekt MAST-modellen är ett samarbete mellan kommunerna Mark, Svenljunga och Tranemo. Det genomförs i nära samverkan med projekt Panorama i programområde ett, samma utlysning. Huvudaktörer i projektet är kommunerna och Näringslivet.

Nulägesanalys
Sysselsättningen är relativt god i Västsverige jämfört med riksgenomsnittet. Det finns emellertid grupper som har fortsatt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Framförallt är andelen arbetslösa som är utrikesfödda markant högre, sett i relation till befolkningsmängden. Detta är ett stort problem för såväl samhället som individen. Även ungdomar och funktionshindrade har svårare att hitta arbete. Människor som har stor potential men ändå inte får ett arbete och egen försörjning betyder slöseri med resurser, ökade utgifter och inte minst mänsklig ohälsa.

Personer med kort utbildning drabbas generellt hårdare och vi ser att sysselsättningen inom industribranschen minskade mellan 2000-2005. I MAST-kommunerna (Mark, Svenljunga och Tranemo) är industrin en stor arbetsgivare och därför är utvecklingen oroande. Vi vet samtidigt att många företag vill expandera men har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Att finna lösningar på denna problematik är viktigt för såväl kommunerna, arbetssökande individer som för företag. Att kunna anpassa insatser för potentiell arbetskraft är avgörande för att kunna matcha arbetssökande mot näringslivets behov.

I MAST-kommunerna finns det en stor andel SME (små- och medelsstora företag). De har generellt god lönsamhet men låg expansionstakt. När det inte kommer in ny kompetens i företagen riskerar de att drabbas av kompetensdränering. För en företagare på ett litet företag med få eller inga anställda är steget att anställa ytterligare en person eller ta emot en lärling dock stort .

Många företagare önskar ta ett socialt ansvar och ta emot lärlingar och arbetskraft som står utanför arbetsmarknaden men känner samtidigt viss rädsla för vad det innebär. För SME är handledarskap av lärlingar resurskrävande, och i synnerhet om lärlingen behöver extra stöd och hjälp. I ett litet företag gör detta det ofta omöjligt att ta emot en lärling trots att man både behöver arbetskraften och få nytillskott av idéer och kompetens. I andra fall är det tyvärr fördomar som gör att företagare väljer bort exempelvis unga, sjukskrivna eller invandrare. Okunskap skapar negativa attityder och förhållningssätt. Praktikanskaffare möter ofta inställningen att företagare inte vill ha praktikanter/lärlingar med utländsk bakgrund utan menar att det är mycket lättare att få ut personer med svensk bakgrund i praktik. Problematiken är ännu tydligare när det gäller kvinnor med annan etnisk bakgrund. Dessa kvinnor drabbas således av dubbel diskriminering.

Utanförskap i en liten kommun
Många människor som står utanför den reguljära arbetsmarknaden idag har formell eller informell kompetens som inte tillvaratas. Exempelvis har många invandrare arbetat i sina hemländer och vill gärna utnyttja sin kunskap här i Sverige. Tyvärr finns det hinder på vägen och vi vill genom projektet hitta vägar för att komma runt dessa hinder. Likaså har många goda idéer och innovativa tankar som inte utnyttjas. Framförallt unga människor oavsett bakgrund har ofta mycket nya uppslag som ännu inte anpassats efter hur saker brukar göras. Vi ser att det i kombinationen av äldre personer med yrkesspecifik kunskap, yngre som behöver lärlingsplats och företag i behov av arbetskraft och nya idéer finns en stor potential.

För äldre som har yrkesspecifik kunskap men som inte längre får använda sin kompetens i arbetslivet innebär arbetslöshet och/eller sjukskrivning ofta ett försämrat självförtroende och känsla av att inte ha någon funktion att fylla i samhället. Studier visar också tydliga samband mellan arbetslöshet och ohälsa. Personer utan arbete har större risk att drabbas av depression, mental och fysisk utmattnng och för tidig död. (Annika Åhs, Health and Health Care Utilization among the Unemployed)
För människor i små kommuner kan problematiken förstärkas. Har du förlorat arbetet eller blivit sjukskriven från en arbetsplats blir detta snabbt känt i resten av kommunen. Den sociala kontrollen är stark och för den som faller utanför den sociala gemenskapen kan det innebära svårigheter att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. I större städer är det lättare att börja om på nytt och få en andra chans bland människor som inte känner till din historia. Det finns också ett större utbud av möjliga arbetsplatser. För en person som har förlorat sin anställning på exempelvis gymnasieskolan i Tranemo finns det inga motsvarande alternativa arbetsplatser i kommunen. Eftersom samarbetet mellan kommunerna är begränsat är det inte säkert att personen får tillräcklig hjälp att hitta en ny arbetsplats över kommungränserna.

