Logotyp på utskrifter

Kunskap gör skillnad

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareTranemo Gymnasieskola/Lärcentrum
KontaktpersonAnita Stomberg
E-postanita.stomberg@tranemo.se
Telefonnummer0325-576000
Beviljat ESF-stöd2 132 343 kr
Total projektbudget2 132 343 kr
Projektperiod2009-08-03 till 2011-08-01
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Kunskap gör Skillnad är ett kompetensutvecklingsprojekt för vård- och omsorgspersonal i samarbete mellan Social- och Bildningsförvaltningen i Tranemo kommun. Personalen ges möjlighet att delta i seminarier, studiecirklar och uppdragsutbildningar vilket påtagligt höjer kompetensnivån.





Bakgrund

Sverige har idag Europas äldsta befolkning och svenskarna blir allt äldre.
Enligt statistik från statistiska central byrån, SCB, beräknas antalet
pensionärer i Tranemo kommun, år 2010, som är 65 år och äldre, motsvara 21,7 % av totala invånarantalet, vilket kan jämföras med rikets 18,6 %. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar att vård och omsorgssektorn står inför stora förändringar och utmaningar när det gäller personal och kompetensförsörjningen i framtiden. Länsstyrelsen har under våren 2007 granskat äldreomsorgen i Tranemo
och påpekar ett ökat behov av utbildning för personalen. Tranemo kommun har, med ekonomiskt stöd från Europeiska
socialfonden under hösten 2008, genomfört en kompetenskartläggning hos tillsvidareanställd baspersonal verksamma inom vård och omsorg. Kompetenskartläggningen genomfördes via en enkätstudie som alla 296
tillsvidareanställda fick möjlighet att besvara. 259 personer besvarade enkäten, som till största del genomfördes digitalt, vilket ger en hög svarsfrekvens på 87,5%.

Enkäten utformades utifrån SKL:s studie om vilken kompetens som framtidens vård och omsorg kommer att behöva. Enkäten bestod till största del av frågor med fasta svarsalternativ. Dessa gav svar på kunskap och kompetens man ansåg sig ha i dagsläget samt vilken kunskap och kompetens man ansåg sig behöva i framtiden.
I målet för förprojekteringen ingick:
Att få en bild av personalens behov av kompetensutveckling
Att hitta en bra form för ett genomförandeprojekt där personalen
inom vård och omsorgen kompetensutvecklas såväl kostnadseffektivt som på ett sätt som påtagligt främjar deras ställning på arbetsmarknaden.
Hitta goda former för fördjupad samverkan mellan utbildningssidan och vård- och omsorg inför ett
genomförandeprojekt men även inför framtiden
Undersöka möjligheten att samverka med andra kommuner med
liknande behov

Utifrån kartläggningens resultat och SKL:s studie om vilken vård och omsorgskompetens som behövs i framtiden, prioriterades ett antal kompetensutvecklingsområden i dialog med ansvariga för vård- och omsorg. Följande områden ingår i kompetensutvecklingsplanen till kommande genomförandeprojekt: Bemötande/etik och värdegrund, palliativ vård, rehabilitering/habilitering, psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska störningar, demens, normalt åldrande, IT-stöd i vård och omsorg samt social dokumentation.

Metod/modell för kompetensutveckling:

Kompetensutvecklingen planeras fortgå under 24 månader och personalen
ges möjlighet att delta i seminarier, studiecirklar och uppdragsutbildningar. Genom gott samarbete med arbetsplatserna och utbildningsanordnare kommer all kompetensutveckling ske på arbetstid. Fyra halvdagsseminarier, inom olika kompetensområden, arrangeras så att all personal kan delta. Handledda studiecirklar genomförs i mindre grupper och är arbetsplatsplacerade och arbetsplatsbaserade. Reflekterande samtal används som pedagogisk metod och utbildningarna ska vara väl förankrade i personalens vardag och tillvarata tidigare erfarenheter och kunskap. Studiecirklarna genererar intyg på genomförd kompetensutveckling. Fem uppdragsutbildningar, godkända av Skolverket, kommer att anordnas av Tranemo gymnasieskola. Målsättningen är att skapa tillgänglighet för så många som möjligt, uppnå maximal kostnadseffektivitet, göra utbildningen arbetsintegrerad och arbetsplatsbaserad för att tillvarata personalens befintliga kompetens och koppla utbildningen till deras vardagssituation. Kurserna ger betyg vilket främjar deltagarnas ställning på arbetsmarknaden. Fokus i samtliga kurser är den praktiska kompetensen. Deltagarna ska efter utbildningen känna att de erhållit konkret kunskap som gör att har nytta av i sitt arbete.

