Logotyp på utskrifter

Kvinnokraft

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSDF Östra Göteborg
KontaktpersonMaria Nyberg
E-postmaria.nyberg@ostra.goteborg.se
Telefonnummer031-3654475
Beviljat ESF-stöd5 758 717 kr
Total projektbudget12 860 754 kr
Projektperiod2011-04-01 till 2014-03-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Kvinnokraft riktar sig till somaliska kvinnor i nordöstra Göteborg som uppbär försörjningsstöd. Syftet är att kvinnorna ska komma i eller närmare egen försörjning i form av studier, anställning eller eget företagande. I nära samverkan med frivilliga organisationer kommer projektet att utgå från ett empowerment perspektiv och efter deltagarnas individuella förutsättningar. Kvinnorna kan ta del av utbildningsinsatserna kommunikativ svenska, data och samhällsorientering. Utbildningsinsatserna är en del av en sammanhållen ansats där även praktik, arbetsträning och friskvård ingår. Projektet kommer att ha transnationell utbyte med Tower Hamlets i London. Ett viktigt mål för projektet är att i samverkan med frivilliga organisationer utveckla arbetsmetoder och förhållningssätt gällande målgruppen hos samtliga samverkanspartners, stadsdelsförvaltningarna Norra och Östra Göteborg, Arbetsförmedlingen nordöstra Göteborg, Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg.

Bakgrund

I nordöstra Göteborg bor ca 2500 somalier (2008 statistik). Av dessa är ca 300 kvinnor som är långtidsberoende av försörjningsstöd från socialtjänsten.

Stadsdelsförvaltningarna i nordöstra Göteborg arbetar aktivt genom sina socialkontor med att öka invånarnas möjligheter till egen försörjning. Förutom nära samverkan med Arbetsförmedlingen tillhandahåller förvaltningarna verksamheter som erbjuder arbetslösa arbetsträning, praktik, individuellt stöd, coaching och friskvårdsinsatser.

Stadsdelsförvaltningarna Bergsjön och Kortedala har också under åren 2008-2010 i samarbete med stadsdelsförvaltningen Rosengård i Malmö bedrivit ett projekt, Framtid i fokus, finansierat av ESF-rådet. Projektet riktade sig till långtidsarbetslösa försörjningstagare och bedrevs i nära samarbete med socialkontoret och Arbetsförmedlingen.

Trots alla dessa aktiviteter och den tidigare högkonjunkturen under 2000-talet finns det en målgrupp bland de som är långvarigt (mer än 10 månader) beroende av försörjningsstöd och där vi inte sett någon ökning av egen försörjning. Det är kvinnor med somalisk härkomst. Förutom bidragsberoende lever många av dem i olika former av utanförskap. Kvinnorna har generellt en lägre grad av aktivitet utanför det egna hemmet och den etniska gruppen. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv har kvinnorna även en lägre grad av självförsörjning än män från samma etniska grupp. De har också lägre grad av självförsörjning i jämförelse med kvinnor från andra etniska grupper. Effekterna blir utanförskap från arbetsmarknaden, bidragsberoende, social isolering och underordning.

Under tiden maj- oktober 2009 bedrev stadsdelsförvaltningen Bergsjön en förprojekteringen med stöd från Europeiska Socialfonden. I förprojekteringen har vi kartlagt de somaliska kvinnornas egna tankar och erfarenheter om sina möjligheter och hinder att komma i egenförsörjning. 30 somaliska kvinnor i Bergsjön har i 3 fokusgrupper berättat om sina erfarenheter och tankar. I en gemensam återkopplingsmöte har de deltagande kvinnorna bekräftat uppgifterna och de slutsatser som stadsdelsförvaltningen Bergsjön har dragit. Det som har framkommit i förstudien och de slutsatser som dragits gäller även för somaliska kvinnor som uppbär försörjningsstöd i övriga nordöstra Göteborg. Detta har bekräftas vid de "LFA-möten" som stadsdelsförvaltningen Bergsjön tillsammans med EFS: s processtödjare har hållit i maj och juni 2010. Deltagare vid möten har varit representanter från stadsdelsförvaltningen Lärjedalen, Arbetsförmedlingen Angered, Gamlestaden och City, Vuxenutbildningsförvaltningen och somaliska föreningarna Somaliska utvecklingsgruppen och Kulturforum svenska etno.


