Logotyp på utskrifter

Lust att Lära

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareBarn/ungdomsförvaltningen Alingsås kommun
KontaktpersonMonica Berglund-Ryman
E-postmonica.berglund-ryman@alingsas.se
Telefonnummer0702-108119
Beviljat ESF-stöd4 608 259 kr
Total projektbudget4 608 259 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-01-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Lust att lära fokuserar på kompetensutveckling med fokus på arbetsorganisation och lärande i vardagen. Målet är att alla skolor leds som lärande organisationer och de professionellas kompetenser är synliggjorda och utnyttjas optimalt. Skolan är Sveriges största arbetsplats men har en allt för stel och individbaserad organisation som inte tar till vara på och utnyttjar den kompetens och kraft som bör driva verksamheten framåt. Utifrån de roller och uppdrag som tydliggörs i den lärande organisationen kan yrkesgrupper och enheter bättre samverka i lärande möten och lärande team ute i verksamheten. Ledarskapet är nyckeln i allt förändringsarbete. Förvaltningsledningen och de skolledare som skall leda den lärande organisationen skall bli trygga i sin uppgift. En stor satsning görs på lärande ledarskap med vardagen som lärande arena.

Bakgrund

Lust att Lära skall skapa lärande miljöer i arbetsorganisationen där individens kompetens möter det icke-formella lärandet i vardagen. Projektet skall prova nya vägar för lärande ledarskap och lärande samverkan. Resultatet är en skola där alla elever når sin fulla potential men även där medarbetarnas välbefinnande och hälsa främjas.

Skolan är Sveriges största arbetsplats men har en allt för stel organisation som inte förmår ta till vara på och utnyttja den kompetens och kraft som bör driva verksamheten framåt, nämligen de som arbetar i verksamheten. Dessutom uppger nästa hälften av alla lärare att de alltid eller nästan alltid känner sig stressade enligt Rapport 344 "Attityder till skolan" från Skolverket. En lärande organisation skapar förutsättningar för ett bättre klimat och högre tilltro till förmågan att hantera utmaningar i vardagen.

En lärande organisation vilar på samverkan och deltagande där varje medarbetares roll och uppdrag är tydlig. För att nå dit behöver personalens kompetenser kartläggas. Samtidigt behöver lågutbildad arbetskraft kompetenshöjas för att få en tydligare roll i organisationen. Vidare är ledarskapet är nyckeln i allt förändringsarbete. Förvaltningsledningen och de skolledare som skall leda den lärande organisationen behöver utbildning och stöd för att bli trygga i sin uppgift. En stor satsning i projektet görs på lärande ledarskap med vardagen som lärande arena.

Projektet är förankrat hos förvaltningsledning och hos skolledarna. Inför ansökan arrangerades en workshop genom ESF:s processtöd, projektutveckling enligt LFA metoden, med deltagare från olika yrkesgrupper där delmål för verksamheten formulerades. En referensgrupp bestående av deltagare från workshopen har samlats för att ge sina perspektiv på en lärande organisation. Uppslutningen har varit mycket god och vi anser ”Lust att lära” vara väl förankrat med goda förutsättningar för efterlevnad och fortsatt lärande mellan yrkesgrupper, enheter, kommuner, regioner och inom Europa.

Lust att lära vågar tro på att de goda och hållbara idéerna för förändring finns hos de som varje dag möter kollegor och barn/elever. Den lärande organisationen måste våga släppa fram den kreativa kraft som finns hos medarbetarna så att lösningarna kommer från de själva. Den förväntade effekten av en lärande miljö är att deltagarna känner utrymme och mod att inom ramen för sin arbetsplats hittar de lösningar och arbetssätt som passar just dem.

En lärande organisation skapar den trygghet, kreativitet och intitiativkraft som de goda lösningarna föds ur och det är våra ledare som kan skapa de förutsättningarna. Barn och Ungdomsförvaltningen i Alingsås måste möta framtidens krav på individbaserat förhållningssätt, flexibilitet i organisationen och tydligt ledarskap.
Att i högre utsträckning ta in omvärlden i verksamheten är ytterligare ett sätt att skapa lärande och inspiration i vardagen.

Verksamhetens utmaningar
Utmaningen för Barn- och ungdomsförvaltningen är att grundskolorna i Alingsås inte ger alla barn och elever tillräckliga möjligheter att nå sin fulla potential. Lust att lära kommer att beröra några problemområden som grundar sig i denna utmaning. Projektidén bottnar således i följande utmaningar och problem.

- Det finns inte tillräckligt bra strukturer för utvecklingsarbete
- Barn och ungdomsförvaltningen är en organisation som lär ut men har inte formerna för att lära själva.
- Rektorerna har allt för få möjligheter att delegera
- Pedagogerna har allt för lite utrymme att utveckla sin pedagogik
- Verksamheten har inte tillräckligt goda förutsättningar att lära av omvärlden.
- Det finns en otydlig vision som inte är förankrad

Stela strukturer står i vägen för en lärande organisation. Ytterligare ett problemområde är att arbetsorganisationen baseras allt för mycket på självständigt, individuellt arbete där frånvaron av vardagliga kollegiala möten skapar stress och stagnation. Traditioner, strukturer och attityder bidrar till frånvaro av samverkan och delaktighet. Ett annat problemområde är att verksamheten har svårt att ta in omvärlden och framtidens behov av flexibilitet och utveckling. Ofta gör skolan mer av det som inte fungerar för att möta olika utmaningar istället för att göra nytt och mer av det som fungerar bra. Hur omvärlden kan nå in i arbetsorganisationen är ett område som ryms inom Lust att lära och är en förutsättning för en lärande miljö.

I workshoppen som hölls i LFA metoden med syfte att skapa underlag inför formulering av ansökan har personal och skolledare tillsammans identifierat de följande problemområden i deras skolvardag.

- Oförmåga att tänka utanför ramarna hos ledning och personal.
- Vi lär oss inte genom alla sinnen – teori, praktiskt arbete.
- Stress hos personalen över otillräcklighet.
- Oflexibilitet av användandet av personalens kompetens och resurser.
- Otydlig vision och liten vilja att förverkliga den.

Några av dessa problemområden bekräftas av Skolverkets rapport 344 (2010) där hela 45 % av lärarna uppger att de alltid eller ofta känner sig stressade i sitt arbete. Av dessa är det 50 % kvinnor och 34 % män som upplever stress. Den mest förekommande anledningen som uppges enligt rapporten är för stora grupper och liten arbetsro vilket kanske kan härledas till känslan av otillräcklighet som nämns av våra medarbetare ovan.

Lust att lära - två insatsområden
För att anta de utmaningar som verksamheten står inför behöver organisationen utmanas av både ledare och personal. Den kompetens som varje individ har måste synliggöras för att komma organisationen till godo. Därtill behöver verksamheten skapa strukturer för att ta till vara på kompetensen på rätt sätt. När kompetens och roller är tydliga skapas grund för konstruktiv samverkan och lärande mellan yrkesgrupper och mellan enheter.

Utifrån problemområdena har projektgruppen identifierat två viktiga insatsområden för projektet Lust att lära. Den huvudsakliga inriktningen är arbetsorganisation men för att alla yrkesgrupper skall ha en tydlig roll behöver särskilt en grupp höja sin formella kompetens i syfte att ha en tydlig roll i den lärande organisationen. Följande två insatsområden behöver förbättras om organisationen skall bli lärande.

1. Direkt kompetensutveckling, eller formellt lärande. En grupp, elevassistenterna, behöver få en tydligare roll i organisationen i syfte att medverka i lärande samverkan.
2. Det andra, och det huvudsakliga, insatsområdet är en lärande organisation där vi fördjupar ett gemensamt förhållningssätt och lär av varandra i vardagen på individ, grupp och ledarnivå med fokus på den strategiska utvecklingen av projektet.

Redan inför ansökan skapades deltagande i organisationen. Bland annat tillfrågades några deltagare i en referensgrupp hur de ser på en lärande organisation och när och var de lär sig i sin skolvardag. Intressant nog stämde svaret överens med de svar vi fått från skolledarna samt den definition som Europeiska Socialfonden, region väst, har i sin utlysning. Nämligen att individens kunskaper möter verksamhetens och att organisationen förmår att ta vara på det lärande som uppstår i de möten och utmaningar som pågår på vardaglig basis. Denna organisation finns inte idag och det är den som projektet Lust att lära genom genuint deltagande vill utforska, utforma och implementera.

Resultatet av projektet kommer alla medarbetare (ca 1000 anställda) och barn/elever (ca 3700) till godo. Det gedigna planeringsarbete som krävs för att projektet skall nå sina mål kommer att användas i framtida utveckling av verksamheten där individens kompetens kopplas till förvaltningens utvecklingsstrategier. Dessutom bidrar Lust att lära till regionalt lärande kring aktuella frågor som berör hela regionen och skapar möjligheter att lyfta frågan om ledarskap och lärande miljöer i större sammanhang.

Syfte

"En attityd inriktad på problemlösning stöder både själva lärandeprocessen och individens förmåga att hantera problem och förändringar. I en positiv attityd ingår också viljan att bygga vidare på befintliga kunskaper och tidigare livserfarenheter för att hitta möljligheter att lära och tillämpa lärande i en rad olika situationer." Citat från EU:s 6:te nyckelkompetenser för livslångt lärande, Social och medborgerlig kompetens.

Citatet är målande för det syfte projektet har och målen är uppbyggda kring. Syftet med Lust att lära är att utmana den befintliga organisationen och skapa hållbara strukturer för lärande miljöer samt synliggöra den kompetens som finns i verksamheten. Verksamheten behöver gå från att att göra mer av sådant som inte fungerar för att istället skapa förutsättningar att bättre ta tillvara på och förvalta nya kunskaper.

Ytterligare ett syfte är att höja kompetensen hos elevassistenterna för att de ska ha en tydlig roll i den lärande organisationen.

Avsikten är således att i projektet skapa arenor för samverkan ute i verksamheten, mellan skolor och mellan de olika yrkesgrupper som jobbar inom skolan. Ledarna skall bli trygga i att leda en lärande organisation och skapa möjligheter inom sina enheter för medskapande och delaktighet. Traditionella och stela strukturer skall utmanas och istället skall en lärande organisation växa fram. I den lärande organisationen ingår även samverkan med externa partners och en avsikt är att skapa fruktbar samverkan med olika identifierade aktörer som ger mervärde till Lusten att lära.

Att kartlägga kompetenser, göra kompetensprofiler, satsa på specifika målgrupper och lärande ledarskap för att få ihop helheten i den lärande organisationen ligger utanför vad förvaltningen genom ordinarie verksamhet hade kunnat utföra. Lust att lära skiljer sig från ordinarie verksamhet genom att vara tidsbegränsat, vända sig till avgränsade målgrupper och organiseras som projektform. Att organisera insatsen som ett projekt bidrar till att verksamheten inte bara kan prova nya vägar men även på ett organiserat och genomtänkt sätt lyfta medarbetarnas potential att driva utveckling. Möjligheten att söka medel för en omfattande insats innebär att förändring och utveckling kan ske i en mycket snabbare takt och med mycket större möjligheter till kreativa processer, lärande reflektioner och brett deltagande.

Målsättning

Den 19 januari hölls en workshop med hjälp av ESF:s projektutvecklingsstöd. Deltagarna bestod av olika yrkesgrupper inom skolan så som lärare, rektorer, förvaltningsledning, barnskötare, elevassistenter, speciallärare. Processen resulterade i att gruppen identifierade följande visioner för att ge alla barn och elever tillräckliga möjligheter att nå sin fulla potential:

- Om två år har samarbetet mellan skolor och yrkesgrupper inom organisationen ökat så att allas kompetenser utnyttjas optimalt.
- Om två år skall pojkar och flickor ha lika möjligheter och skolan skall motverka stereotypa könsroller
- Om två år har vi en inkluderande skola för alla oavsett kön, bakgrund, funktionsnedsättning och särskilda behov.
- Om två år synliggör och uppmuntrar medarbetare och ledare varandras kompetenser och tillgångar i vardagen.

Projektgruppens uppdrag har legat i att bryta ner visionerna till ett övergripande projektmål och delmål.

Det övergripande projektmålet är således att alla skolor leds som lärande organisationer och de professionellas kompetenser är synliggjorda och utnyttjas optimalt.

Delmål fördelat på insatsområden:

Insatsområde 1 - Direkt kompetensutveckling

Delmål 1: Alla elevassistenter har högre formell kompetens och ett tydligt uppdrag i verksamheten
Förväntad effekt: Elevassistenterna ingår i lärande yrkesteam utifrån en tydlig roll och kompetensprofil.
Syfte: Att ge elevassistenterna en tydlig professionell roll och bättre kompetens att möta de krav och behov som ställs på dem i skolvardagen.

Indikatorer:
- Antal elevassistenter som går utbildningen.
Verifikationskälla: Närvaron vid utbildningen.
- Elevassistenterna ingår i lärande yrkesteam
Verifikationskälla: Kvalitetssäkrande dokument
- Elevassistenternas upplevelser av ökad kompetens och tydligt uppdrag.
Verifikationskälla: Utvärdering med enkät och djupintervjuer.


Insatsområde 2 - Lärande organisation

Delmål 2: Förvaltningsledningen och skolledarna skapar lärande miljöer på sina enheter där kreativitet och delaktighet skapar grogrund för lärande och samverkande i vardagen.
Förväntad effekt: Förväntad effekt är att den lärande organisationen hålls levande även då projektet slutar samt att resultatet kommer barnen och eleverna till godo.
Syfte:Att skapa förutsättningar för förvaltningsledning och skolledare att blir trygga i att leda en lärande organisation.
Indikatorer:
- Antal skolledare som går utbildningen i lärande ledarskap
Verifikationskälla: Närvarolistor
- Antal av skolledarna som upplever att de är trygga i att leda en lärande organisation
Verifikationskälla: Utvärdering med enkäter och djupintervjuer.
- Utvecklingsplan för den lärande organisationen
Verifikationskälla: Kvalitetssäkrande dokument.

Delmål 3 - Nyckelpersonerna (se beskrivning under Målgrupper) tillsammans med specialpedagogerna är drivande i den lärande organisationen genom att leda lärande gruppmöten.
Förväntad effekt: Att de medarbetare som redan är extra engagerade i skolutveckling bidrar till att projektet lever vidare i den ordinarie verksamheten.
Syfte: Att ge nyckelpersoner och specialpedagoger ett tydligt uppdrag och skapa förutsättningar för lärandet i vardagen att fortleva efter projektets slut.
- Antal nyckelpersoner som deltar i utbildningen.
Verifikationskälla: Närvarolistor från utbildningen.
- Antal nyckelpersoner och specialpedagoger som leder lärande samverkansteam
Verifikationskälla: Utvecklingsplaner för lärande möten.
- I vilken utsträckning upplever deltagarna att de ingår i ett lärande samverkansteam.
Verifikationskälla: Enkäter och djupintervjuer

Delmål 4 - Samverkan inom och mellan enheter och yrkesgrupper utgör grunden för en lärande organisation där allas kompetenser tas till vara och synliggörs. Ytterligare ett mål är att minska stress och främja hälsa.
Förväntad effekt: Lärande möten, tydliga roller och samverkan bidrar till att öka medarbetarnas inflytande i sin arbetsvardag samt att delaktigheten främjar hälsa. Den viktigaste effekten är dock att eleverna upplever lust att lära.
Syfte: Att tydliggöra roller och samverkansytor samt hitta former för samverkan mellan yrkesgrupper och enheter.
Indikatorer:
- Antal samverkansteam och lärande arenor på enheterna.
Verifikationskälla: Utvecklingsplaner för lärande möten.
- I vilken utsträckning deltagarna upplever att deras kompetens tas till vara.
Verifikationskälla: Enkäter och djupintervjuer
- I vilken utsträckning deltagarna upplever att de kan påverka sin arbetsmiljö.
Verifikationskälla: Enkäter och djupintervjuer.



Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Skolverkets rapport om attityder till skolan visar att 37% av lärarna i grundskolan tycker att stödmöjligheterna för elever med behov av särskilt stöd är dåliga. Med andra ord har inte alla elever tillgång till det stöd de behöver och står utanför normen för hur man bör tillägna sig kunskap. Anledningarna kan vara av olika art och med ett normkritiskt öga kan vi öka tillgängligheten till undervisning och kunskap för många av de som har en funktionsnedsättning. Kunskapen och komptensen om funktionsnedsättning behöver höjas hos våra målgrupper.

Varje beslut som tas i Lust att lära skall beakta alla diskrimineringsgrunder och hur de eventuellt påverkar de direkta och indirekta målgrupperna i projektets olika delar. Vi kommer konsultera kommunens konsulent för funktionshinderfrågor i förberedelsefasen för att få en struktur i hur tillgänglighet kan bli en naturlig röd tråd genom alla insatser och beslut.

En handlingsplan med tydliga rutiner kommer att utarbetas utöver den policy och de handlingsplaner som redan finns inom kommunen och förvaltningen. Handlingprogrammet kommer att beakta fysisk tillgänglighet, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet i enlighet med socialfondens riktlinjer. Projektgruppen kommer att ta del av den utbildning i tillgänglighet som erbjuds genom ESF:s processtöd samt utgå från Handisams checklista.

Under hösten 2010 tog förvaltningen fram ett handledningsmaterial i tillgänglighet tillsammans med kommunens konsulent för funktionshinderfrågor. Materialet skapades bland annat av samma person som är tilltänkt som projektsamordnare vilket skapar goda förutsättningar för att jobba vidare med tillgänglighet. Min värld – Din värld, som materialet heter, gick ut till alla skolledare och lärare i verksamheten.

Centrum för lättläst svenska kan vara en extern partner i att ta fram texter som är lättlästa om så behövs.

Jämställdhetsintegrering

Under mobiliseringsfasen kommer projektgruppen att kartlägga behov och insatser inom jämställdhet. Se text från mobiliseringsfasen.

Transnationellt samarbete

Lust att lära har ambitionen att lära genom transnationell samverkan där vi på strategisk nivå söker partners och projekt inom Europa. Vi har redan många idéer utifrån vilka vi har tagit ett flertal kontakter med verksamheter och organisationer. Under mobiliseringsfasen kommer dessa kontakter och idéer för spridning att utforskas ytterligare. Bland annat har en dialog förts med Göteborgsregionens kommunalförbund om att anordna en europeisk konferens i Alingsås med lärande organisation och samverkan som utgångspunkt. Kanske kan vi skapa en lärande framtid med konferensen som startskott? Här är våra samverkanspartners jätteviktiga för framgång. Genom GR:s nätverk kan vi dock nå ut till många olika aktörer både inom skola, förvaltning och näringsliv. Goda projektidéer kan lyftas fram och forskare bjudas in i en deltagande konferens med framtiden i fokus. Hur lär vi av varandra och hur skapar vi samverkan utan hinder skulle kunna vara grunden för utlysningen. Arrangörer kan mobiliseras inom kommunen både från den offentliga sfären och från näringslivet.

De mervärden som ett transnationellt samarbete kan ge är självklart nya perspektiv och nya lösningar på problem men även en ökad förståelse för att ta in omvärlden i verksamheten. Om Lust att lära skall utmana de befintliga strukturerna och skapa lärande miljöer måste omvärldens flöden nå verksamheten för att ambitionen skall vara trovärdig.

I Birmingham, Storbritannien, har en kontakt knutits med en statlig verksamhet inom utbildningsväsendet som kallas för Creative learning program. Verksamheten har genom olika projekt skapat förutsättningar för kreativt lärande inom skolans verksamhet och vi är nyfikna på hur de på strategisk nivå har jobbat med samverkan mellan olika parter. Ytterligare kontakter med projektet kommer att knytas under förberedelsefasen. Projektets ledare har även meddelat att projektet i sig visserligen håller på att fasas ut men att det öppnar upp för möjligheter att söka pengar från Socialfonden i syfte att förstärka lärandet genom transnationell samverkan. Lust att lära kan vara en transnationell partner i deras ansökan. Syftet skulle då vara att göra ett lärande besök med våra skolledare och förvaltningsledning för att utforska hur de skapar Lust att lära. Besöket skulle i så fall mynna ut i en djupare samverkan inom ramen för Life Long Learning program. Lust att lära skulle alltså skapa goda förutsättningar för en fortsatt transnationell samverkan men även få ut mycket på den strategiska nivån där det lärande ledarskapet skall utvecklas.

Transnationell innovation
IT är gränslöst. Därför är det ett utmärkt verktyg att jobba med samverkan över olika gränser. Under mobiliseringsfasen kommer vi att undersöka och jobba på vilken roll IT kan spela för direkt transnationell samverkan mellan olika aktörer men även för att ta in omvärlden i verksamheten. Att göra det globala lokalt, eller glokalisera, är en viktig kompetens för framtidens skola. Vi behöver undersöka hur de flöden av information som finns i vår omvärld kan utnyttjas i ett lärande med de verktyg vi faktiskt redan har. Sociala medier och internet kan spela, och bör spela, en mycket större roll i skolans verksamhet som lärande organisation än den gör idag. Samtidigt som ordinarie satsningar på IT pågår inom förvaltningen kan Lust att lära prova nya vägar för hur nya verktyg så som sociala medier och RSS flöden håller den lärande organisationen uppdaterad med forskning, inspiration och kommunikation.

Lust att lära budgeterar för lärande besök på strategisk nivå i England samt en internationell konferens i Alingsås. Den samverkan som Lust att lära bygger kan även kompletteras med andra Europeiska satsningar så som Life Long Learning program och de program som finns inom ramen för Internationella programkontoret och West Sweden.

Konferensen kommer att ligga i slutet av projektperioden och organiseras tillsammans med Alingsås kommuns övriga relevanta förvaltningar (kultur och fritid, kommunledningskontoret, utbildningsförvaltningen, näringslivsutvecklare med flera), näringslivet, föreningslivet samt GR. Konferensen planeras för 300 deltagare från EU Socialfond, förvaltningar och utbildningar från hela regionen, samt skolor och utbildningar från Europa. Konferensen pågår i två dagar. Föreläsare och goda exempel kommer att bjudas in som inspiratörer. Konferensen arrangeras i så fall tillsammans med GR. Tanken är att konferensen i stor utsträckning skall finansiera sig själv och förutsättningarna för detta kommer att kartläggas under mobiliseringsfasen.

Samarbetspartners

  • Göteborgsregionens kommunalförbund, GR

Deltagande aktörer

  • Alströmergymnasiet

Kommun

  • Alingsås