Seminarieform:

All tillsvidareanställd baspersonal inom vård- och omsorg får delta i seminarierna. Svenljunga deltar på alla under förutsättning att vi beviljas medel där detta innebär extra utgifter. Följande aktiviteter genomförs i seminarieform:
- Bemötande "Det goda mötet"
- Neuropsykiatriska störningar
- Demens
- Palliativ vård.

Studiecirklar:

Samtliga studiecirklar där det är genomförbart förläggs till arbetsplatsen. Fokus under studiecirklarna är arbetsplatsbaserad kompetensutveckling där reflekterande diskussioner används som pedagogisk metod. Cirklarna handleds av inhyrd personal med specialkompetens inom området. Deltagarna får intyg på genomförd kompetensutveckling. Studiecirklarna genomförs uteslutande på arbetstid och omfattar cirka fyra träffar under 1½-2 timmar. Följande aktiviteter genomförs i studiecirklar:

- Bemötande, etik och värdegrund: All personal från vård- och omsorg,
- Neuropsykriatiska störningar: cirka 50 procent av personal handikappomsorg. Urval genom intresseanmälan och ev lottning vid stort intresse.
- Normalt åldrande: Drygt 50 deltagare.
- Psykiska funktionsnedsättningar: Cirka 80 deltagare.
- Demens: Cirka 45 personer från demensomsorgen samt cirka 65 personer inom övrig vård- och omsorgsverksamhet då behov av kunskap inom demens är stort även där.
- IT-stöd inom vård och omsorg: Utbildningen genomförs i lokaler med nödvändig utrustning i Tranemo. Cirka 230 deltagare.

Uppdragsutbildning:

Fördelen med uppdragsutbildningarna är att dessa ingår i Omvårdnadsprogrammets kursutbud och genererar formella betyg. Detta stärker den enskilda individens ställning på arbetsmarknaden och svarar mot kommunens behov av utbildad personal. Lärartjänsten hyrs in från Tranemo Gymnasieskola/Lärcentrum. Utbildningen genomförs uteslutande på arbetstid där ca hälften av kurstiden är lärarledd och hälften är arbetsplatsintegrerad med tillhörande arbetsuppgifter mot kursens mål. Uppdragsutbildningen genomförs på arbetsplats och på Tranemo gymnasieskola/Lärcentrum.
- Social dokumentation: Obligatoriskt deltagande för all personal. Utbildningen ger 50 gymnasiepoäng.
- Fyra kurser på vardera 100 gymnasiepoäng: Lindrande vård, rehabilitering och habilitering, socialpsykiatri samt geriatrik. Kurserna erbjuds i första hand till outbildad och lågt utbildad pesonal. Antal deltagare är cirka 25 personer/kurs.


Definition: Personal- begreppet all personal inom vård- och omsorg avser tillsvidareanställd baspersonal, dvs de 296 deltagare som ansökan omfattar.

Syfte

Syftet med Kunskap gör Skillnad är att stärka individernas ställning på arbetsmarknaden samt öka kvalitén på vård och omsorg. Genom projektet ges möjlighet att höja kompetensnivån bland baspersonal på ett kostnadseffektivt och arbetsintegrerat sätt. Förhoppningen är också att projektet ska bidra till att hitta former för långsiktig samverkan mellan arbetslivet och utbildningssektorn inför framtiden. Genom förstudien har samarbete med Svenljunga inletts och detta kommer intensifieras under genomförandet och förhoppningsvis leda till fler samarbeten framöver.

