Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling inom den sociala ekonomin i GR-område

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs Föreningscenter
KontaktpersonPia Svanqvist
E-postpia@gfc.se
Telefonnummer031-131396
Beviljat ESF-stöd4 921 336 kr
Total projektbudget4 921 336 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2011-09-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Syftet med denna ansökan är att utveckla nya metoder inom den sociala ekonomin för att stödja långtidsarbetslösa.
Projektets mål:
Mobilisera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser för anställda inom den socila ekonomin för att stödja arbetslösa individer att hitta sin egen försörjning.

Bakgrund

Arbetsförmedlingen och ESF-Rådet har bjudit in sociala ekonomins aktörer till gemensamma möten eftersom man från myndigheternas sida har konstaterat att många människor har hamnat i arbetslöshet trots att de har deltagit i olika arbetsmarknadsåtgärder. Myndigheterna har tagit initiativ till att bjuda in sociala ekonomins organisationer för att diskutera den tredje sektorns möjligheter att ta emot individer som varit arbetslösa mer än 450 dagar. Man vill pröva tredje sektorns sätt att arbeta med individer som har hamnat utanför arbetsmarknaden. Det uppges i utlysningen att målet är att arbetslösa som får plats i tredje fasen är att de ska ha en meningsfull sysselsättning och samtidigt arbeta för och få stöd för att komma in i arbetslivet.
Från och med april 2009 förväntas två tusen människor tillkomma varje månad på riksnivå som har behov av åtgärder inom den så kallade tredje fasen. Bara i Göteborg räknar Arbetsförmedlingen med att 1500 människor behöver åtgärder inom jobb- och utvecklingsgarantin.
Den sociala ekonomisektorn är inget nytt fenomen men den ändras och formas allt efter behoven i samhället och där offentliga och privata sektorer inte har möjlighet att tillgodose alla behov, vilket innebär att organisationerna och deras funktioner ser olika ut under olika tidsepoker.
Den sociala ekonomin har under de senaste tio åren utvecklats från ideell, volontär verksamhet till arbetsgivare med anställda. Sociala ekonomin finns i flertalet branscher, men en stor del av verksamheten bedrivs som genomförare av kommunala tjänster. Kommuner och övriga offentliga sektorn upphandlar allt mer av sina tjänster och knoppar av verksamhet. Idag upphandlas ca 10 % av sociala ekonomins företag till offentliga tjänster i Sverige. Den primära orsaken till stimulansen av den sociala ekonomin är välfärdsstatens förändrade lagstiftningar och arbetssätt, men även förändringar i lokala samhället och utestängande av sårbara grupper. Detta har lett till en gradvis förflyttning från folkrörelsen och det civila samhället till mer dynamiska och ämnesorienterade organisationer. Den sociala ekonomin har förflyttats till att fylla det ökade gapet mellan marknaden och staten samt har visat sig vara innovativ och anpassningsbar till det lokala samhället. En av de kanske största områden där den sociala ekonomin har ökat i vikt är arbetsintegrering, inte minst gällande människor från sårbara grupper. Förutom företagandet inom den sociala ekonomin, finns den del som drivs som röstbärande eller brukarstödjande men inte har någon direkt affärsdrivande verksamhet (med röstbärande organisation menas de som främst har verksamhet i form av att ge röst åt dem som inte annars hörs eller märks).
Intresseföreningar bildas och upprätthålls av ett specifikt gemensamt intresse av och för grupper av människor. Det kan vara lokala utvecklingsgrupper, byalag, idrottsföreningar, föräldragrupper, invandrargrupper, kriminella personers återgång till en fungerande vardag, alkohol- och drogprevention, rehabilitering, fritidsgårdar, kvinnofridsengagemang etc. Inom många områden träder föreningsverksamheten in i samhällsstrukturen, vid sidan av marknadsekonomiska intressen och den offentliga sektorns ansvarsområden.
Föreningsverksamheter omsluter stora grupper människor som genom socialt kapital, men ofta med små materiella resurser, arbetar aktivt för samhällsutveckling, socialt vardagsliv och folkhälsa. Deras insatser är nog så viktiga när det gäller att få människor i utanförskap att närma sig arbetsmarknaden.
