Logotyp på utskrifter

LYSA-projektet (Livskompetens och Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareVuxenutbildningen Vårgårda kommun
KontaktpersonChrister Lundqvist
E-postchrister.lundqvist@vargarda.se
Telefonnummer0322-600 891
Beviljat ESF-stöd8 655 519 kr
Total projektbudget21 375 672 kr
Projektperiod2008-06-23 till 2011-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Bakgrunden till projeketet är att skapa en väg in till arbetslivet för målgruppen flyktingar/invandrare samtidigt som integrationen i svenska samhället underlättas. I sökt projekt uppfylls detta mål samtidigt som en dold arbetskraftsresurs frigörs, varvid tillväxt och regional utveckling skapas.

Genom att samverkan sker mellan kommunerna Ale, Herrljunga, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn, Ulricehamn och Vårgårda kan småskalig arbetsplatsförlagd flexibel yrkesutbildning anordnas inom varje kommun. Detta bidrar till att målgruppen kan komma ut i lokala arbetslivet, få ökad insikt i samspelet på en arbetsplats och få förståelse i att tolka de dolda koder som finns i arbetslivet. Detta stärker individens självkänsla och skapar interkulturell samverkan på arbetsplatsen. Utbildningsmodellen leder till att deltagaren lättare kan uppnå målet att gå från bidragberoende till anställning eller egenföretagande.

I projektet kommer att användas en utbildningsmodell, som tar till vara den utbildningsresurs som finns i arbetslivet och kombinerar den med en struktur för flexibelt yrkesutbildning på distans. Genom denna modell får målgruppen tillgång till yrkesutbildning i närheten av hemorten, får där ett nätverk som bidrar till att underlätta integrationen.Utbildningsdelen innehåller också en väglednings- och kartläggningsfas, som syftar till att deltagarna ska matcha utbildningsintresse mot utbildningbehov.

Utbildningssamverkan skapar möjlighet för en småskalig yrkesutbildning med hög kvalitet, där yrkesläraren ansvarar för att yrkesteori integreras med lärande på arbetsplats. Kvalitetssäkring av utbildningen äger rum genom att yrkesläraren gör regelbundna arbetsplatsbesök för att följa upp att det arbetsplatsförlagda lärandet sker enligt nationella kursplaner.

Bakgrund

Bakgrundsbeskrivning och probleminventering

Förprojektet visar dels att åtskilliga flyktingar/invandrare har med sig såväl yrkesutbildning som arbetslivserfarenhet men behöver kompletteringar för att vara anställningsklara dels att andra saknar såväl yrkesutbildning som arbetslivserfarenhet. Det senare gäller framför allt gruppen kvinnor och ungdomar, som helt kan sakna relevant utbildning för svensk arbetsmarknad. Detta kan medföra att individen tidigt fastnar i bidragsberoende, social isolering eller passivisering, vilket också försvårar en framtida integrering i svenska samhället. Förprojektets utbildningsmodell visar dock att lärande på en arbetsplats ökar den interkulturella förståelsen både för deltagare och arbetsgivare. Detta leder till att en dold arbetskraftsresurs blir tillgänglig för arbetslivet, social isolering bryts och integreringen i svenska samhället underlättas.


Bakgrundsbeskrivning och behov

I förprojekteringen bekräftades att arbetslivet efterfrågar personer, som efter utbildning och praktisk arbetslivserfarenhet är anställningsklara. Genomförd förprojektering visar också att utbildning på en arbetsplats öppnar vägen för deltagaren att komma in på arbetsmarknaden, då denne redan under utbildningstiden kan skapa ett kontaktnät, vilket underlättar inträde på arbetsmarknaden. I förprojekteringen har det även kommit fram att arbetsplatsförlagt lärande medverkar till en kompetenshöjande effekt på arbetsplatsen.
Under förprojekteringen kom det vidare fram att för yrkesobestämda är det viktigt att det arbetsplatsförlagda lärandet föregås av en kompetens- och kartläggningsfas i syfte att stärka individens drivkraft, målfokusering och bekräftelse av yrkesval. Genom att flera kommuner går samman och erbjuder yrkesutbildningar i ett kluster kommer kurskostnaden per deltagare att vara kostnadseffektiv. Tidigare genomfört projekt pekade tydligt på att yrkeslärare är en "bristvara". Utbildningsmodellen reducerar detta problem genom att en gemensam yrkeslärarresurs nyttjas av de samverkande kommunerna.


Anknytning till tidigare projekt el. bakgrundsfakta
För planering och genomförande av det aktuella projektet hämtas erfarenhet från nedanstående tidigare genomförda projekt och förprojektering:

1. Equal-projektet Livskompetens 50+. Kommunerna Tjörn och Ale med flera utvecklingspartner genomförde under tiden 2005-2007 nämnda projekt. I projektet har en metod och ett verktyg tagits fram för att analysera en individs totala livskompetens.

2. Regionalt nätverk för flexibel yrkesutbildning. Nätverket genomförde under hösten 2006 och våren 2007 ett samverkansprojekt, i vilket kommunerna Ale,Tanum, Tidaholm och Vårgårda deltog. Projektet var medfinansierat av CFL. Syftet var att utveckla en metod för att pröva flexibel yrkesutbildning på distans via telebild och webb inom yrkesområdena lokalvård, restaurang/storhushåll och industriteknisk produktion. Utbildningsmodellen bygger på att ta tillvara den utbildningsresurs som finns i arbetslivet och kombinera den med en struktur för yrkesteoretiskt lärande på distans.

3. Förprojektering. Kommunerna Ale, Herrljunga, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn, Ulricehamn och Vårgårda har i samverkan och med stöd från Västra Götalandsregionen under tiden okt 2007 till jan 2008 genomfört en förprojektering runt flexibel yrkesutbildning för sökt målgrupp i syfte att
bygga och prova en arbetsmodell, vars mål är att den ska fungera oavsett yrkesinriktning och målgrupp
till projektet rekrytera invandrare/flyktingar som saknar förankring på arbetsmarknaden
testa modellen i samverkan med åtta kommuner
parallellt med yrkesteori ge språkstöd
skapa ett nätverk av nyckelpersoner i de samverkande kommunerna, där även yrkeslärare ingår.

Resultat från förprojektet

Förprojektet visar att
social isolering bryts och integreringen i svenska samhället underlättas
interkulturella förståelsen ökar både för arbetsgivare, medarbetare och deltagare
genom arbetsplatsförlagd utbildning öppnas vägen för målgruppen att komma in på arbetsmarknaden
arbetsplatsförlagt lärande skapar en kompetenshöjande effekt på arbetsplatsen
dold arbetskraftsresurs blir tillgänglig för arbetslivet

Syfte

Projektet syftar till att
effektivisera integrationen av målgruppen flyktingar/invandrare inklusive ungdomar genom utbildningssamverkan
öppna en ingång till flexibel arbetsplatsförlagd yrkesutbildning för målgruppen
öka förutsättningarna för etablering av målgruppen på arbetsmarknaden
underlätta övergången från SFI till arbetslivet
ta till vara presumtiv arbetskraftsresurs
skapa regional utveckling genom samverkan, som främjar kompetensutveckling och säkerställer ökad anställningsbarhet
bidra till arbetskraftsförsörjning och regional tillväxt

Målsättning

Projektets målsättning är att
underlätta för personer, som står långt från arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar i arbetslivet
skapa en bro som underlättar integrering genom att SFI och flexibel yrkesutbildning sammanvävs med utbildning på en arbetsplats
skapa och genomföra utbildningar inom yrkesområdena bageri/konditori, handel/försäljning, lokalvård, personlig assistent och restaurang/storhushåll samt inom britsyrken exempelvis chaufför, grävmaskinist, anläggningsarbetare med flera.
utbilda ca 120 personer årligen inom åtta kommuner
kursdeltagare som slutför utbildning skall uppgå till 85%
deltagarantalet ska bestå av lika antal kvinnor som män
utbildningen skall resultera i anställning, egenföretagande eller fortsatt utbildning för 75 % av deltagarna med
mätpunkt sex månader efter avslutad utbildning.

Mätbara projektmål/indikatorer
Antal män och kvinnor som beräknas delta i projektet år 1 120
Antal män och kvinnor som beräknas delta i projektet år 2 120
Könsfördelning 50/50
Andel i procent som beräknas slutföra en utbildning 85
Andel i procent som får anställning, startar eget eller fortsätter utbildning 75

Förprojektet har gett indikationer på att nedanstående effekter kommer att uppstå och kan implementeras genom sökt projekt:
Regional effekt
Regional arbetskraftsförsörjning och tillväxt främjas i en stor geografisk del av Västra Götaland.
Antalet anställningsklara ökar inom några yrkesområden där det finns efterfrågan.

Integrationseffekt
En "bro" mellan SFI och arbetsplatsförlagd utbildning skapas.
Kontakt upprättas mellan presumtiv arbetskraft och arbetsgivare redan under utbildningstiden.
Insikten ökar när det gäller samspelet på arbetsplatsen och möjlighet ges att tolka de dolda koder som finns i arbetslivet.
Utbildningen stärker den språkliga förmågan och underlättar kommunikationen på en arbetsplats.
Går från bidragsberoende till självförsörjning genom anställning.
Medför att de reflekterar över sin samhällsroll och bryter tidigare tankemönster såväl kulturella som könsrelaterade yrkesmönster.
Målgruppen följer den studiefinansiering som vuxenstuderande är hänvisade till. Detta skapar förståelse för hur samhället finansierar kompetensutveckling och vidare studier.

Utbildningseffekt
SFI- undervisningen och språkförstärkningen under yrkesutbildningen skapar en yrkesterminologi som stärker målgruppens självförtroende och underlättar kontakten med arbetsgivaren.
Utbildningssamverkan kommer att skapa ett framtida nätverk inom flexibel yrkesutbildning.
Projektet fortsätter att utveckla och implementera den innovativa utbildningsmetoden som använts i förprojektet.

Arbetsplats- och arbetsgivareffekt
Utbildningsmodellen gynnar en lärande organisation på arbetsplatsen.
Kontakten med målgruppen skapar insikt på arbetsplatsen om interkulturell samverkan.
Yrkesläraren öppnar för en dialog med utbildningsvärlden om kursplaner, bedömning och betygsättning.
Utbildningssamverkan utvecklar handledarrollen och kompetenshöjer företaget.
Yrkesutbildning på en arbetsplats ger utrymme för rekrytering av blivande arbetskraft.

Spridningseffekt
Förprojektet har initierat ett intresse av utbildningsmodellen hos närliggande kommuner. Spridning och implementering av utbildningsmetoden till dessa kommuner är en naturlig och förväntad effekt om sökt projektet beviljas.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förprojektet har visat att i genomförandefasen ska speciell vikt läggas vid att
- genom vägledning vid rekrytering förebygga avbrott och misslyckande i utbildningen
- samtliga teorilokaler är handikappanpassade
- praktikplatserna kontrolleras med avseende på tillgänglighet
Dessutom är distansformen fördelaktig eftersom den minskar behovet av transporter till kursort.

Projektets strategi innebär att utbildningarna är tillgängliga för alla sökandekategorier. Hur detta ska genomföras för funktionshindrade framgår av aktivitetsplanen genom
- riktad individuell vägledning enligt aktivitetsplan 6.111
- upprätta individuell handlingsplan enligt aktivitetsplan 6.112
- specialpedagogisk insats enligt aktivitetsplan 6.113
- matchning av utbildningsplats enligt aktivitetsplan 6.211

Jämställdhetsintegrering

Erfarenheterna från förprojektet och Sfi -utbildning visar att det finns svårigheter för gruppen flyktingar/invandrare att komma in på svensk arbetsmarknad om relevant yrkesutbildning saknas. Detta var speciellt tydligt bland gruppen kvinnor som därför ofta hänvisas till sfären hem och egna barn. Genom att erbjuda målgruppen ett antal yrkesutbildningar samt riktad marknadsföring och information som syftar till att skapa en jämn könsfördelning underlättar detta fortsatt jämställdhet.

Redogörelse av swotanalys
Styrkan i den metod som prövats i förprojektet innebär att jämställdhetsintegrationen ökar då:
1. Den är användbar för både kvinnor och män.
2. Kvinnor ges en ny möjlighet utanför sfären hem och egna barn.

Möjligheten i den metod som prövats i förprojektet innebär att jämställdhetsintegrationen ökar då:
1. Utbildningsinnehållet kan varieras och anpassas till målgruppen.
2. Relevant yrkesutbildning startar en yrkeskarriär som kan innebära eget företagande
för såväl kvinnor som män.

Svagheten i den metod som prövats i försprojektet innebär att:
1. Utbildningstiden är relativt kort, vilket försvårar attitydpåverkan, som tar lång tid och innebär att traditionella mönster bryts.
2. Det är svårt att få handledare som har en icke traditionell yrkesutbildning och som verkar inom ett mans- eller kvinnodominant yrkesområde och som på så sätt skulle kunna vara en förebild för jämställdhet.

Hotet i den metod som prövats i försprojektet innebär att:
1. Strävan att prioritera det underrepresenterade könet kan motverkas av regelverket i vuxenförordningen, som innebär bl.a. att kortutbildade skall ges företräde till utbildning.

Transnationellt samarbete

-

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsavd./lärcentrum
  • CSN - kontor Göteborg
  • Kommunstyrelseförvaltningen
  • Komvux/lärcenter
  • Lärcentrum Komvux
  • Utbildningscentrum Tjörn
  • Vuxenutbildn. Kungälvs kommun
  • Vuxenutbildningen
  • Vuxenutbildningen Vårgårda kommun

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsavd./lärcentrum
  • Komvux/lärcenter
  • Lärcentrum Komvux
  • Utbildningscentrum Tjörn
  • Vuxenutbildn. Kungälvs kommun
  • Vuxenutbildningen

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö