Logotyp på utskrifter

Lean Lantbruk

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHushållningssällskapet
KontaktpersonMartin Melin
E-postmartin.melin@vxa.se
Telefonnummer034648415
Beviljat ESF-stöd8 680 308 kr
Total projektbudget8 680 308 kr
Projektperiod2012-04-01 till 2014-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Svenskt lantbruk är en viktig arbetsgivare för Halland och Västra Götaland. Men lantbruksföretagen utsätts för en allt större konkurrens från utlandet, och för att överleva och växa behövs nya idéer och arbetsätt som kan göra företagen mer produktiva. Vi har studerat framgångsrika industriföretag, och lärt av deras sätt att förbättra sin organisation och utveckla sina medarbetare för att möta en allt hårdare konkurrens. Baserat på industrins mångåriga erfarenhet av förbättringsarbete, har vi valt ut det mest lovande, anpassat det efter lantbruksföretagens förutsättningar, och vidareutvecklat med nya och kostnadseffektiva inslag, som bland annat ska bidra med ökad jämställdhet och tillgänglighet. Med ny kompetens och ett nytt sätt att tänka, kan de människor som arbetar i lantbruksföretagen påbörja ett långsiktigt förbättringsarbete i sina företag och på så sätt bidra till ökad tillväxt i svenskt lantbruk. För de anställdas del innebär en ökad kompetens även en ökad anställningsbarhet.

Bakgrund

Många lantbruksföretag saknar kunskap och metoder för att ständigt förbättra och utveckla sin verksamhet samt att fullt ut ta tillvara medarbetarnas kompetens och ”tysta kunskap”. Genom att lära av de bästa industriföretagen kan lantbruksanställda påbörja ett långsiktigt förbättringsarbete i sina företag och därigenom bidra till ökad tillväxt i svenskt lantbruk. För de anställdas del innebär den ökade kompetensen även en ökad anställningsbarhet.
Det svenska lantbruket har en viktig roll för sysselsättningen i landet. I Halland och Västra Götaland, som är en viktig jordbruksregion, uppgick antalet sysselsatta i jordbruket år 2007 till 39238 personer. Ytterligare drygt 40 000 personer var tillfälligt sysselsatta i jordbruket . Jordbruket är en sektor som domineras av män. Cirka elva procent av jordbruksföretagen drivs av kvinnor, 82 procent av män och sju procent av juridiska personer. Cirka en tredjedel av de stadigvarande sysselsatta (totalt 168 000 personer) utgörs av kvinnor.
Kopplat till lantbruket är Sveriges livsmedelsindustri och tillsammans utgör hela livsmedelssektorn den fjärde största industrin i landet. Dessutom är stora delar av turistnäringen beroende av en levande landsbygd med natursköna åkrar och ängar. Som en följd av ökad konkurrens och global prispress har lantbruket stora lönsamhetsproblem och många företag tvingas lägga ner. När lantbruket läggs ner avfolkas landsbygden och det öppna landskapet växer igen. Den negativa utvecklingen inom lantbruket slår mot landsbygdens arbetstillfällen, både direkt när lantbruksföretag tvingas lägga ner men även indirekt i mindre livsmedelsindustrier och inom turistnäringen. Därför krävs det starka åtgärder för att pröva hur lärande och verksamhetsförbättring kan leda till en ökad tillväxt bland lantbruksföretagen i Halland och Västra Götaland.

En orsak till nedgången är att lantbruket inte har utvecklat effektiva arbetssätt. De lantbruksföretag som blir kvar rationaliserar visserligen sin produktion genom att växa och skaffa sig fler anställda. Men arbetsorganisation och ledarskap har inte utvecklats i samma takt. Lantbrukarna är inte längre bara bönder utan också ledare och arbetsgivare, en roll de ofta känner sig osäkra i. Även lantbruksanställda står inför en ny utmaning då de som medlemmar i ett arbetslag behöver samverka med andra för att utveckla arbetssätten och ständigt lära nytt för att förbättra verksamheten. Stora brister i arbetsorganisationen leder till att företagen inte på långa vägar är så produktiva som de skulle kunna vara. Den utveckling som sker inom lantbruket runtom i Europa är huvudsakligen inriktad på att slå ihop gårdar till större enheter. Men även här saknas det kraftfulla initiativ till att förbättra arbetsorganisationen och stärka individens förmåga att ständigt lära nytt.

Industrin har utvecklat en rad metoder för att förbättra sin verksamhet, där Lean är den metod som sätter mest fokus på individens delaktighet och individuella lärande. Därför har även Lean fått fäste utanför industrin och används alltmer för att utveckla organisationen inom t.ex sjukvård och annan serviceverksamhet. I detta projekt vill vi överföra industrins erfarenheter och kunskap om att arbeta med Lean som förbättringsmetod till de människor som arbetar på lantbruksföretagen. Då kan de påbörja ett långsiktigt förbättringsarbete i sina företag och därigenom bidra till ökad tillväxt i svenskt lantbruk. För de anställdas del innebär den ökade kompetensen även en ökad anställningsbarhet.

Lean har sitt ursprung i Toyota och har visat sig framgångsrikt kunna öka produktivitet, förbättra arbetsmiljö och skapa engagemang inom en rad olika näringsgrenar. I en Lean verksamhet utgör det systematiska lärandet grunden för den ständiga utvecklingen. Genom att människor löser problem tillsammans och lär av varandra uppnår man det s.k. goda arbetet, d v s att varje medarbetare själv får vara med och påverka sin arbetssituation. Ambitionen är att skapa lärande miljöer där individernas lärande samspelar med organisatorisk utveckling. De anställda får på det sättet omsätta det som de lär sig (learning by doing).

Män äger i högre utsträckning en lantbruksfastighet än kvinnor och har i högre utsträckning fostrats till den som tar över familjegården. Kvinnliga lantbrukare kommer oftast in i jordbruket genom att gifta sig med en manlig lantbrukare. Samtidigt är det vanligt att kvinnor investerar betydande arbetsinsatser i lantbruket utan att ta ut någon lön, med konsekvenser för ersättningsnivån vid pension och andra sociala försäkringar. I litteraturen beskrivs kvinnorna som ”de osynliga bönderna”, där deras arbetsinsats ofta är ett obetalt evighetsarbete som bara märks när det inte blir gjort. I gamla tiders lantbruk var sysslorna strikt uppdelade mellan manligt och kvinnligt, där drängarna hade ansvar för hästen och åkerbruket och pigor skötte kreatur och mjölkning. Den gamla tidens uppdelning av sysslorna ligger kvar då det nästan uteslutande är männen som kör traktorerna ute på åkern och kvinnorna som sköter djuren. Det finns t.ex. en uttalad och spridd uppfattning om att kvinnor är bättre ”omvårdare” och därför med fördel sköter kalvar och smågrisar. Att kön får styra vem som ska göra vad och vad man ska lära sig försämrar individens lärande och företagets utvecklingsmöjligheter. Företagens normer kring manligt och kvinnligt ställs på sin spets vid införandet av en förbättringsmetod där en förutsättning är att alla ska delta på lika villkor. I detta projekt läggs därför stor vikt vid att förbättringsarbetet blir jämställdhetsintegrerat.

I dag finns det generellt brist på människor som kan tänka sig arbeta med lantbruk, och företagen behöver medvetet börja rekrytera människor ur nya samhällsgrupper för att klara sin kompetensförsörjning. Företagen har därför ett stort behov av rutiner för att lära upp och kompetensutveckla arbetskraft utan tidigare lantbrukserfarenhet, både som ett led i företagens verksamhetsutveckling med också för att öka dessa personers anställningsbarhet.