Den sociala ekonomin kan med sitt värdebaserade och långsiktiga synsätt bidra till individers personliga utveckling genom en mängd åtgärder. Ett sätt är att stärka den entreprenöriella sidan som finns hos de flesta individer. Detta är en möjlighet för alla individer men framför allt för personer på väg tillbaka till arbetsmarknaden att bygga upp självförtroende och självkänsla samt påverkar regionens ekonomiska, ekologiska, och sociala tillväxt och utveckling.
Med hjälp av sociala ekonomins innovativa kreativitet, kompetens och säregna utvecklingsmöjligheter kan arbetsmarknaden komma att omsluta människor med nya typer av anställningar, företagande och anpassade åtgärdsprogram. För dem som inte har möjlighet att någonsin träda in och stanna kvar på den ordinarie arbetsmarknaden, kan social ekonomi visa nya vägar för hur människor kan hitta sin plats i steget mellan utanförskap och full delaktighet, utan att för den sakens skull fastna i ett rent bidragsberoende.
Organisationer inom den sociala ekonomin i GR-område har haft ett antal möten för att diskutera ansökan. Man har kommit fram till att det behövs ett starkt nätverksarbete mellan organisationer inom GR-området samt ett nätverkande på riksnivå för att lära av varandra och även ge möjlighet till gemensam kompetensutveckling inom den egna organisationen för att stödja arbetslösa individer på bästa sätt.
Den nya utmaningen med jobb- och utvecklingsgarantin till sociala ekonomiorganisationer är att ta emot de arbetslösa som hänvisas av Arbetsförmedlingen. Deltagande i den sociala ekonomin är frivilligt och baseras på individens engagemang och egna lösningar av de gemensamma behoven. Att ta emot nya människor som inte har kommit självmant är en ny utmaning för den sociala ekonomin. Visserligen har arbetslösa tidigare under 80- och 90-talen hänvisats av Arbetsförmedlingen till föreningar. Då utfördes dessa arbeten inte systematiskt eftersom den sociala ekonomin inte hade bildat sina egna nätverk och medvetenheten om sektorns inkluderande arbetssätt hade inte utvecklats. EU-medlemskap och förändringar i samhällslivet har lyft upp kunskapen om social ekonomi och nya funktioner har tillkommit till den 3:e sektorn. Dessa förändringar bemöttes av sociala ekonomins organisationer med nya nätverk och nya sätt att arbeta. Forskning och utvecklingsarbete om social ekonomi stödjer aktörerna i hur utveckla och systematisera sina arbetssätt.
Vi är medvetna om att det är en utmaning att ta emot arbetslösa individer som inte själva har hittat vägen till den sociala ekonomin. För att få individen att se sina egna möjligheter och stärka sitt självförtroende används olika samtalstekniker samt ges en introduktion om sektorns värderingar och möjligheter. I alla organisationer inom den sociala ekonomin finns ett entreprenöriellt tankesätt för att uppmuntra individen att agera för att hitta egna lösningar. Dessa individstärkande och introducerande aktiviteter måste också stödja utvecklingen av den egna organisationen att skapa nya arbetstillfällen för nytillkomna individer eller stödja dem att utveckla nya företag inom den sociala ekonomin.
Denna projektansökan syftar till att mobilisera organisationer inom den sociala ekonomin att utveckla gemensamma metoder samt genomföra kompetensutvecklingsinsatser för anställda som kan ta emot arbetslösa i GR-området. Denna ansökan synkroniseras också med en ansökan inom programområde 2, för arbetskraftsutbud, där Arbetsförmedlingen är projektägare.
Denna ansökan innehåller två olika faser: Mobiliseringsfasen som innefattar fyra månader och en genomförandefas som sträcker sig från 1 november 2009 till 30 juni 2011.
Under mobiliseringsfasen kommer en kartläggning att ske av organisationer som vill och kan ta emot individer inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Kartläggningen kommer att innefatta verksamhetens inriktning samt lämpliga målgrupper, t ex om organisationen enbart riktar sig mot vissa sociala problem etc. Bland de intresserade organisationerna kommer det att anordnas nätverksträffar för att diskutera vilka sysselsättningsmöjligheter som kan finnas och vilka kompetenskrav som kommer att ställas på de anställda som ska handleda. Utifrån förväntade nya krav på anställda och organisationer kommer ett utbildningsprogram att tas fram. En rapport om behov och möjligheter kommer att presenteras i slutet av mobiliseringsfasen för att fortsätta till genomförande fasen.

Syfte

Syftet med denna ansökan är att ge möjlighet till kompetensutveckling och
förberedelser för anställda inom den sociala ekonomin som ska ta emot de personer som har rätt att få sysselsättning på en arbetsplats inom den sociala ekonomin under längst en tvåårsperiod samt förstärka lärande och nätverk mellan sociala ekonomins organisationer, som kommer att ta emot arbetslösa inom jobb- och utvecklingsgarantin, för att dra nytta av varandras kunskaper för att lyckas stödja de arbetslösa.

Målsättning

Alla anställda och styrelser inom den sociala ekonomin inom GR-området som kan ta emot arbetslösa ska vara engagerade och kartlägga behov, bidra till metodutveckling och vara med på kompetensutvecklande aktiviteter för att stödja de arbetslösa som hänvisas av Arbetsförmedlingen. Detta kompetensutvecklingsprojekt synkroniseras med ett projekt där arbetslösa slussas in till olika organisationer. Utbildning och kompetensutvecklingsprogram som utvecklas i projektet kommer att matcha ansökan inom programområde 2. Där beskrivs hur arbetslösa i sin tur stöds i sin strävan att vara självförsörjande.

Mints 25 organisationers anställda och deras styrelser deltar i kartläggning av behov
Minst 20 organisationer deltar i diskussioner för metodutveckling
Minst 20 organisationer deltar i kompetenshöjande utbildningar och andra aktiviteter
Minst 4 interregionala träffar anordnas
120 platser ställs till förfogande för dem som ska hänvisas av Arbetsförmedlingen
En handbok om vilka metoder och förberedelser som gjorts inom organisationerna ska tas fram i slutet av projektet. Denna handbok ska kompletteras med en handbok som ska skrivas i projektet inom programområde 2 då erfarenheterna av arbetet med de arbetslösa ska dokumenteras.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I Sociala ekonomins organisationer finns många anställda med olika typer av funktionshinder, fysiska som psykiska. Organisationerna är ofta intresseorganisationer för och med målgruppen men också sociala företag vars syfte är att integrera människor med arbetshinder in på arbetsmarknaden t ex HSO. Stor kunskap finns därför kring dessa frågor.
Tillgänglighetens fyra aspekter kommer att beaktas i projektgenomförandet.
Tillgänglig verksamhet
Tillgänglig information
Tillgänglig kommunikation
Tillgängliga lokaler
Tillgänglighet till utbildning, information och möten är en fråga om demokrati och rättvisa för de som av olika anledningar har någon form av funktionsnedsättning. Alla medborgare skall ha möjlighet att påverka, skaffa sig kunskap och forma sina egna liv för att föra utvecklingen framåt, oavsett vilket ämne de studerar och vilken form av funktionsnedsättning de har. Projektet kommer att integrera tillgänglighetsfrågorna i den kompetensutveckling som sker samt ha seminarier kring tillgänglighet i kompetensutvecklingsprogrammet.

Jämställdhetsintegrering

Sociala ekonomiorganisationer har fler kvinnor i styrelser (33 % av styrelseledamöterna är kvinnor i de sociala företagen) och som anställda jämfört med aktiebolag. Detta innebär att kvinnor i allra högsta grad kommer att vara representerade i kompetensutvecklingsinsatser. Men under arbetets gång kommer vi också att arbeta utifrån vår jämställdhetsmetodik för att garantera att kvinnor får del av utbildningarna och resurserna på ett genusneutralt sätt. Vi kommer att tillämpa 4R-metoden under projektet.


Vidare ska problem- och behovsanalyser ha ett jämställdhetsperspektiv. Under kompetensutvecklingen ska kvinnors perspektiv belysas. Resurser kommer därför att avsättas för att mäta jämställdhetsintegreringen i projektet. 4R-metoden kommer att tillämpas i detta arbete. I 4R-metoden analyserar man samtliga verksamheter utifrån 1) Representation. Undersökning av könsfördelningen på alla nivåer. Hur många kvinnor respektive män deltar, vem beslutar, vem utför vad utifrån ett könsperspektiv. 2) Svarar på frågan: Hur fördelas gemensamma resurser i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män? 3) Svarar på frågan: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma och ta del av verksamheten? R3 försöker reda ut om verksamheten utgår från deltagarens kön. 4) R4 kallas även realisera och svarar på frågan: Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Under steg 4 görs förändringar i verksamheten/projektet utifrån svaren på de tre första. Projektet ska ge fortlöpande kompetensutveckling kring 4R-metoden i kompetensutvecklingsprogrammet.

Transnationellt samarbete

Samverkanspartner inom projektet har uttryckt önskan att samarbeta med andra länder som har liknande verksamheter. Under mobiliseringsfasen kommer vi att kontakta andra sociala ekonomiorganisationer för att kartlägga om det finns liknande verksamheter med intressanta modeller. Att jämföra sina erfarenheter och utbyta kunskaper med andra länders organisationer är ofta ett led i svenska organisationers kunskapsutveckling.
Den sociala ekonomin i Sverige har etablerats genom stor påverkan från liknande verksamheter inom EU. Det finns etablerade nätverk och organisationer som syftar till utbyte av goda exempel samt samverkan inom socialekonomiska intresseområden. Sammantaget har den sociala ekonomin på senare år förstärkt och utvecklat sina verksamheter genom direkta influenser från t ex Italien, Frankrike och Storbritannien. Det sociala företagandet i Sverige som nu etablerats och lyfts fram som en reell möjlighet för personer i utanförskap att återinträda aktivt på arbetsmarknaden, är till stora delar direkt influerat från Italien, Storbritannien och andra europeiska länder.

En viktig komponent för kompetensöverföring och samverkan mellan verksamheter inom social ekonomi i Europa har varit den föregående programperiodens Equal-projekt. Social ekonomi etablerade där ett europeiskt samarbete mellan de nationella Equal-projekt som arbetade med verksamhetsutveckling inom social ekonomi. Detta nätverk kvarstår än idag och genomförandeprojektet kommer att etablera ett nära samarbete med dessa aktörer för att ytterligare förstärka och fördjupa kompetensöverföringen till anställda inom den sociala ekonomin i Sverige. Det internationella arbetet kommer att planeras och utvecklas tillsammans med fem andra regioner i Sverige som kommer att genomföra samma typ av projekt inom programområde 1. Just nu planeras ett gemensamt möte med en internationell partner. Detta detaljeras och justeras efter mobiliseringsfasen.



Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Huvudkontoret
  • DEN IDEELLA FÖRENINGEN KLASSM
  • Föreningen Grunden
  • Gbg:s RäddningsmissioKompassen
  • Hela Sverige ska leva
  • Myrorna/Samfundet Frälsningsarmén
  • NBV Göteborg och Bohus län
  • Odinsskolan
  • Region Väst

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Göteborg
  • Herrljunga
  • Härryda
  • Kungälv
  • Lerum
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Stenungsund