Logotyp på utskrifter

Lära tillsammans

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägarePrimärvården Fyrbodal
KontaktpersonUlla Ekström
E-postulla.ekstrom@vgregion.se
Telefonnummer0304-67 65 71
Beviljat ESF-stöd550 325 kr
Total projektbudget550 325 kr
Projektperiod2008-10-01 till 2009-04-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Öka samverkan o.kunskap kring evidensbaserade metoder och skapa lik-formigt bemötande genom att i utbildningar blanda deltagare från olika vårdgivare för bättre förtroende mellan olika aktörer. Utbilda nyckelper-sonal vid anställning för att ändra attityder mot målgruppen.

Bakgrund

I Västra Götaland bor idag ca 1,6 miljoner personer. Drygt 250 000 av dessa är personer med olika typer och grader av funktionsnedsättningar. Inom gruppen psykiska funktionsnedsättningar uppskattas antalet personer till ca 9 000 .
Flera levnadsvillkorsundersökningar visar att gruppen har betydligt sämre levnadsvillkor än befolkning i övrigt. Det gäller områden som arbete, ekonomisk och social trygghet, fritid/rekreation/idrott, kultur, sociala relationer, utbildning m m. En mycket stor studie om Funktionshinder och välfärd visade på en oroande och kraftig ökning inom gruppen med långvariga psykiska besvär som enligt data från undersökningen varken har förvärvsarbete, studerar, är arbetssökande eller uppbär pension. Kontakter med Arbetsförmedlingen i Västra Götaland i mars 2008 visar att situationen sedan början på 2000-talet dessvärre inte har förbättrats.
I en nyutkommen studie från Folkhälsoinstitutet Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning framkommer att det är tio gånger vanligare att ha dålig hälsa bland personer med funk-tionsnedsättning än i övriga befolkningen. Några exakta siffror för gruppen personer med psykiska funktionsned-sättningar redovisas inte, men bland respondenterna finns också personer med psykiska funktionsnedsättningar. I rapporten konstateras att ohälsan är större än vad den skulle behöva vara.

Samtidigt med konstaterandet om de funktionshindrades problem har också den svenska psykiatrin problem. Läkare saknas, långa väntetider skapar frustration. Den negativa bilden tillsammans med en betungande arbetssituation för personalen förvärrar situationen.

Den psykiatriska behandlingen kan med dagens metoder nå långt men för att åstadkomma mer hållbara resultat måste alla som är involverade i vårdarbetet ha kunskaper om de metoder som tillämpas och för vilka typer av sjukdomar. . Attityder om hur personer med psykisk funktionsnedsättning kan arbeta behöver också påverkas för att en långsiktig, faktisk förbättring av de drabbades livssituation skall kunna realiseras.
En viktig förutsättning för att åstadkomma en bättre effekt av vårdinsatserna och därmed bättre liv för den psykiskt funktionshindrade och samtidigt skapa en bättre arbetsmiljö inom psykiatrin är att samverkan mellan primärvård, psykiatri och kommunen - och därmed vårdkedjorna - fungerar på ett bra sätt. Medicinska insatser för patienterna blir på sikt verkningslösa om inte alla vårdgivare sänder samma signaler gentemot patienterna. Stora insatser har gjorts när det gäller att identifiera behov och problemområden men mycket återstår för att få effekt. I ett diskussionsunderlag med förslag till basutbildning inom psykiatri har man konstaterat att utbildningsutbudet bör förse olika yrkesverksamma med en tvärvetenskaplig kompetens som möjliggör en helhetssyn vid stödinsatser till den enskilde. Kompetensutveckling med denna ansats är tyvärr inte vanlig.
Det finns därför ett behov av att säkerställa att den kommunala vården liksom vården inom primärvård eller specialistpsykiatri måste ge samma budskap och ha samma förhållningssätt oavsett vem som för tillfället har vårdansvaret. Att bedriva kompetensutveckling som går över förvaltnings- och huvudmannaskapsgränser blir därför en viktig åtgärd för att bidra till en bättre situation. Under senare år har kognitiv beteendeterapi i kombination med kognitivt förhållningssätt visat sig ge goda behandlingsresultat. Denna utbildningstyp skulle kunna vara en insats som skapar en gemensam utbildningsplattform, där personal från de olika huvudmännen kan mötas. Samtidigt erhålles en utbildning som är känd och kvalitetssäkrad för den fortsatta utbildningen inom ämnesområdet.