Med utgångspunkt i resultatet från enkätundersökningen samt genom diskussion i arbetsgruppen och i en workshop med verksamheternas enhetschefer har ett antal kurser i olika former prioriterats. (Se bakgrund) De svarar mot personalens upplevda behov, vård och omsorgens framtida kompetenskrav samt även de behov som framkom i en brukarenkät från 2008. Projektledaren har därefter tagit fram en detaljerad modell för genomförande. Nedan följer en beskrivning av syftet med prioriterade insatser.

Bemötande, etik och värdegrund
I brukarenkäten som genomfördes under 2008 av Äldre Väst Sjuhärad framkom att bemötandet hade försämrats i jämförelse med tidigare genomförd brukarenkät 2004. Detta ger signaler på behov av kompetensutveckling bland personalen. I personalenkäten anser 56 procent att de har tillräcklig kunskap men behöver mer utbildning inom bemötande. Därför har vi valt utbildningsformer som ger handfast kunskap utifrån arbetsplatsens inriktning om hur personal praktiskt ska gå till väga för att bemöta brukaren och dess närstående med empati, respekt och lyhördhet. Statistik visar på ökad invandring och i framtiden kommer det att finnas fler äldre med invandrarbakgrund än det gör bland dagens pensionärer. Utvecklingen ställer nya krav på kulturkompetens vilket blir en viktig del av utbildningsinsatsen avseende bemötande, etik och vädegrund. Jämställdhet är också en essentiell del av denna insats.
Syftet är att genom dessa insatser ge verktyg för likabehandling oavsett kön, etnicitet, trosuppfattning och funktionsnedsättning (tex på grund av demens, psykisk sjukdom). Ett gott bemötande från personalen genererar upplevelser av kvalitativt god vård.

Neuropsykiatriska störningar
Även inom detta område kombineras utbildning i seminarie- och studiecirkelform. Autism och andra neuropsykiatriska störningar är ett område som många har behov av. Denna personkrets av brukare möter man till största del inom handikappomsorgen och personalen har under en tid påtalat behovet av kompetensutveckling. Brukare med neuropsykiatriska störningar finns idag även inom äldreomsorgen fast de inte är diagnostiserade och personalen uttalar ofta behov av hjälp och stöd till att kunna bemöta brukare med störningar av olika slag. Därför är det prioriterat att denna kunskap kommer alla till del. För de som arbetar inom handikappomsorgen där de flesta av dessa brukare återfinns ges även möjlighet att delta i studiecirklar. Det finns också signaler om att personkretsen ökar till antal då fler blir diagnostiserade. Detta gör att denna kompetens kommer att efterfrågas av arbetsgivare, speciellt inom LSS-verksamhet och personlig assistans där behover ökar.
Syftet med dessa insatser är att tillgodose personalens behov och önskemål om kompetensutveckling inom neuropsykiska störningar.

Psykiska funktionsnedsättningar, socialpsykiatri
Psykisk ohälsa har tyvärr ökat i hela samhället. Personer med dessa funktionsnedsättningar finns nu inom alla kommunens vård och omsorgsverksamheter och 88,4 % av personalen anser sig vara i behov av mer kunskap inom området. Det är ett kompetensutvecklingsområde som efterfrågats bland personalen en längre tid.
Syftet med denna insats är att öka kunskap och förståelse för psykiska funktionsnedsättningar vilket är essentiellt eftersom problematiken finns inom alla verksamhetsområden. Utbildningsinsatsen genomförs i studiecirkel och uppdragsutbildning för särskild spetskompetens.

Demens
Även inom detta område kombineras utbildning i seminarie- och studiecirkelform. Personal inom demensvården ges särskilt riktade studiecirklar utifrån deras grundkunskap och övrig personal ges mer allmänt inriktade studiecirklar. Personalen önskar framförallt kunskap om HUR de ska bemöta demenssjuka, genomföra lämpliga aktiviteter för meningsfull vardag mm, det vill säga det som skapar god omvårdnad och omsorg. Praktiska frågeställningar från vardagsarbetet kommer därför att vara fokus i studiecirklarna. Genom rekommendation från Elsie Melin, psykolog och expert på demenssjukdomar har kontakter knutits med ett demensboende på Själland för erfarenhetsutbyte.
Syftet med dessa insatser är att ge personalen såväl allmän som riktad kunskap om demensomsorg. Behovet av kunskap om demens ökar på grund av den demografiska utvecklingen.

Palliativ vård och Lindrande vård
Området ingick inte i det föreslagna utbudet av kompetensutveckling men trots detta valde flera att specifikt önska vidareutbildning inom palliativ vård. Palliativ vård innebär egentligen lindrande vård, vilket kan utövas inom många vårdområden, men är oftast en stor del i omvårdnaden under livets slutskede. Brukare har idag ett ökat inflytande över sin vård och omsorg och därmed ökar också möjligheten att få vårdas i det egna hemmet. Detta ställer andra och nya krav på personalen och deras sätt att organisera arbetet. Ett seminarium i palliativ vård och uppdragsutbildning i lindrande vård kommer att ingå i utbildningsinsatserna.
Syftet med dessa insatser är att kombinationen av dessa områden ger fördjupad kunskap hos all personal och efterfågad spetskompetens för att möta framtidens krav.

Social dokumentation
Dokumentationen inom vård och omsorg har under de senaste tiotal åren utvecklats mycket. Det gäller att ha kunskap om innehåll, kvalitet, saklighet, struktur och språkbruk och dessutom kunna dokumentera enligt gällande författningar och rutiner. Enkäten visar att 88% av personalen önskar mer kunskap om social dokumentation. Insatsen ges som uppdragsutbildning och samtlig personal erhåller betyg.
Syftet med insatsen är att skapa förståelse för betydelsen av social dokumentation samt tillhandahålla verktyg för att personalen ska kunna använda begrepp och juridiska styrdokument i arbetet.

IT-stöd i vård och omsorg
Från att tidigare dokumentera med penna och papper så ska all
dokumentationen i framtiden ske digitalt med hjälp av dokumentationsprogram. Att kunna använda datorn som ett hjälpmedel inom vård och omsorg är således en nödvändig kompetens. Ett digitaliserat arbetsliv kräver digital kompetens. Svaren i diagrammet visar att 86,1 % (223st) har behov av mer kunskap i området. Utbildningsplatsen blir på kommunhuset i Tranemo där bärbara datorer finns att låna.
Syftet med denna insats är att ge personalen den kunskap som idag är nödvändig samt blir allt viktigare för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.

Normalt åldrande, geriatrik
Vetskapen om att antalet äldre med komplexa vård och omsorgsbehov ökar i framtidens vård och omsorg ställer också krav på ökad kompetens bland personalen. Enkäten visar också att personalen uppmärksammat detta och anser sig vara i behov av kompetensutvecling. Utbildningsinsatsen ges både som studiecirkel och uppsdragsutbildning
Syftet med insatsen är att stärka personalens kompetens, allmänt och som spetskompetens, för att skapa trygghet i vård och omsorg för såväl personal som brukare.

Rehabilitering och Habilitering
Rehabilitering och habilitering är ett område där många efterfrågar kompetensutveckling. Kompetensutveckling inom handikappomsorgen har länge varit eftersatt och fokus kommer därför att ligga på just habilitering och vara riktad mot handikappomsorgens personal. Utbildningsinsatsen ges som uppdragsutbildning.
Syftet med insatsen är att öka personalens kunskaper om habilitering och därigenom förbättra omsorgen för brukarna.

Målsättning

Målsättning med projektet är att genom ökad kompetens stärka individernas ställning på arbetsmarknaden samt kvalitén på vård och omsorg.

Projektets mätbara mål är antal personer som ska delta i respektive utbildningsinsats.

Bemötande, etik och värdegrund
Detta är ett grundläggande område som all personal ska behärska. Därför vill projektet erbjuda seminarium och studiecirklar om bemötande, etik och värdegrund till samtlig personal.
Antal deltagare: 296 personer på seminarium, 296 personer i studiecirkel

Neuropsykiatriska störningar
Insatsen riktar sig till handikappomsorgens personal.
Antal deltagare: 32 personer i studiecirkel

Psykiska funktionsnedsättningar
Utbildningen ges i studiecirkelform till deltagare från flera olika verksamheter efter urval utifrån enkätsvar.
Antal deltagare: 80 personer i studiecirkelform

Demens
Samtlig personal deltar i seminarium om demens uppdelat på tre tillfällen.
Antal deltagare: 45 personer från demensvården kommer delta i samtliga tre seminarier. Demenspersonalen deltar även i studiecirkel. De kommer även att delta i erfarenhetsutbyte med danska demensboenden.
Övrig 251 personal kommer delta vid ett seminarietillfälle. Därtill erbjuds 64 personer av övrig personal studiecirkel om demens.

Palliativ vård
Antal deltagare: 296 personer på seminarium.

Lindrande vård
Antal deltagare: 25 personer deltar i uppdragsutbildning

Social dokumentation
Antal deltagare: 296 personer i uppdragsutbildning.

IT-stöd i vård och omsorg
Antal deltagare: 224 personer i studiecirkel.

Normalt åldrande
Antal deltagare: 56 personer i studiecirkel.

Social psykiatri
Antal deltagare: 25 personer deltar i uppdragsutbildning

Geriatrik
Antal deltagare: 25 personer deltar i uppdragsutbildning

Rehabilitering och Habilitering
Antal deltagare: 25 personer deltar i uppdragsutbildning

Indikatorer i Kunskap gör Skillnad
- Antal deltagare som genomfört respektive utbildningsinsats. Denna indikator beräknas utifrån de mätabara målen som återfinns under rubriken Målsättning.
- Antal deltagare som upplever att jämställdhet varit ett genomgående tema i utbildningsinsatserna
- Antal deltagare som upplever att kulturell förståelse varit ett genomgående tema i utbildningsinsaterna.
- Antal deltagare som upplever att tillgänglighet varit ett genomgående tema i utbildningsinsaterna.
- Antal deltagare som anser att deras ställning på arbetsmarknaden har stärkts.
- Antal deltagare som anser att utbildningsinsaterna har ökat deras möjlighet att genomföra sitt arbete på ett bättre sätt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I förprojekteringen gavs alla respondenter möjlighet att beskriva eventuella funktionsnedsättningar eller behov av extra hjälp och stöd både vid besvarande av enkät men också under genomförande av utbildningsinstatserna. Detta togs upp såväl muntligt på alla informationsmöten inför ifyllandet av enkäten som skriftligt i enkäten.

I projektet kommer de flesta utbildningsinsatser ske på den egna arbetsplatsen, i mindre gruppkonstalationer och inom ordinarie arbetstid. Detta gör utbildningsinsatsen lättillgänglig för alla och reducerar restid och resekostnader. Lokalen på arbetsplatsen ligger mitt i verksamheten men ändå avskild så att utbildningsverksamhet kan fortgå. Den ordinarie verksamheten pågår runt omkring och skulle det finnas behov av personal så finns studiegruppen i närheten. Lokalen ska ha sittvänliga stolar runt ett bord där skrivmöjligheter ges, liknande ett mindre konferensrum. De utbildningsinsatser som inte kan erbjudas på den ordinarie arbetsplatsen förläggs centralt i Tranemo . Detta pga att insatsen kräver viss teknisk utrustning och/eller att utbildningen har deltagare från olika verksamheter vilket då bäst samordnas på Tranemo gymnasieskola. De seminarier som anordnas förläggs i Tranängsskolans aula mitt i Tranemo. Här finns teknisk utrustning med projektor och teleslinga för dem som behöver det.

Till största del genomförs utbildningsinsatserna i mindre grupper från samma arbetsplats, vilket gör att personalen känner varandra. Kompetensutvecklingen ska också vara väl förankrad i personalens vardag vilket skapar en grundtrygghet och gör att alla kan delta utifrån sin erfarenhet och kunskap. Handledaren/läraren har ansvar för att alla ska ges möjlighet att delta i diskussioner och bli lyssnad på, återkoppla och skapa reflektion till olika personers åsikter och koppla till teori för att utveckla lärandet. Enhetscheferna kommer att vara engagerad i kommande genomförande i samband med organisation av grupper. De kommer också att, så mycket som möjligt, delta i den kompetensutveckling som personalen erhåller för att skapa insikt och förståelse för den utveckling personalgruppen och den enskilde personen genomgår. Återkommande möten och workshops tillsammans med enhetschefer, verksamhetschefer och projektledare för att utvärdera genomförandet av kompetensutveckling inom verksamheten. I de utbildningsinsatser som kräver viss tid av arbetstiden till arbetsintegrerat lärande, AIL, är det av särskild vikt att legitimitet för kompetensutveckling ges av enhetschefen och att denne underlättar och skapar positivt klimat till de utbildningsinsatser som genomförs i grupp eller enskild individ.

Allt ev kursmaterial som delas ut görs tillgänglig via länk, kunskap gör skillnad, på Tranemo kommuns officiella webbplats. Finns behov av talbok så kommer detta att kunna lånas via Tranemo gymnasieskola. Åhörarkopior av powerpoint presentationer delas ut till alla åhörare om det finns möjlighet.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet/projektinnehåll

Planering
Eftersom utbildningsinsaterna genomföras på arbetstid krävs planering för hur detta ska organiseras av projektledare tillsammans med ansvariga för respektive verksamhet. Strävan efter att så långt som möjligt kunna genomföra all kompetensutveckling inom ordinarie arbetstid, för att öven gynna även de deltidsanställda. Insatserna innefattar olika utbildningsformer vilket gör att alla kan delta utifrån olika förutsättningar och förmågor. Att utbildningen sker på arbetstid möjliggör också deltagandet då tiden för lärande inte konkurrerar med familj och fritidsysselsättningar. Handledare/lärare kompetensutvecklas i jämställdhetsintegrering genom att läsa SKL:s skrift om Jämställdhetsarbete, en utmaning för kommuner och landsting.

Genomförande
Handledare och lärare har ansvar för att jämställdhet, kulturell förståelse och tillgänglighet är horisonella teman i samtliga insatser som erbjuds inom projektet Kunskap gör Skillnad. Detta är särsilt tydligt i utbildningen Bemötande, etik och värdegrund som alla deltar i. Alla utbildningsinsatser ska uppmuntra och bygga upp självförtroendet för personalen och ta vara på de erfarenheter och kunskaper som finns. Enhetscheferna ska vara aktiva i själva utbildningsförfarandet och inte bara var organisatörer. Projektledaren har ansvar för att insatserna, även de externt inköpta, svarar upp mot de krav som ställs och att jämställdhet är en integrerad del i alla utbildningsinsatser.

Uppföljning och utvärdering
Varje utbildningsinsats avslutas med skriftlig utvärdering där jämställdhet ingår som en del. Projektledaren tar del av utvärderingarna för att så tidigt som möjligt kunna förändra, förbättra och styra utbildningsinsatsen för att uppnå projektets målsättningar.
Genom kontinuerliga träffar med enhetscheferna och arbetsgruppen utvärderas projektprocessen.

Transnationellt samarbete

I Danmark har man en friare syn på hur vård och omsorg i demensvård ska bedrivas, med vårdtagarnes önskemål i centrum. Målsättningen är att dementa ska kunna fortsätta sitt tidigare liv även när hon/han kommer in på demensboende. Därför ingår en resa för 45 personal inom demensomsorgen till demensboendet på Själland där erfarenhetsutbyte står i centrum. Mötet genomförs efter att seminarie och studiecirklar är avslutade för att personalen ska få mesta möjliga nytta av resan. De har då också möjlighet att dela med sig av sin nya kunskap till sina danska kollegor.

Deltagande aktörer

  • Kommunledning

Kommun

  • Svenljunga
  • Tranemo