Förstudien har tydliggjort att de somaliska kvinnorna som uppbär försörjningsstöd inte är en homogen grupp. De är olika individer, har olika erfarenheter/kunskaper, olika livssituationer och olika bakgrund mm.
Det som förenar kvinnorna är ett starkt utanförskap och stigmatisering. Många kvinnor saknar eller har bristande/felaktiga kunskaper om samhället och arbetsmarknadens villkor. Kvinnorna gav uttryck för en stark misstro mot myndigheter samtidigt som det finns höga förväntningar och en övertro till att myndigheterna skall ordna allt. De behöver öka sin kunskap om hur det svenska samhället fungerar både när det gäller myndigheter och andra samhällsfunktioner såsom till exempel barnomsorg och bostadsmarknaden. De behöver också praktisk kunskap om hur man kommer i kontakt med och uträttar ärenden hos olika myndigheter och andra samhällsfunktioner.

Ett stort och viktigt hinder för egenförsörjning som kvinnorna lyfter fram är både upplevd och föreställd diskriminering på grund av hudfärg, klädsel och religion. Myndigheter och arbetsmarknaden behöver bli bättre på att se individen och utgå från hennes resurser och förmågor. De somaliska kvinnorna behöver få bättre kunskap om hur "myndighets-Sverige" fungerar och varför stora delar av arbetsmarknaden är reglerad bland annat gällande klädsel och arbetstider. Gemensamt behöver myndigheter och arbetsmarknaden å ena sidan och de somaliska kvinnorna å andra sidan lära sig ett förhållningssätt som präglas av en positiv nyfikenhet för varandras olikheter och hur man tillsammans kan skapa "vinnar-vinnarsituationer".

Ett annat hinder som kvinnorna lyfter fram är deras bristande kunskaper och ovana att prata svenska. I sina nuvarande livssituationer saknar de flesta kvinnorna sammanhang där de får stöd och uppmuntran att prata svenska. Även kvinnor med teoretisk/gramatisk kunskap i svenska drar sig för att prata eftersom de inte känner sig bekväma med detta. Myndigheternas tolkservice och samhällets acceptans till att barn tolkar för sina föräldrar bidrar till att stigmatisera kvinnorna språkligt.


Många i målgruppen saknar arbetslivserfarenheter utanför det egna hemmet men de har livserfarenheter som pekar på att de har energi och förmåga att klara av mycket. Det är viktigt att mobilisera och kanalisera dessa individuella resurser mot egenförsörjning. Erfarenheterna från projektet "Framtid i fokus" visar att det kräver mycket personligt och individuellt stöd. Kvinnorna är av tradition ovana att tänka på sig själva som en resurs på arbetsmarknaden. De är också osäkra på hur deras erfarenheter värderas och kan tas till vara i det svenska samhället. Kvinnorna behöver få stöd i att utbyta erfarenheter och stötta varandra. Men det krävs också att den svenska arbetsmarknaden och samhället i övrigt ser kvinnorna som en tillgång. Även här är det viktigt att tillsammans med de somaliska kvinnorna och presumtiva arbetsgivare skapa "vinnar-vinnarsituationer".

En annan erfarenhet från "Framtid i fokus" och andra arbetsmarknadsåtgärder med breda målgrupper är att andelen somaliska kvinnor som blivit remitterade till projekt/åtgärd är låg i relation till hur många somaliska kvinnor som är långtidsberoende av försörjningsstöd. Genom att rikta projektet till att enbart omfatta somaliska kvinnor vill vi öka socialkontorets och övriga samverkanspartners kunskap och medvetande om gruppens behov. Vi vill också i projektet skapa en trygg miljö där kvinnorna kan lyfta fram sina styrkor och förmågor. Erfarenheter från förprojekteringen visar att när kvinnorna träffas i grupp kan de stötta och dra nytta av varandras erfarenheter.

Förprojekteringens transnationella samverkan visar på vikten av nära samarbete med frivilliga organisationer. Projektet planerar därför en workshop tillsammans med de somaliska föreningarna i nordöstra Göteborg.

Syfte

Syftet med projektet är att somaliska kvinnor i nordöstra Göteborg som uppbär försörjningsstöd för sig och sin familj ska komma i eller närmare egen försörjning genom studier, anställning eller eget företagande.

Målsättning

Handlingsplan, individuell studieplan och individuell fördjupad studieplan
Inom ramen för projektet ska de somaliska kvinnorna upprätta en handlingsplan för sin framtid innehållande dels aktiviteter inom projektet, dels aktiviteter utanför och efter projektet. Inledningsvis gör deltagaren tillsammans med projektpersonal en grundläggande kartläggning av tidigare erfarenheter, kunskaper och styrkor, men man tar också fasta på deltagarens drömmar och personliga mål.

En viktig del blir att deltagarna tillsammans med lärare och studie- och yrkesvägledareupprättar en individuell studieplan. Vilka kunskaper måste den enskilde individen tillägna sig för att uppnå målen? Utbildningen som erbjuds inom ramen för projektet, se nedan, är en del men även vilka möjligheter till annan utbildning som finns ska tydliggöras. Det kan innebära utbildning inom vuxenutbildningens övriga utbud av yrkesspår, yrkesutbildningar eller teoretiska kurser, eller utbildning på annan nivå. När den individuella studieplanen är upprättad görs en individuell fördjupad studieplan. I den anger läraren och deltagaren tillsammans hur man ska arbeta med deltagarens inlärning. Finns några inlärningssvårigheter och hur ska de i så fall bemötas? Hur lär jag mig på bästa sätt? Vilket stöd behöver jag av min lärare för att tillägna mig kunskap? Hur ska jag omsätta det jag lär mig på praktiken till teoretisk kunskap? Både den individuella studieplanen och den individuella fördjupade studieplanen revideras, eller stäms av, minst varannan månad.

Kommunikativ svenska
Projektet ska erbjuda de somaliska kvinnorna utbildning i kommunikativ svenska. Alla kvinnor ska efter projektslut ha ökat sitt självförtroende i att prata svenska. I de fall det blir aktuellt kommer projektet även erbjuda yrkessvenska, språkträning i nära samarbete med arbetsplatsen. De deltagare som blir aktuella för betyg på någon nivå i svenska kommer att antas till aktuell kurs och få betyg.

Deltagarna kommer vid projektstart och projektslut göra en självskattning över sin förmåga att kommunicera på svenska.

Arbetslivserfarenhet
Deltagarna ska motiveras till praktisk arbetsträning på ordinarie arbetsplatser och vid behov via kommunens olika arbetsmarknadsåtgärder, t ex Returhuset. Det ska vara möjligt för varje deltagare att pröva på/få insyn i flera olika arbeten/yrken. Målet är att varje deltagare så snart som möjligt ska bestämma sig för vilken yrkesval/yrkesinriktning hon ska satsa på. Deltagarna kommer vid inskrivning i projektet upprätta en individuell handlingsplan som följs upp under och vid utskrivning från projektet.

Samhällsorientering
Deltagarna ska vid projektslut ha teoretisk kunskap om olika myndigheter och andra samhällsfunktioner så som barnomsorg, försäkringar och skola. De ska också ha praktisk kunskap om hur man uträttar ärenden och nyttjar olika myndigheter och samhällsfunktioner. Deltagarna ska även lära sig grundläggande datakunskap så att de kan bland annat söka information på internet, fylla i olika typer av digitaliserade blanketter, t ex söka arbete. Alla deltagare ska ha deltagit i projektets samhällsorienteringsutbildning.

Friskvård
Utifrån en individuell handlingsplan ska deltagarna erbjudas olika former av friskvårdsaktiviteter såväl i grupp som individuellt. Målet är att höja den individuella upplevelsen av välbefinnande och hälsa. Insatsens resultat kommer att mätas med en självskattningsskala som deltagarna ska fylla i vid in- och utskrivning i projektet.

Attityder
Projektet har som mål att synliggöra deltagarnas föreställningar om samhällets bild av gruppen somaliska kvinnor och vice verse. I det ligger bilden om kön, etnicitet, trosuppfattning och föräldraroll. Formen för detta är månadsvisa reflekterande gruppsamtal utifrån deltagarnas erfarenheter från projektets olika aktiviteter. Utifrån det som framkommer vid gruppsamtalen med projektdeltagarna kommer projektet att bjuda in de olika samverkanspartners och andra aktörer till samtal i syfte om att klargöra och att enas om en gemensam plattform. Andra aktiviteter i syfte att förändra de föreställningar som hindrar individer att självständigt delta i samhället hos såväl hos projektets deltagare och samverkanspartners är att genom djupintervjuer och enkäter kartlägga olika föreställningar som uppmärksammas under projektets gång.
Dessa aktiviteter kopplas till utvärderingen.

Deltagarna ska uppleva de olika projektmålen som en sammanhållen helhet som utgår från de individuella förutsättningarna. Detta innebär att tiden i projektet kommer att variera mellan deltagarna. En del kommer sannolikt att "hitta sin väg" inom sex månader medan andra behöver en längre tid i projektet. Målsättningen är dock att alla ska ha "hittat sin väg" inom 24 månader.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet utgår från Handisams indelning av tillgänglighetsområden:
tillgängliga lokaler, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet. Vid tillgänglighetsanpassning kommer även förvaltningens olika verksamheter att rådfrågas, t ex vid informativ kommunikation kommer förvaltningens informatör att rådfrågas.

För att öka kunskapen om funktionsnedsättningar och hur man tillgänglighetsanpassar en verksamhet kommer projektpersonalen att genomgå en utbildning i början av projektet. Kunskapen kommer att följas upp under hela projektperioden för att i möjligaste mån säkerställa tillgängligheten i projektet. Ett utbildningspaket kommer att upphandlas.

Vid inskrivning i projektet ska det göras en individuell kartläggning för samtliga deltagare. I kartläggningen ska ingå frågor om eventuella funktionsnedsättningar. Med stöd från Handisam:s material angående funktionsnedsättningar kommer ett kartläggningsmaterial att tas fram vid projektstart. Projektet kommer i detta arbete ta hjälp av förvaltningens verksamhetsområde Funktionshinder för att säkra kvaliten i kartläggningsmaterialet.

I den individuella fördjupade studieplanen kommer ev. funktionshinder som påverkar inlärningen att kartläggas och en plan för hur deltagaren ska kunna kompensera för detta upprättas, t.ex. läs- och skrivsvårigheter. Om deltagare har grava funktionshinder, så som kraftig hörselnedsättning, kommer möjligheten att få specialinriktade utbildningsinsatser inom vuxenutbildningsförvaltningens reguljära utbud att diskuteras som en tänkbar lösning för deltagaren.

Utifrån kartläggningsresultat kommer projektet att arbeta med att så långt möjligt undanröja eventuella hinder så att alla har möjlighet att delta i projektet. Det kan dock inte uteslutas att det bland deltagare framkommer så omfattande psykiska funktionsnedsättningar att det omöjliggör fortsatt deltagande i projektet. I så fall ska projektet slussa personen till befintliga rehabiliteringsinsatser inom kommunen och regionen.


Jämställdhetsintegrering

Med utgångspunkt i SWOT-analysen är projektets jämställdhetsarbete tätt sammanvävt med projektmålet att utveckla metoder för att mobilisera kvinnornas egen makt. Med egen makt menas makt över sin egen livssituation. Målet för projektets jämställdhetsarbete är två, å ena sidan ska projektpersonalen öka sin kunskap om genus och jämställdhet för att säkra ett tydligt jämställdhetsperspektiv i metodutvecklingen. Å andra sidan ska deltagarna vid projektslut ha kännedom om och kunna reflektera kring de grundläggande begreppen inom genus och jämställdhetsteorier i relation till den egna livssituationen och de val man gör, t.ex. utbildnings- och yrkesval. Målet är att bidra till att öka kvinnornas valmöjligheter och bryta traditionella föreställningar om yrkesroller.

Projektets jämställdhetsarbete är därav indelat i flera steg. Under projektets inledningsfas ska projektpersonalen genomgå en grundutbildning i genus- och jämställdhetsteori. Samtidigt ska en anpassad grundutbildning i genus- och jämställdhet för kvinnorna upphandlas med stöd från Vuxenutbildningsförvaltningen.

I steg två ska projektpersonalen, efter genomgången utbildning, inleda jämställdhetsdialoger tillsammans med deltagarna. Avsikten är att under veckomöten införa jämställdhet som ett diskussionsämne och reflektera kring jämställdhet i relation till den egna livssituationen. Målet är att utmana stereotypa föreställningar om kön- och yrkesroller hos så väl de somaliska kvinnorna som deltar i projektet som hos projektpersonalen och därmed öka kunskapen om varandra.

Transnationellt samarbete

Under förprojekteringen gjordes en samverkansresa till stadsdelen Tower Hamlets i London för erfarenhetsutbyte med personal från bland annat stadsdelsförvaltningen, Jobcenter Plus, Association of Community Based Business Advice och Ocean Somali Community Association. Tower Hamlets har en stor andel invånare med utländsk bakgrund varav somalier utgör den näst största gruppen. Unikt för stadsdelen är att den dåvarande borgmästaren var somalier och därmed Londons första stadsdelsborgmästare med somalisk härkomst.

Erfarenheterna från Tower Hamlets visar bland annat på vikten av att utsatta grupper bör ha ett eget anpassat program. Vad gäller den somaliske gruppen har stadsdelen varit framgångsrik i sitt arbete med att stärka gruppens egenkraft så att fler har närmat sig arbetsmarknaden och egen försörjning. Utgångspunkten för detta arbete är samverkan mellan socialtjänst, arbetsförmedling och frivilliga organisationer.

Avsikten med projektets transnationella utbyte är att tillsammans med socialsekreterare och personal på Jobcenter Plus samt personal från Association of Community Based Business Advice fördjupa erfarenhetsutbytet kring metoden empowerment, och hur myndigheter kan arbeta för att på ett framgångsrikt sätt stödja mobiliseringen av människors egen kraft.

Under projektets första år, hösten 2011 inleds det transnationella utbytet med ett planeringsmöte i Göteborg. Projektet bjuder in och bekostar flyg och hotel för 3 till 4 representanter från Tower Hamlets stadsdelsförvaltning, Jobcenter Plus och Association of Community Based Business Advice för att tillsammans planera innehållet och formen för det första erfarenhetsutbytet i London våren 2012. Temat för det första erfarenhetsutbytet är Empowerment och samverkan med frivilliga organisationer. Avsikten är att projektledaren tillsammans med en representant från socialtjänsten, Vuxenutbildningsförvaltningen samt de frivilliga organisationerna, t ex Somaliska utvecklingsgruppen och Kulturforum svenska etno reser till London för att tillsammans med parterna i London ingå ett erfarenhetsutbyte och samtal kring temat.

Det andra erfarenhetsutbyte kommer att hållas i Göteborg våren 2013, då projektet bjuder in fyra representanter från bland andra Jobcenter Plus och Association of Community Based Business Advice till en workshop kring temat Empowerment och eget företagande.

Projektet kommer också att undersöka möjligheterna till transnationell samverkan med EU-projektet Bridge som bedrivs av stadsdelsförvaltningen Lärjedalen i Göteborg.

Medfinansiärer

  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön
  • SDF Lärjedalen, Projekt- och uppdragsenheten
  • Vuxenutbildningsförvaltningen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Angered
  • Arbetsförmedlingen Gamlestaden
  • Göteborgs Stad Gunnared
  • Göteborgs Stad Kortedala

Kommun

  • Göteborg