Riksgenomsnittet för hur många som når upp till godkänt på d-nivån är 60 procent på traditionell SFI. För den som har studerat på SFI under mer än två år ökar sannolikheten att fullfölja studierna endast marginellt med tiden. Invandrare och flyktingar är en heterogen grupp där personer med akademiska bakgrund ofta läser tillsammans med analfabeter, särskilt i små kommuner där underlaget är mindre. Detta ställer höga krav på utbildarna och utformningen av utbildningen. De som arbetar med SFI har många tankar om hur undervisningen skulle kunna utformas för att nå bättre resultat. Framförallt ser man stora vinster med ökad samverkan mellan kommunerna. Problemet är att det inom kommunens budgetramar saknas resurser för att prova nya modeller.

Stort behov av samverkan
De nya reglerna för försäkringskassan och arbetsförmedlingen innebär större krav på människor att söka arbete även utanför sin hemkommun. Tjänstemän som arbetar med personer som är arbetslösa eller riskerar att hamna i arbetslöshet måste hitta nya metoder att arbeta för att anpassa sig till det nya regelverket. Idag finns det stora brister i samverkan både inom, men framförallt mellan, kommunerna. Ofta sitter det ett flertal personer inom samma kommun och arbetar med exempelvis praktikanskaffning. Dessa har idag väldigt lite samarbete vilket innebär såväl ineffektiv resursanvändning som ett irritationsmoment för företagen eftersom de blir uppringda av olika människor men med samma ärende. Detta kan få negativ inverkan på deras vilja att upplåta praktikplatser. Praktiksamordnarna har dessutom begränsad kunskap om arbetsmarknaden utanför den egna kommunen. Näringslivsstrukturen skiljer sig åt i MAST-kommunerna. Svenljunga har ett stort antal varuproducerande småföretag, i Mark finns många arbetstillfällen inom handel och textil och i Tranemo finns mycket industriföretag, både små och större. Ett ökat samarbete mellan kommunerna skulle innebära markant bättre möjligheter att matcha arbetssökandes kompetens med företagens behov.

De verksamheter som arbetar med arbetslösa ungdomar, nyanlända och sjukskrivna har stora ekonomiska begränsningar och har själva inte möjlighet att genomföra en kartläggning av hur ett ökat samarbete skulle kunna se ut trots att alla ser behovet av förändring och nytänkande för att anpassa metoder och insatser efter dagens förutsättningar. Det finns emellertid ett stort intresse från alla delar i kommunerna som arbetar med dessa frågor att hitta ett nytt arbetssätt som kan implementeras i den ordinarie verksamheten efter projekttidens slut. I samtliga tre MAST-kommuner är personalavdelning, Individ och familjeomsorg, Vuxenutbildning, Näringslivsansvariga engagerade i projektet.

Syfte

Utifrån den problembild som vi ser idag vill vi undersöka hur vi kan hitta innovativa lösningar. Målet är att i nästa steg prova en ny modell för samarbete mellan kommunerna och näringslivet, inom och mellan MAST-kommunerna, som ger människor bättre möjligheter att nå den reguljära arbetsmarknaden och egen försörjning. Samverkan mellan tre kommuner i kombination med kompetensutvecklande insatser inom programområde ett blir ett kraftfullt verktyg och en reell förändring av verksamheternas arbetsmetoder och samarbete med näringslivet.

Syftet med att söka projekt inom både programområde ett och två är att dessa ska kunna komplettera varandra. Genom att kombinera en kartläggning av kompetensutvecklingsbehov och nulägesanalys av arbetsmetoder inom kommunerna tar projektet ett helhetgrepp på hur vi bättre kan ge människor möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Våra tre kommner karakteriseras av många småföretagare som är viktiga för kommunens tillväxt och befolkningsunderlag. Vi vill arbeta för att skapa en MAST-anda motsvarande den så kallade Gnosjöandan med många nya företag och företagare.

Förstudiens syften är som följer:

1) Kartlägga våra målgruppers generella kompetener. Genom Arbetsförmedlingen finns möjlighet att få tillgång till uppgifter om yrkesbakgrund och skola. Detta för att tydligare kunna se vilka behov och resurser som finns bland personer utanför arbetsmarknaden.

2) Kartlägga olika branschers arbetskraftsbehov inom de närmsta åren i MAST-kommunerna.

3) Kartlägga hur samarbetet mellan kommunernas verksamheter och näringslivet kan förbättras för att bättre matcha arbetskraft mot företagens behov.

4) Utforma modell för att hitta nya former av lärande för att överföra kunskap mellan personer som har yrkeskompetens, formell eller informell till potentiell arbetskraft utan erfarenhet eller erfarenhet från ett annat land. Målet är att dessa personer med erfarenhet ska kunna fungera som handledare till personer som är på väg ut i arbetslivet. Dessa behöver praktik för att få yrkeserfarenhet men vi vet att många SME inte har tillräckliga resurser för att ta emot praktikanter. Projektledaren kommer i förstudien att ta fram en modell för hur man ekonomiskt och praktiskt ska kunna omsätta vår idé i ordinarie verksamhet. Genom att erbjuda ett företag både praktikant och handledare minskar deras tidsinsats samtidigt som de får värdefull hjälp. Modellen ger också dubbla vinster eftersom den äldre arbetslösa får meningsfull sysselsättning och användning för sin yrkeserfarenhet. Detta leder förhoppnngsvis till att föra henne/honom närmare arbetsmarknaden och egen försörjning.

5) Genom projekets kartläggningsarbete får nyckelpersoner som arbetar med projektets målgrupper ökad kunskap om näringslivets arbetskraftsbehov.

6) Med hjälp av fokusgrupper bestående av nyckelpersoner inom kommunal verksamhet, företagare samt deltagare undersöka brister i dagens arbetsmetoder och identifiera framgångsfaktorer och utvecklingområden. Med hjälp av fokusgrupper och arbetsgruppen kommer projektledaren att utforma en modell för innovativt lärande med fokus på arbetsmarknaden samt nya samarbetsvägar mellan näringsliv och offentlig sektor.

Samverkan mellan Panorama och MAST-modellen skapar förutsättningar för kostnadseffektiva lösningar som exempelvis att projektledarna delar arbetsrum, kan resa tillsammans och att arbetsgruppen kan träffas och diskutera båda projekten vid samma tillfälle. Kartläggningen av företagens kompetensutvecklingsbehov (Panorama) och deras framtida arbetskraftsbehov (MAST-modellen kommer exemplevis genomföras vid samma tillfälle. Det sparar tid för såväl företagen som projektledarna och säkerställer dessutom direkt kunskapsöverföring mellan projeken.

Målsättning

I förstudien kommer genomförandeprojketets utformning att konkretiseras. Analyser kommer att visa:

- Vilka branscher som kommer att ha ett ökande behov att arbetskraft inom de närmsta åren.

- Vilka deltagargrupper som kommer att ingå i genomförandeprojeket och hur många individer som ska omfattas av insatserna.

- Den informella och formella kompetens som deltagarna besitter i sin nuvarande situation. (Informationsinsamling kommer att ske generellt för målgruppen, inte på individnivå.)

- Utifrån samverkanspartners och deltagares önskemål och erfarenheter utforma en modell för hur samarbete mellan offentlig sektor och privata näringslivet ska se ut, både inom och mellan kommunerna.

Förstudien kommer att ge värdefull kunskapsöverföring mellan vuxenutbildning, arbetsmarknadsenheter och näringslivet. Det finns ett uttalat behov av ökat samarbete mellan dessa aktörer men idag saknas naturliga kontaktytor och arenor för dialog. Genom en ökat utbyte stärks förståelsen för respektive verksamhet och kan leda till bättre samarbete i framtiden. I kombination med projekt Panorama öppnas flera nya vägar mellan kommunernas verksamheter och företagen. Resultatet av förstudien ska spridas till alla berörda parter och även de som står utanför projektet men som är intresserade av studien.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektledaren kommer att vara placerad i Mark på enheten Lärande och Arbetsmarknad. De lokalerna är nyrenoverade och anpassade efter riktlinjer om tillgänglighet. Det finns exempelvis hörselslinga och hiss.Fokusgruppen kommer endast att träffas i lokaler som är tillgängliga för alla oavsett funktionshinder. Inom Vuxenutbildningen i Mark finns både dyslexi och dyskalkyli-kompetens. De kommer att granska material som går ut till deltagare för att detta ska vara lättläst. Vid behov ska projektledaren även ansvara för att material finns tillgängligt i andra format.

Under förstudien kommer de flesta möten med samverkanspartners och deltagare att ske på deras "hemmaplan" som förhoppningsvis är anpassad efter deras behov. I analysen ingår det att vid utformandet av genomförandefasen alltid beakta hur tillgängligheten säkerställs vid varje enskild insats. För att göra detta på bästa sätt kommer projektledarna för Panorama och MAST-modellen gemensamt att föra en dialog med HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan) som kan ge tips och råd om vanliga fallgropar. Om projekt Metoder för att motverka långtidssjukskrivning beviljas medel kan även den projektledaren delta i dialogen.

Inom Vuxentbildningen och bland personal som arbetar med arbetsmarknadsfrågor finns lång erfarenhet och kompetens om hur man bemöter personer med funktionshinder. Det finns i Sjuhärad ett uppbyggt nätverk med teckentolkar och språktolkar. Ett av projektets syften är att kartlägga hur man kan motverka diskriminering på arbetsplatser så tillgänglighet är en naturlig del.

Transnationellt samarbete

Det finns i förstudien inga transnationella inslag förutom att projektledaren kommer att studera hur man arbetar med arbetsmarknadsfrågor och lärlingsskap på andra håll, både i Sverige och utomlands. Om projektledaren hittar fungerande modeller i andra länder som kan appliceras på våra förutsättningar så kan det ingå transantionella verksamheter i genomförandefasen. Det finns bland alla samverkanspartners i projektet ett stort intresse av hur man arbetar med dessa frågor i andra länder.

Medfinansiärer

  • Kommunledning
  • Tranemo Gymnasieskola/Lärcentrum

Samarbetspartners

  • Arbetsföremdlingen Mark
  • Försäkringskassan Sjuhärad, lokalt
  • Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
  • Kommunledning
  • Minab
  • Tranemo Gymnasieskola/Lärcentrum

Kommun

  • Marks
  • Svenljunga
  • Tranemo