Under 2010/2011 genomförde Hushållningssällskapet i Halland en förstudie på sex halländska lantbruksföretag, där behoven kartlades och en modell för att arbeta Lean på lantbruksföretag togs fram. I förstudien genomfördes workshops för lantbrukare och medarbetare, värdeflödseanalys på varje företag och diskussioner med en referensgrupp. Den samlade bilden är att företagskulturen på lantbruksföretagen oftast är sådan att den inte prioriterar reflektion och lärande, varken på individ- eller organisatorisk nivå. Det är inte bara ett slöseri i form av outnyttjad kreativitet utan innebär också en begränsad möjlighet för medarbetarna att ha kontroll över sin arbetssituation. Till exempel är möjligheten att som medarbetare få gehör för sina förbättringsförslag oftast små, och att få dem genomförda i praktiken ännu mindre, då man inte prioriterar det långsiktiga förbättringsarbetet eller har system för att fånga upp och föra in förslagen i en långsiktig planering. Det är sällan att lantbruksföretagen har någon plan för att utveckla kompetensen hos de anställda, utan inskränker sig till kurser för enstaka medarbetare. Som nyanställd får man lära sig hur arbetet utförs i sitt ansvarsområde, men det brister i förståelse för sammanhang (att man är en del i en värdekedja) och insikt om vad som är viktigt med avseende på kvalitet och säkerhet etc. I dag saknas ofta dokumenterade arbetsrutinbeskrivningar på företagen vilket försvårar introduktionen av nyanställd personal, och hindrar att ”tyst kunskap” synliggörs och sprids till alla i arbetslaget. Förstudien visar alltså tydligt behovet av att systematiskt arbeta med förbättringar och att etablera processer för att generera ett lärande.

Målsättning

På lång sikt ska projektet leda till en kraftigt ökad tillväxt och därmed fler arbetstillfällen i lantbrukssektorn.

Det ska också ge medarbetare vid lantbruksföretagen praktisk kunskap så att de kan möta framtida krav i nuvarande eller framtida anställning. Det sker genom att stimulera ett varaktigt lärande i företagen och hos deras anställda genom att överföra de erfarenheter om förbättringsarbete med Lean som utgångspunkt som finns inom produktionslyftet och deras mångåriga arbete med industriföretag.

Projektet ska också leda till att deltagande företag startar ett långsiktigt arbete för att utveckla sin arbetsorganisation och att de får sådan stöttning under startsträckan att de efter projektet har kraft och engagemang att på egen hand driva detta förbättringsarbete vidare.

Ytterligare ett övergripande projektmål är att skapa former och metoder för en fortsatt satsning på Lean i lantbruket, där detta projekt ska kunna stå som modell för liknande satsningar i andra delar av landet. Genom att inspirera andra projektorganisatörer att starta liknande projekt kan det leda till en kraftig tillväxt av lantbruket i hela Sverige.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I projektet är målsättningen att nå alla medarbetare utifrån var och ens förutsättningar. Tillgänglighet handlar inte bara om fysisk funktionsnedsättning, utan innefattar andra delar - som läs- och skrivsvårigheter, språk, social kompetens etc. När utbildningsmaterial, hemsidor etc tas fram kommer checklista till stöd för tillgänglig information och kommunikation att användas.

Vår förhoppning att människor som tidigare varit missgynnade på arbetsplatsen, genom att ta till sig kompetensen om Lean, får stärkt konkurrenskraft bland medarbetarna och möjlighet att ”visa framfötterna”. Med ökad kunskap om tillgänglighet kan duktiga personer arbeta kvar i företaget efter en funktionsnedsättande skada.

Det har tidigare visat sig att lantbrukföretag har en hel del att erbjuda personer med någon form av funktionsnedsättning samt ungdomar som hamnat i arbetslöshet. Det finns goda exempel från företag där praktik inom lantbruket har gett goda resultat och bidragit till en förhöjning av livskvalitén. I en del fall har det också lett till en fast anställning. I arbetet med företagens gemensamma värdegrund är det viktigt att ta upp dessa goda exempel och föra fram att medarbetarnas olikheter är en tillgång och inte en belastning.

Det är viktigt att Leancoacherna har med sig tillgänglighetsperspektivet med sig ut på gårdarna. I utbildningen av Leancoacher ska tillgänglighet ingå som ett särskilt kursmoment. Även styrgrupp, projektledare och projektmedarbetare kommer att genomgå en utbildning i tillgänglighet för att säkerställa att alla deltagares behov tillgodoses i detta projekt men också i andra delar av verksamheten. För att genomföra dessa utbildningar tar vi hjälp av processtöd tillgänglighet Väst.

Direkt efter projektstart kommer vi att kontakta samtliga planerade kursdeltagare och fråga efter deras eventuella behov och önskemål för att underlätta eventuell funktionsnedsättning. Samtliga lärare kommer att få anvisningar för kursupplägg, genomförande, tekniska hjälpmedel och dokumentation för att tillgängligheten blir tillgodosedda såväl under som efter projekttiden. Efter varje utbildning lämnar samtliga deltagare in en utvärdering som ger svar på hur deltagaren uppfattat innehåll och genomförande ur ett tillgänglighetsperspektiv. Inför genomförandet utbildningarna kommer vi att använda oss av checklista för att arrangera tillgängliga konferenser.

Transnationellt samarbete

Vad vi vet finns det i något annat europeiskt land inget långtgående arbete med att föra ut industrins verksamhetsförbättrande arbetssätt i lantbruket. Det finns definitivt inget projekt som på motsvarande sätt initierar en så intim samverkan mellan lantbruk och industri. I Danmark sker viss utbildning av Lean riktat mot lantbruket genom en privat konsult. På Videncentret i Aarhus, Danmark, pågår förstudier för att anpassa Lean till lantbruksföretag och därför finns ett intresse av att bygga ett nätverk med detta center. Nätverket ska bidra till ett kunskaps- och idéutbyte mellan projekten och etablera en långsiktig samverkan mellan projektgrupperna i de båda länderna.
Vi planerar att genomföra två seminarier, ett i Danmark och ett i Sverige, där vi förmedlar vunna erfarenheter av arbetet med Lean i respektive land. På seminariet i Sverige åker vi på ett gemensamt studiebesök till ett av projektets lantbruksföretag, för att studera leanarbetet i praktiken.

Samarbetspartners

  • Chalmers Advanced Management P

Deltagande aktörer

  • ÖJA ÅKERHOLMEN
  • AGNETORP HÅVENS EGENDOM
  • Almnäs
  • ASKETORPS GÅRD
  • Bergs gård
  • Bergs säteri
  • BORRARPS GÅRD 1
  • BREDGÅRDEN 110
  • BROBY RASEGÅRDEN 1
  • Brukets gård
  • ERIKSTAD KÄRR 1
  • Fagared
  • FLAKEBERG DJUPERÅSEN
  • FRÖSTORP STOREGÅRDEN
  • FÖLENE KÅRAGÅRDEN 4
  • Gate Lantbruk
  • GREVBÄCKS KYRKBY PRÄSTGÅRDEN
  • GUDMUNDSTORP
  • Halltorp 1
  • Hogen
  • HS Skaraborg Skara
  • Hushsållningssällskapet Väst
  • Hushållningssällskapet
  • Hushållningssällskapet Sjuhära
  • HÅKANTORP KÄLLEBACKEN
  • HÖNRYD 101
  • HÖSSNA GÄRDET 104
  • INGELSTORP
  • ISTRUM BACKGÅRDEN
  • Jonstorps gård
  • Kilanda säteri
  • Kyrkefalla Prästgård
  • KÅRTORP SÖRGÅRDEN
  • Larsgård
  • LEJEBY 170
  • MARUM HALLA KVARN
  • REVESJÖ STOM
  • RÖINGE VÄSTERGÅRD
  • RÖSERED MELLANGÅRDEN
  • SKRÅMERED 54
  • SNICKERNS GÅRD
  • Torps gård
  • UBBHULT GUNNAGÅRDEN 1
  • Ulvhults säteri
  • Valinge Olofstorp
  • VEINGE BY ÖSTERGÅRD 1
  • Växa Halland
  • ÅRNARP NYGÅRD 515
  • ÖSTEROD ÖSTLYCKAN

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö