Logotyp på utskrifter

Livspondus

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKriminalvården Region väst
KontaktpersonCecilia Algelius
E-postcecilia.algelius@kriminalvarden.se
Telefonnummer031-7528813
Beviljat ESF-stöd8 336 963 kr
Total projektbudget8 336 963 kr
Projektperiod2011-03-01 till 2013-11-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

LIVSPONDUS. Ett synliggörande, tillvaratagande och spridande av tyst kunnande. Det saknas allmänt metoder för att integrera formell utbildning med erfarenhetsbaserat lärande. I Kriminalvården tar en professionalisering i bemötandekompetens mycket lång tid. Projektet länkar dessa lärformer genom arbete i Kompetenslabbar, där medarbetare med tyst kunnande i dialog med övriga medarbetare reflekterar kring och perspektiviserar sin vardag. Projektet syftar till att förstå, beskriva och kvalitativt mäta det tysta kunnandet. En arbetsmiljöundersökning och en hälsomätning kommer att göras för att undersöka effekterna av spridandet av det tysta kunnandet. Region Väst består av 10 st Verksamhetsområden vilka alla kommer att ingå i projektet. Detta motsvarar direkt sammanlagt 150 individer. Indirekt kommer ca 400 personer att påverkas av projektet. Projektet är ett samverkansarbete mellan institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, och Kriminalvården Region väst.

Bakgrund

PROJEKTET SKALL PÅVERKA FÖLJANDE PROBLEM
- Det saknas bra metoder för att tillvarata den erfarenhetsbaserade kunskapen
- Det saknas en koppling mellan formell utbildning och vardagslärande
- Det finns hälsorisker då de erfarna och de med tyst kunnande inte uppmärksammas
- Organisationen tappar värdefull kompetens då de med stor erfarenhet lämnar verksamheten vid exempelvis pensionsavgångar
- Arbetsmiljön och hälsan hos medarbetarna påverkas negativt när de inte upplever att deras erfarenhet tillvaratas
- Det saknas bra metoder för att arbeta med ingrodda attityder när det gäller bristande jämställdhet ute i verksamheterna

BAKGRUND
Kompetensutvecklingen och professionaliseringen på arbetsmarknaden innebär oftast satsningar på formell utbildning. Det informella lärandet och spridandet av den erfarenhetsbaserade kunskapen utnyttjas i mycket mindre grad.
Det tysta kunnandet innebär att vi vet mer än vi vet om. Ett kunnande bestående av att möta situationer, att handla, att läsa av situationer mm. Ett kunnande som vi inte kan tillägna oss via formella studier och heller inte sprida via traditionella utbildningsinsatser.
Problemet med det tysta kunnandet, eftersom det inte är formulerat, är att det är svårt att värdera i form av ekonomi eller effektivitet. När verksamheten flyter på så kan det bero på att det tysta kunnandet smörjer maskineriet vilket inte märks men ändå är allestädes närvarande. Men när verksamheten inte fungerar, så är det inte lätt att se att det är det som inte märks som faktiskt är det som inte fungerar. Det krävs alltså att det tysta kunnandet synliggörs för att kunna värderas.
Exempel på uppmärksammande av det tysta kunnandet förekommer dock. På exempelvis Ringhals kärnkraftverk har satsningar gjorts för att säkerställa att det omfattande tysta kunnandet bland tekniker förs vidare.

KRIMINALVÅRDEN SPECIFIKT
Kriminalvården har det senaste decenniet satsat stort på kunskaps- och kompetensutveckling inom de flesta områden. Man har bla. skapat en rekryterings- och utbildningsstruktur som skall möjliggöra att anställda får kompetens för att utföra det komplexa och krävande arbete som vård av kriminella innebär.
Efter det formella lärandet krävs ett omfattande informellt och arbetsplatsanknutet lärande. Detta är inom komplexa och svårhanterliga yrken oftast en mångårig och omfattande process. Inom Kriminalvården sägs tio år vara en normal tidsperiod för att fullt ut behärska yrket. De strukturella förutsättningarna för denna professionaliseringsprocess saknas ofta och det saknas allmänt metoder för att synliggöra, ta tillvara och överföra tyst kunnande. Insatser som handledning och mentorverksamhet ger visst stöd åt detta fortsatta lärande men i stort kan sägas att det informella lärandet lämnas åt slumpens skördar.

KRIMINALVÅRDARENS KOMPETENS
Bemötandekompetensen inom Kriminalvården handlar om att läsa av och förstå situationer och individer, att hantera individer med ofta komplicerad livshistoria och inte sällan kraftfullt utagerande. Arbetet omfattar bland annat att hantera kritiska situationer som kan bestå av hot, utpressning, våld eller liknande. Dessa situationer innebär en stor påverkan på individen, det ges förvisso stöd i form av debriefing men vi vet att den existentiella påverkan sitter i under lång tid och ger upphov till oro och ängslan och man kan förmoda att det på sikt påverkar hälsan. Härtill skall läggas att vårdaren skall förutom att kunna hantera dessa beskrivna situationer även kunna arbeta med vård och behandling och detta kan rymmas inom ett och samma arbetspass. Den komplexa yrkesrollen och den ofta omedvetna stressen som kriminalvårdaren har gör att många inte orkar arbeta klientnära hela sin yrkesverksamma tid. Det kan betyda att man lämnar yrket, eller söker sig bort från klientnära arbete. Det kan också gå så långt att man blir långtidssjukskriven. Alkohol- eller andra missbruksproblem är heller inte ovanliga bland kriminalvårdarna.
Kravprofilen på en kriminalvårdare innefattar högt ställda krav på bl a säkerhetsmedvetenhet, social kompetens och human människosyn. Denna komplexa yrkesroll kräver förmåga och möjlighet till reflektion för att kunna utveckla och hantera uppdraget. Vi vet att vårdare med omfattande erfarenhetsbaserad kunskap är bättre på att hantera komplexa och kritiska situationer. Tryggheten i att hantera kritiska situationer uttrycktes av en deltagare i vår pilotundersökning som ”jag är inte rädd för någonting”. Detta är ett uttryck för ett gediget kunnande i att möta kritiska situationer.

BAKGRUND TILL PROJEKTET
VästraGötalandsRegionen satsade medel under 2008 och 2009 där Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet undersökte 27 organisationers sätt att hantera och förhålla sig till kompetensöverföring. I denna undersökning ingick även frågan om organisationens förmåga att bevara och sprida det tysta kunnandet. Generellt svarade man att det satsades mkt lite resurser på detta område. Under 2009 ingick även att initiera projekt ute i några organisationer. Hans Lindgren, adjunkt vid institutionen för arbetsvetenskap, utförde detta arbete i relation till Kriminalvården. Då det i den kommande projektgruppen fanns individer som varit engagerade i denna fråga tidigare kom satsningen att ta fart. Under våren 2009 bildades projektgruppen med direktiv från regional chef. Under hösten 2009 satsades medel även från Kriminalvården och en LFa-workshop hölls med syfte att undersöka om problembilden delades av de viktiga aktörerna i organisationen, så som chefer, personalfunktionen, medarbetare och fackliga organisationer. Under 2010 har projektgruppen fortsatt arbetat genom återkommande möten och även haft ytterligare en seminariedag med representanter för de med gedigen erfarenhetsbaserad kunskap.
Följande problembild framkom vid en LFA Workshop där 24 personer, representerande de flesta funktioner och nivåer, deltog.

PROBLEMBILDEN
Effekter av att underlåta att tillvarata det tysta kunnandet ansågs generellt vara: bittra pensionärer, uppgivenhet/frustration, ökad otrygghet i personalgruppen, konflikter, motstånd mot förändring, ökad personalomsättning, dålig arbetsmiljö, ofullständig introduktion, man håller på sitt, ökade stora incidenter, tysta kunnande premieras inte samt otrygghet hos klienterna. Vid seminariet definierades inte relation till ohälsa direkt men det är uppenbart att en hel del av del av dessa effekter har bäring på ohälsa.

ARBETSMETOD
Projektet kommer att arbeta med beprövade metoder för att medvetandegöra och sprida erfarenhetsbaserad kunskap. Dessa metoder är hämtade från å ena sidan en metod för att skapa djupare förståelse för individens arbetssituation, en ARIA intervju. ARIA metoden är utvecklad bla i samarbete med professor Annika Härenstam, institutionen för arbetsvetenskap Göteborgs universitet. Å andra sidan från en metod för att bli medveten om och dela med sig av sitt tysta kunnande, ett sk Förändringslaboratorie. Denna metod är en del av ett jämställdhetsprojekt vid institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet.
Dessa metoder kommer att anpassas och samordnas för att tillsammans bilda moment i de Kompetenslabbar som är grunden för projekt Livspondus.
Deltagare, bestående av en mix av mer erfarna och mindre erfarna Kriminalvårdare, kommer att genomgå 6 -10 st Kompetenslabb om 2 timmar. Före och efter en genomgången Komplabbserie genomförs ARIA intervjuer och analyser.
Samtliga medarbetare på respektive arbetsplats kommer att även svara på en arbetsmiljöenkät med koppling till kompetens och kunnande. Dessutom kommer hälso- och sjuktal att vara indikatorer på måluppfyllelse i projektet.
Sammantaget kommer arbetet med 150 deltagare i projektet och de kringresurser som är involverade i projektet att dokumenteras och utvärderas för att visa effekter på kompetensökning, ökad hälsa och förbättrad arbetsmiljö. Dessa resultat kommer att spridas innanför och utanför organisationen.




Syfte

PROJEKTET SYFTAR TILL:
- att pröva former för kunskapsöverföring med avseende på tyst kunnande
- att utarbeta metoder och bygga strukturer för att överbrygga klyftan mellan formellt och informellt lärande
- att lyfta fram och beskriva det tysta kunnandet i bemötandekompetensen med avseende på vårdandet av kriminella
- att utarbeta beskrivningar av strukturer för organisationer för att säkerställa framtida kompetensöverföring
- att visa på den tysta kunskapens betydelse för arbetsmiljö och hälsoaspekter över tid
- att förstå och påverka attityder av bristande jämställdhet

Målsättning

PROJEKTETS MÅL:
- att synliggöra, ta till vara och överföra tyst kunnande - genom att arbeta med verksamma kompetensöverföringsmetoder och att mäta upplevd kompetensökning hos medarbetare i organisationen
- att bidra till en förbättrad arbetsmiljö - vilket mäts i enkätform utifrån den upplevda arbetsmiljön före och efter projekttiden
- att bidra till förbättrad hälsa- vilket mäts genom att undersöka hälso- och sjuktal i de berörda verksamheterna före och efter projekttiden
- att bidra till utvecklandet av bestående strukturer för överföring av tyst kunnande - genom att utveckla och beskriva verksamma strukturer för fortsatt kompetensöverföring

PROJEKTETS ARBETSMETOD
Metoden vi kommer att arbeta med bygger på två olika projekts erfarenheter av modeller för förståelse för arbetsinnehåll och arbete med medvetandegörande av erfarenhetsbaserad kunskap.
ARIA – arbetsinnehållsanalys används inom Chefios, ett projekt för strukturella förutsättningar för chefer i Västsverige inom Vinnova:s regi. ARIA innebär strukturerade intervjuer där intervjuaren genom dialog utvecklar respondentens förståelse för sin egen arbetssituation. Vi tänker oss att använda ARIA som både ett motivations-, medvetandegörande-, och utvärderingsinstrument. Genom att samtliga i projektet genomgår ARIA i ett inledningsskede och i ett avslutningsskede så når vi dessa tre aspekter.
Inom projekt Jämställdhet inifrån, ett projekt för att utveckla förståelse och medvetenhet om egna föreställningar om jämställdhet på arbetsplatser, också det utvecklat via Vinnova, utvecklades sk Förändringslaboratorier. Dessa innebär man i mindre grupp i dialogform med hjälp av facilitator frilägger det tysta kunnandet som vi vet för det mesta förekommer som handlingsmönster mer än som i ord förmedlingsbart. Då det tysta kunnandet är av denna karaktär kommer arbetet i kompetenslabbarna att behöva ske utifrån iden om en lärande organisation och inte vara utsatt för insyn av normativ karaktär.

ARBETSMETODENS FÖRDELAR
- Metoden bidrar till att synliggöra och bekräfta medarbetare med stor mängd erfarenhetsbaserad kunskap.
- Metoden bidrar till övriga medarbetares utökade förståelse och handlingsförmåga i yrkesutövandet.
- Metoden bidrar till att utveckla en vidare professionalitet i hanterandet av kriminalvårdarens yrkesroll.
- Metoden bidrar ökad säkerhet och välbefinnande i yrkesutövandet.
- Metoden bidrar på sikt till ökad motivation att stanna kvar i klientnära arbete.

KOMPETENSLABB
En arbetsprocess inleds med att varje deltagare genomgår en ARIA intervju. Därefter träffas gruppen om 5-6 peroner under 6-10 ggr. Varje träff är 2 timmar för att arbetet inte skall påverka verksamheten för mycket. Kompetenslabben leds av en facilitator som har till uppgift att hålla i strukturen och hjälpa till med arbetet. Arbetet består av att dela med sig av situationer och att tillsammans reflektera och perspektivisera över dessa.
Under träffarna skriver deltagarna dagbok för att stimulera medvetandegörandet och reflekterandet. Dessa dagböcker är privata. Vid den avslutande träffen avges två st avsiktsförklaringar. En som är privat och en som är gruppens. Avsiktsförklaringarna innebär en förpliktelse att arbeta med erfarenhetsöverföring som individ och som grupp. Gruppens avsiktsförklaring är tänkt att förmedlas både till projektgruppen och till övriga medarbetare på enheten via arbetsplatsträffar.
Efter att Kompetenslabben är avslutade kommer en ny ARIA intervju att genomföras. Denna har till syfte att stärka den kompetensökning som skett samt att ge material till projektgruppen om faktisk utveckling i projektet.
Efter ytterligare 4-6 månader genomförs en ny arbetsmiljöundersökning samt en undersökning av hälso- och sjuktal.

PROJEKTETS GENOMFÖRANDE
Medlemmar i den Operativa projektgruppen kommer inledningsvis att utbildas i arbete med ARIA och i arbete med Kompetenslabb. De första kompetensomgångarna kommer att genomföras av den Operativa projektgruppen, med de Lokala Projektledarna som deltagare.
Därefter kommer de Lokala Projektledarna att utbildas i ARIA och Kompetenslabb för att fortsätta vidare med utförandet av Kompetenslabbarna ute på de skilda verksamheterna.
De som skall sprida sin kompetens till övriga tror vi att man känner väl till ute i verksamheterna. Här har vi stärkts i vår uppfattning via pilotstudien. De som skall medverka i Kompetenslabbarna bör vara de som har arbetat ca: 5 år och där man uppfattar att det finns en kapacitet för vidareutveckling. Det är inte idealt med nyutbildad personal då de sannolikt ännu inte har kapacitet att ta till sig den mer avancerade erfarenhetsbaserade kunskapen.
Man kan då se ARIA som en motivationshöjande insats samt en metod för att påbörja ett medvetandegörande om sina erfarenhetsbaserade kunskaper. Kompetenslabben kommer att innebära att deltagarna på djupet delar med sig av sina sätt att se på verksamheten, bedöma situationer, förstå individer, handla i olika situationer och bemöta olika klienter. Detta skall ses som ett mycket viktigt komplement till det formella utbildningssystem där en grundutbildning bestående av 20-28 veckor tillhandahålls för all personal med klientnära arbete. I detta system hör även en fortbildning som skall inträffa fem år efter grundutbildning. Det vi nu beskriver i detta projekt vill vi se om en förlängning och viktigt komplement till den formella, styrda och teoretiska fortbildning om två veckor.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I vårt hanterande av tillgänglighet inom projektet måste ständig hänsyn tas till den höga säkerhetsnivån som krävs ute på avdelningarna och de krav på självskyddstekniker som detta leder till. Se 2 paragrafen där viss verksamhets undantas. Detta är en vardag som ständigt är närvarande då äldre vårdare är värdefulla samtidigt som kroppsliga besvär ju kommer med åren. I övrigt gäller att aktiviteter ute i verksamheterna genomförs med möjlighet för stor tillgänglighet.
I de arrangemang som projektet genomför utanför verksamheterna, som i utbildningsenhetens lokaler, kommer de krav som ställs på tillgänglighet att kunna mötas. Här kommer en aktivitetsrutin att utarbetas där vi integrerar lärandemiljöns krav på interaktion, som beskrivs i lärmiljöer, med de krav på tillgänglighet för personer med funktionshinder. Ansvarig är projektkoordinator vilken även kommunicerar denna rutin till berörda. De resurser som ställs oss till dels via ESF-rådets processtöd i form av utbildning/seminarier kan vi använda oss av i det löpande arbete.
En viktig aspekt av projektet är kommunikation, både för att nå ut och för att tillförsäkra tillgängligheten. Till detta kommer vi att ha en extern resurs i form av pedagogiskt stöd. Denna person kommer att få i uppdrag att bistå oss med att utforma all kommunikation med avseende på lättillgänglighet. Det är här viktigt att språket i sig samt utformningen ax texten underlättar läsningen, dessutom är det viktigt att informationen finns tillgänglig i olika format.
I Kriminalvårdens intranät kommer det att finnas utrymme för kommunikation och information till samtliga medarbetare. Under mobiliseringsfasen arbetar vi upp rutiner för denna information. Av särskild vikt blir då att arbeta efter en modell som möjliggör överskådlighet och enkelhet. Handisams checklista för tillgänglig information på webbplatser kommer att vara vårt stöd.

Jämställdhetsintegrering

- Inom Kriminalvården har under ett antal år satsats stort på jämställdhetsintegrering. Inom region väst är nu fler kvinnor än män anställda. Dock vet vi att det på verksamhetsnivå förekommer en spänning mellan ett "manligt" och ett "kvinnligt" förhållningssätt map bemötandekompetens där oftast ett "manligt" tänkande får företräde. Vi tänker oss att vi i vår kompetensöverföringsprocess kommer att säkerställa att inget perspektiv får företräde och därigenom kommer projektet att verka för en ökad faktisk jämställdhet inom verksamheterna.

- Projektet kommer att säkerställa en jämställd könsfördelning i styrgrupp, operativ projektgrupp, referensgrupp samt ibland övriga deltagare i projektet.

- All statistik och uppföljning kommer att könsfördelas för att möjliggöra jämförelse.

- Projektet kommer specifikt att uppmärksamma om skillnader förekommer mellan kvinnor och män med avseende på det tysta kunnandet i synliggörandet, tillvaratagandet och överförandet. Detta omfattar två perspektiv. Ges det olika utrymme med avseende på kön och finns det möjligen ett könsperspektiv i hur kvinnliga och manliga medarbetare hanterar sin situation med avseende på synliggörande, tillvaratagande och överförande av tyst kunnande.

Transnationellt samarbete

Kriminalvården har av hävd mkt internationella kontakter. Man samverkar bla med de anglosaxiska och nordiska länderna. Under 2009 försökte projektet ta ett antal kontakter med framförallt England, Skottland, Irland och Norge. Dessa kontakter har ännu inte burit frukt. Det ämnesomoråde som vi företräder verka inte omedelbart ha ämnesföreträdare i respektive länder, varvid en längre resa av förankringsaktioner måste till. Vi har under 2010 fortsatt med våra ansträngningar och räknar med att kontakter kommer att vara etablerade under mobiliseringsfasen. Vad dessa kontakter leder till för slags aktiviteter kan vi idag inte förutsäga utan väntar med detta tills den mer detaljerade tids- och aktivitetsplanen skall lämnas in under våren 2011. Arbetet med förankring kommer troligen inledningsvis att genomföras i styrgruppen då där finns medlemmar med internationell erfarenhet och internationella kontakter.

Samarbetspartners

  • Institutionen för Arbetsvetenskap

Deltagande aktörer

  • Institutionen för Arbetsvetenskap

Kommun

  • Borås
  • Göteborg
  • Halmstad
  • Mariestad
  • Skövde
  • Tidaholm
  • Uddevalla
  • Vänersborg