För att åstadkomma mer hållbara resultat måste dessutom patienterna/personerna, som omfattas av vården, få en meningsfull sysselsättning som kan bidra till en förbättrad social situation, en förbättrad självkänsla och sammantaget en förbättrad livskvalitet. Istället kommer patienterna tillbaka ofta i sämre skick än tidigare. Detta kan knappast locka engagerad vårdpersonal, som i sin utbildning skolats till att bota och lindra. En verksamhet som inte får se tillräckligt hög andel förbättringar eller tillfrisknanden kommer inte att kunna attrahera framtida arbetskraft i den utsträckning som kommer att krävas.
Därför är det viktigt att man - parallellt med utveckling av tvärprofessionell kompetens för vårdarbetet - arbetar med att förändra attityder kring psykisk sjukdom med syftet att öka möjligheterna för patientgrupperna att få delta i arbetslivet.
De attityder som finns i samhället innebär en stigmatisering av personer med någon form av psykisk sjukdom. Att arbeta med att förändra attityder kring patientgruppen är en förutsättning för förändringar. Detta kan ske genom kompetensutveckling för grupper som har strategiska roller och nyckelfunktioner när det gäller att anställa personal.Störst effekt uppnås om man samtidigt på våra arbetsplatser utvecklar en större vana att ta hand om och arbetsleda personer som kan tyckas annorlunda.

För att skapa bättre förutsättningar för att personer med psykisk funktionsnedsättning skall ha en större möjlighet att närma sig arbetsmarknaden krävs därför också att konkreta åtgärder kan vidtas för att man lokalt tar ett större ansvar för att matcha personerna med lämpliga arbetsuppgifter hos olika arbetsgivare/verksamheter.
Parallellt med denna ansökan inlämnar Västra Götalandsregionen därför också en ansökan "Arbete för Det goda livet" också med målgruppen psykisk funktionsnedsättning.

Resursbehov
Innehållet i förprojekteringen förutsätter såväl centrala resurser som ett uttalat lokalt engagemang.

Syfte

Vad vi vill göra med denna ansökan är således att skapa förutsättningar för att genomföra en "tvärorganisatorisk" kompetensutveckling - skild från den basutbildning som görs i den normala verksamheten. En kraftig satsning på utbildning i kognitivt förhållningssätt respektive grundläggande utbildning i kognitiv beteendeterapi utgör exempel på synsätt som är angelägen att få in i samtliga berörda verksamheter.
Under en förprojektering behöver man också sammanställa och analysera allt det material om kompetensbehov i förhållande till psykisk funktionsnedsättning, som inventerats i vårdkedjesamverkan mellan kommun, primärvård, psykiatri, inom enskilda förvaltningar och inom och mellan professioner. Med ett sådant material som grund kan man göra de prioriteringar och inriktningar som också innebär att vi kan få fram ett konsensus-material som ger möjlighet till likabehandling och lika bemötande över hela regionen. Under en förprojektering vill vi också genomföra en pilotutbildning i kognitivt förhållningssätt för att med dessa erfarenheter som grund kunna skapa en för kommuner och region gemensam utbildning som dessutom är kvalitetssäkrad.
Inom våra organisationer finns också attityder till psykisk funktionsnedsättning som kan innebära hinder när det gäller att finna arbetsuppgifter för dessa personer. Förutfattade meningar om personers möjligheter att utföra ett gott arbete utgör många gånger det största hindret. Att genomföra kompetensutveckling med syfte att ge faktiska kunskaper om vad psykiskt funktionshinder faktiskt innebär blir därför en viktig uppgift. Målgrupp för sådan utbildning är verksamhetsansvariga, HR-personal etc.

Målsättning

De effekter som kan uppnås av kompetensutvecklingen kan mätas på olika sätt.
1. Faktiska kunskaper kan mätas genom personalens känsla av trygghet i arbetsuppgifterna i vårdarbetet och känsla av att man har de kunskaper man behöver
2. Attitydförändringar kan mätas genom att man vid projektets start gör en enkät som avläser attityder till olika fråge-ställningar och vid projektslut gör motsvarande mätningar. Förprojekteringen får därvid ta ställning till val av utvärderingsmetoder.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hela projektet handlar om bemötande och tillgänglighet för personer med psykiska funktionshinder. Under förprojekteringen får diskuteras vilka speciella ansatser som behöver genomföras om det inom målgruppen - anställda inom Västra Götalandsregionen eller deltagande kommuner finns personer med funktionshinder och hur de i så fall ges möjlighet att delta i insatserna.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö