Logotyp på utskrifter

Kvinnokraft

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareGöteborgs stad, SDF Bergsjön
KontaktpersonTarja Mattila
E-posttarja.mattila@bergsjon.goteborg.se
Telefonnummer031-3654019
Beviljat ESF-stöd298 703 kr
Total projektbudget398 271 kr
Projektperiod2009-05-04 till 2009-11-20
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet Kvinnokraft ska genom fokusgrupper ta reda på vad de somaliska kvinnor i stadsdelen Bergsjön, Göteborgs Stad, själva uppfattar som svårigheter och möjligheter för att komma ut i förvärvsarbete eller i utbildning som leder till egenförsörjning genom lönearbete eller eget förtagande.

Bakgrund

TILLVÄXT NORDOST - ett samarbete mellan fyra stadsdelar i nordöstra Göteborg

Stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen bildar tillsammans nordöstra Göteborg. De fyra stadsdelarna har många gemensamma styrkor men också utmaningar, se statistik längre ned i texten. Andelen utrikes födda personer är stor, omkring femtio procent i tre av stadsdelarna. En stor andel av befolkningen lever i olika former av utanförskap och området brottas med flera sociala problemställningar. Arbetslösheten är högre än genomsnittet för Göteborg och antalet invånare som erhåller försörjningsstöd ligger över medel. Trots kontinuerliga satsningar och förbättringar, står området fortfarande inför stora utmaningar och det finns ett stort behov av ytterligare välinvesterade satsningar i dessa stadsdelar.

I stadsdelarna finns en stark drivkraft till förändring och tilltro till metodutveckling och samverkan. Det finns redan idag ett välutvecklat samarbete mellan de fyra stadsdelarna, då förvaltningschefer, verksamhetschefer och enhetschefer träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter.

Inom ramen för EU:s strukturformer vill Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen och Kortedala ytterligare stärka samarbetet. Tillsammans vill vi i genomföra projekt som, i linje med den nationella urbana utvecklingspolitiken och Göteborgs Stads lokala utvecklingsavtal, syftar till att möta de utmaningar vi ställs inför. Vi är övertygade om att projektens möjligheter att lyckas ökar om vi samverkar och drar nytta av varandras erfarenheter och kunskaper. Vi ser även att spridningen och genomslagskraften blir större om vi är fler som arbetar mot samma mål.

I vissa projekt kommer alla fyra stadsdelarna att medverka. Då någon av stadsdelarna ensamt medverkar i ett strukturfondsprojekt, kommer det att ske ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan projektdeltagaren och nyckelpersoner i de övriga stadsdelarna.

Statistik från år 2007 visar bland annat att förvärvsfrekvensen för hela befolkningen i Bergsjön är 36,9 %, Lärjedalen 45,4 %, Gunnared 46,4 % och Kortedala 51,7 %. I de övriga stadsdelarna ligger förvärvsfrekvensen mellan 52,8 % och 70,2 % och genomsnittet för hela Göteborg är 57,4 %.

PROBLEMBESKRIVNING
Stadsdelsförvaltningen i Bergsjön arbetar utifrån antagandet att alla vuxna mår bra av att försörja sig själva och sina familjer. Vi tror också att föräldrar som förvärvsarbetar eller studerar, i syfte att inom en överskådlig framtid kunna försörja sig själv, är goda och viktiga förebilder för sina barn.

Stadsdelsförvaltningen arbetar aktivt med att öka bergsjöbornas möjligheter till egen försörjning. Vi har enheten Arbete och utbildning inom Individ- och familjeomsorgen som hjälper arbetslösa bergsjöbor med individuellt stöd och coaching. Vidare tillhandahåller Arbete och utbildning arbetsträning, praktik och andra rehabiliterande åtgärder med friskvård.

Stadsdelsförvaltningen bedriver också i samarbete med stadsdelsförvaltningen Kortedala i Göteborg och stadsdelsförvaltningen Rosengård i Malmö ett projekt, Framtid i fokus, som riktar sig till långtidsarbetslösa försörjningstagare. Projektet finansieras av ESF-rådet. Såväl enheten Arbete och utbildning som projektet Framtid i fokus verksamhet bedrivs i nära samverkan med enheten för Ekonomiskt bistånd och Vuxenenheten på socialkontoret.

En av de gemensamma utmaningar för de nordöstra stadsdelarna är kvinnor med somalisk härkomst som lever i olika former av utanförskap, till exempel arbetslöshet, bidragsberoende och bristande integration i barnens livssituation utanför det egna hemmet, såsom skola och fritid.

Av Bergsjöns 15 135 invånare var 4017 personer berättigade till försörjningsstöd under år 2007. En kartläggning som vi genomfört på socialkontoret under hösten 2008 visar att av de personer som beviljats försörjningsstöd är 148 personer av somalisk härkomst. Av dessa är 94 kvinnor. 152 barn med somalisk härkomst i Bergsjön lever i familjer som är beroende av försörjningsstöd.

Våra erfarenheter visar att det är ett fåtal somaliska kvinnor, av de som uppbär försörjningsstöd, som tar del av alla de arbetsmarknadsåtgärder som finns i samhället. Vidare visar våra erfarenheter att det är få somaliska kvinnor som efter deltagande i arbetsmarknadsåtgärder går vidare till ett arbete eller studier. Det är inte ovanligt att familjer med somaliskt härkomst har fler än tre barn. En konsekvens av detta är att många somaliska kvinnor blir hemma i flera år vilket leder till att de riskerar att inte lära sig svenska och att isoleras från arbetsmarknaden.

Denna bild av många somaliska kvinnornas situation i Bergsjön bekräftas dels av ett antal tidningsartiklar publicerade bland annat i GöteborgsPosten, dels av en representant från föreningen Bergsjöns somaliska kommitté som deltagit i förarbeten till projektansökan.

I GP:s artikel den 28 oktober 2007 står det bland annat "Ett folk med tusenårig historia håller på att gå under. Mitt ibland oss. I Göteborg år 2007. Högt på listan över skyldiga står somaliska pappor som överger sina familjer. Det svenska bidragssamhället och den stängda arbetsmarknaden bidrar till katastrofen, som kan avläsas i grov kriminalitet, utbrett missbruk, bidragsfusk, usla skolbetyg, splittrade familjer och skyhög arbetslöshet."

Bilden av somaliernas situation i övriga Sverige är snarlik den i Göteborg. "Otur och otydlighet. Ord som för integrationsminister Nyamko Sabuni sammanfattar varför den somaliska folkgruppen råkat så illa ut i Sverige." GP:s artikel från den 28 oktober 2007.

Vi vet idag inte om de somaliska kvinnorna väljer barnafödandet av kulturella och religiösa skäl eller om de upplever sina möjligheter till att komma ut i förvärvslivet så begränsade att de väljer barnafödandet som alternativ.

För att bättre kunna möta dessa kvinnor och deras behov för att komma ut i arbetslivet, vill vi ta reda på vad de själva uppfattar som svårigheter och möjligheter. Vi vill bjuda in kvinnorna till fokusgrupper där de, med hjälp av en samtalsledare, identifierar och enas om vilka svårigheter och möjligheter de har för att komma ut i förvärvsarbete eller i utbildning som leder till arbete eller eget företagande. Under förberedelserna med projektansökan har vi samarbetat med föreningen Bergsjöns somaliska kommitté. Utifrån detta samarbete verkar det finnas ett stort intresse i målgruppen att delta i fokusgrupperna.

Vi vill också hämta tips och inspiration från ett annat EU-land där man med framgång har arbetat med målgruppen, till exempel Storbritannien.

Vidare vill vi öka socialsekreterarnas kunskap om målgruppens livsvillkor och förutsättningar till egen försörjning. Det är viktigt att socialsekreterarna anpassar sitt arbete efter målgruppens behov och förutsättningar.

Syfte

Det primära syftet är att kartlägga de faktorer som de somaliska kvinnorna själva identifierar som hinder och möjligheter för att komma ut i förvärvsarbete eller i utbildning som leder till arbete eller eget företagande.

Sekundärt syfte är att utveckla socialkontorets bemötande och arbetsmetoder utifrån målgruppens behov och förutsättningar.

Ett långsiktigt syfte är att utifrån de kunskaper som vi fått under förprojekteringen, genomföra aktiviteter som ger de somaliska kvinnorna ökade förutsättningar till egen försörjning. Detta kan antingen göras inom våra ordinarie verksamheter och befintliga projekt eller genom ett nytt ESF-finansierat genomförandeprojekt beroende på vad som framkommer under förprojketeringen.

Målsättning

FÖRPROJEKTERINGENS MÅL
1.Tre fokusgrupper med 8-10 deltagare/fokusgrupp ska arrangeras. Syftet är att utifrån kvinnornas egna erfarenheter och kunskaper klargöra de faktorer som har betydelse för deras möjligheter och svårigheter att bli självförsörjande.

2. Minst fyra personal från socialkontoret i Bergsjön ska genomföra en samverkansresa till ett annat EU-land, till exempel Storbritannien. Syftet är att söka kunskap om vad som har betydelse för ett framgångsrikt arbete med somaliska kvinnors väg till egen försörjning. Syftet är också att undersöka förutsättningar för långsiktig samverkan.

3. Utifrån de kunskaper som framkommer i fokusgrupperna undersöka om det finns förutsättningar till samarbete med de övriga tre stadsdelsförvaltningarna i nordöstra Göteborg, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen.

4. Undersöka förutsättningarna för ett genomförandeprojekt finansierat av ESF-rådet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Fokusgrupperna är planerade att genomföras i stadsdelshuset i Bergsjön som är lättillgängligt för personer med funktionsnedsättning. I lokalerna finns hiss, automatiska dörröppnare, ljudanläggning och projektor för bildpresentation.

KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET
Projektet riktar sig till kvinnor med somalisk härkomst och projektledaren ska, förutom svenska, behärska det somaliska språket såväl muntligt som skriftligt.

INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET
Spridningen av information om projektet ska vara både skriftlig och muntlig med ett tydligt och lättförståeligt budskap.

TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
Projektets personal kommer att sträva efter att lyssna in och lyfta fram kvinnornas egna erfarenheter och behov så som de själva uttrycker det. Vi ska ha ett öppet förhållningssätt där vi inte värderar kvinnornas tankar och åsikter.



Transnationellt samarbete

Vi vet att den somaliska gruppen har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden i andra EU-länder. Därför tror vi att det finns mycket att vinna på ett erfarenhetsutbyte med en organistion som arbetar med målgruppen, till exempel i Storbritannien.

Vi avser därför att genomföra en samverkansresa med fyra till sex personer till ett annat EU-land. Aktuellt land kommer att bestämmas under förprojekteringens gång. Vi kommer aktivt söka efter land/stad som har varit framgångsrik i sitt arbete med den somaliska gruppen. Resan kommer att pågå under 3-6 dagar.

Vid ett eventuellt genomförandeprojekt är vår ambition att skapa ett transnationellt samarbete och samverkan.

Medfinansiärer

  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön

Kommun

  • Göteborg