Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling i Nordost

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareGöteborgs stad, SDF Bergsjön
KontaktpersonTom Elchiyev
E-posttom.elchiyev@goteborg.se
Telefonnummer0736654045
Beviljat ESF-stöd14 025 867 kr
Total projektbudget14 025 867 kr
Projektperiod2009-01-12 till 2010-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Kompetenutveckling i Nordost är ett fleraktörsprojekt där fyra stadsdelar i nordöstra Göteborg tillsammans ämnar stärka lågutbildade kommunala yrkesgruppers ställning i organisationen och på arbetsmarknaden. Ca 2000 personer kommer att genomgå olika typer av kortare och längre utbildningsinsatser.

Bakgrund

BAKGRUND - se punkt Bilaga/övrig information
KOMPETENSKARTLÄGGNING - se bilaga

Vi har genomfört en kompetenskartläggning bland åtta lågutbildade personalgrupper i stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen i nordöstra Göteborg. De grupper som omfattats av kartläggningen är undersköterskor inom äldreomsorgen, personliga assistenter/ledsagare inom funktionshinderområdet, habiliteringspersonal inom funktionshinderområdet, boendestödjare inom funktionshinderområdet, barnskötare, administrativ personal (utan högskoleutbildning), elevassistenter och servicepersonal inom storhushåll.

Grupperna utgör en viktig del av den kommunala kärnverksamheten och jobbar nära de brukare som kommunen är till för. Utifrån en föränderlig omvärld och ständigt ökade krav på välfärdstjänsterna befinner sig dessa yrkesgrupper i en omställningsprocess. Samtliga grupper har de senaste 20 åren professionaliserats och idag ställs utbildningskrav från samhället på ett helt annat sätt än tidigare. Det innebär att många av våra anställda utifrån dagens krav saknar adekvat utbildning för sitt arbete trots att de kanske arbetat många år i yrket. Vår erfarenhet visar att det på många sätt kan vara en ohälsofaktor att sakna adekvat utbildning. Det kan på sikt leda till sjukskrivningar och ohälsa.

I kartläggningen har vi systematiskt undersökt personalgrupp för personalgrupp och fastställt hur många som i dagsläget saknar adekvat utbildning för sitt yrke. Vad som är adekvat utbildning framgår i den bifogade kartläggningen och utgår från de rekommendationer som SKL, Sveriges kommuner och landsting, samt andra auktoriteter har fastställt. Resultaten varierar mellan stadsdelarna men sammantaget kan vi konstatera följande:

47 % av den administrativa personalen saknar adekvat grundutbildning. För barnskötare är siffran 14 %, elevassistenter 26 %, personal inom storhushåll 44 %, undersköterskor i äldreomsorgen 22 %, personliga assistenter/ledsagare 32 % samt habiliteringspersonal och boendestödjare inom funktionshinder 16 respektive 22 %.

Vi har också kunnat konstatera att vår socioekonomiska situation med en hög andel utomeuropeiska invånare också ger avtryck bland vår personal. Många av våra medarbetare har annan etnisk bakgrund än den svenska. Vi har identifierat ett tydligt behov av utbildning i svenska, både kopplat till arbetet och till individen. Speciellt viktigt är detta i grupper som ska arbeta pedagogiskt med barn eller som skriver journalanteckningar inom vården. Här finns tydliga behov av kompetensutveckling inom svenska i tal/skrift. Vi vet också att detta är en avgörande faktor för att stärka individens ställning på arbetsmarknaden eftersom språket är nyckeln till arbete.

Inom våra yrkesgrupper sker en ständig utveckling och professionalisering. Social dokumentation inom vården eller IT inom förskolan - här ställs ny krav på medarbetarna i takt med omställningen inom den kommunala sektorn. Här har vi identifierat tydliga utbildningsbehov inom flera av yrkesgrupperna.

Många av invånarna i nordöstra Göteborg är av utländsk härkomst. Detta innebär att extra stora krav ställs på vår personal som i sitt arbete möter över 100 nationaliteter. Vi ser en omställning från ett homogent serviceutbud till ett heterogent sådant. Att förstå vår kulturella kontext och hur den relaterar till andra kulturer gör att vi kan ge bättre service och undvika missförstånd, både i förhållande till brukare och kollegor. Ett behov av utbildning i kulturkompetens har identifierats.

Många av våra administratörer har arbetat lång tid inom organisationen och är till stor del självlärda. De gör ett utmärkt arbete inom sitt specifika arbetsområde men saknar bredare kunskaper. Här finns ett behov av mer generella kunskaper inom administrativ teknik, offentlig förvaltning samt generellt verksamhetskopplat IT-stöd (i takt med utvecklingen av "24-timmars myndigheten"). Då stärks individen och dess möjligheter till att bredda sina arbetsuppgifter eller få annat arbete ökar. Det leder även till att organisationens flexibilitet blir större.


GENOMFÖRANDE

Utifrån den genomförda kompetenskartläggningen har vi kunnat konstatera ett utbildningsbehov i våra organisationer. Vi har gjort en prioritering bland dessa eftersom de behov vi har identifierat är större än de möjligheter som ges för kompetensutveckling i ett enskilt Socialfondsprojekt. Däremot kommer vi förstås att inkorporera alla våra nya kunskaper i vårt strategiska långsiktiga personalutvecklingsarbete för att på sikt kunna genomföra all den kompetensutveckling som vi bedömer som angelägen.

I sammanställningen av utbildningsbehovet kan vi se att ett antal personer i varje yrkesgrupp behöver en längre utbildning där de erhåller en adekvat grundutbildning för sitt arbete. Vi kan också se att ett större antal endast behöver mindre förstärkningar av sin kompetens som kan handla om någon/några dagars utbildning. Den förstnämnda gruppen kommer i hög grad att kompetensutvecklas genom LPA, lärande på arbetsplatsen. Genom denna metod kan individen arbeta och studera parallellt, vilket är både tidseffektivt och ger möjlighet att snabbt omsätta nya kunskaper i praktisk handling. Självklart kommer alla utbildning att anpassas individuellt utifrån varje individs förutsättningar, se även tillgänglighetsplan och jämställdhetsplan. Den andra gruppen (där förstås även personer som genomgår grundutbildning kan ingå) kommer att genomgå kortare utbildningar där metoden kan vara seminarier, föreläsningar, interaktiva studier och självstudier.

Våra ledstjärnor under projektet kommer att vara individfokus, koppling teori och praktik samt effektivitet, både tidsmässigt och ekonomiskt. De flesta grupperna har en hög andel personer som är studieovana vilket måste tas stor hänsyn till. Yrkesgrupperna är också personalintensiva till sin karaktär varför det är svårt att ha ett stort antal medarbetare frånvarande samtidigt. Därför eftersträvar vi effektiva utbildningsformer där teori och praktik vävs samman på ett bra sätt. Sammanfattningsvis kommer vi att bedöma alla utbildningsinsatsers lämplighet utifrån ovanstående ledstjärnor.

Följande utbildningar kommer att genomföras. Se bilagan sammanställning utbildningsbehov för beskrivning, antal personer och kostnader.

ADMINISTRATIV PERSONAL
Svenska i skrift
Administrativ teknik, nivå 1
Administrativ teknik, nivå 2
Dokumentation
Interkulturell kommunikation
Verksamhetsbaserad IT-kunskap

BARNSKÖTARE
Grundutbildning (Barn & fritidsprogrammet)
Svenska i tal/skrift
IT för pedagogiskt arbete med barn
Verksamhetsanpassad/grundläggande IT-kunskap
Dokumentation enl verksamhetens krav
Utvecklingspedagogiskt synsätt i förskolan
Språkutveckling
Interkulturell kommunikation

ELEVASSISTENTER
Grundutbildning (Barn & fritidsprogrammet)
Svenska i tal/skrift
Fortbildning ang elever i behov av särsklit stöd
Interkulturell kommunikation
Grundläggande IT-kunskap

SERVICE INOM STORHUSHÅLL
Grundutbildning (restaurang/storhushåll)
Svenska i tal/skrift
Grundläggande IT-kunskap
Kost & hälsa
Interkulturell kommunikation

UNDERSKÖTERSKOR (äldreomsorg)
Grundutbildning (Omvårdnadsprogrammet)
Svenska i tal/skrift
Social dokumentation
Grundläggande IT-kunskap
Verksamhetsbaserad fördjupning
Verksamhetsbaserad specialisering
Sjukvård
Interkulturell kommunikation

PERSONLIGA ASSISTENTER/LEDSAGARE (funktionshinder)
Grundutbildning (Omvårdnadsprogrammet habilitering)
Svenska i tal/skrift
Social dokumentation
Verksamhetsanpassad/grundläggande IT-kunskap
Verksamhetsbaserad fördjupning
Verksamhetsbaserad specialisering
Interkulturell kommunikation

HABILITERINGSPERSONAL & BOENDESTÖDJARE (funktionshinder)
Grundutbildning (Funktionshinderprogrammet alt. Omvårdnadsprogrammet habilitering)
Svenska i tal/skrift
Social dokumentation
Verksamhetsanpassad/grundläggande IT-kunskap
Verksamhetsbaserad fördjupning
Verksamhetsbaserad specialisering
Interkulturell kommunikation

Syfte

Syftet med projektet är att genomföra en kompetenshöjande insats för stadsdelarnas lågutbildade personalgrupper vilka saknar adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter eller har ett annat tydligt och angeläget kompetensbehov. Detta kommer att stärka individen på arbetsmarknaden och förebygga ohälsa samt långtidssjukskrivningar. Vi tror att det även kommer att påverka jämställdheten på arbetsmarknaden i positiv riktning då en kraftig majoritet av våra anställda är kvinnor. Det kommer också att underlätta den omställningsprocess med nya omständigheter och krav som kommunal verksamhet befinner sig i. En bättre utbildad och flexibel personalstyrka innebär att vi kan erbjuda de vi är till för, det vill säga våra brukare, bättre och bredare service, vilket också är en del av projektets syfte.

Målsättning

Projektet har tre mätbara projektmål:

1. Antal individer som under projektperioden får möjlighet att genomgå kompetensutveckling ska uppgå till minst 2000 personer. Målet är kopplat till projektets syfte eftersom kompetensutvecklingsinsatsen kommer att stärka individen och på lång sikt bidra till en mer jämställd arbetsmarknad.

2. Sjukfrånvaron i respektive stadsdelsförvaltning ska ha sänkts med en (1) procent vid projektets slut, relaterat till den uppmätta nivån i juni 2008. Bergsjön hade då 9,0%, Gunnared 9,8%, Kortedala 10,2% och Lärjedalen 9,3%. Kopplingen till projektets syfte är uppenbar - kompetensutveckling förebygger sjukskrivningar och skapar mer motiverade och friska medarbetare. Vi är medvetna om att effekterna av projektet framförallt är långsiktiga men tror ändå att samband ska kunna ses redan efter avslutat projekt. Målet är dessutom nära kopplat till Göteborgs stads långsiktiga strategiska planeringsarbete.

3. Göteborgs stad följer årligen upp brukarnas upplevelser av den service som våra verksamheter tillhandahåller. Mätningen kallas Nöjd Kund Index (NKI). Vi har valt ut två verksamhetsområden där stora personalgrupper kommer att få ta del av kompetensutveckling, nämligen förskolan och äldreomsorgens hemtjänst. I enkäten för 2008 blev resultaten enligt följande i de fyra stadsdelarna (skala 0-100 där 0 är lägst betyg och 100 är högst betyg):

FÖRSKOLAN (förälder har svarat)
Bergsjön 76
Gunnared 73
Kortedala 73
Lärjedalen 72

HEMTJÄNSTEN (brukare har svarat)
Bergsjön 74
Gunnared 77
Kortedala 82
Lärjedalen 73

Målet är att NKI ska höjas med 4 enheter i 2010 års enkät. En del av projektets syfte är att förbättra och kvalitetssäkra den service vi erbjuder våra brukare. Därför är målet höjd NKI ett relevant mått i förhållande till syftet. Även detta mål är långsiktigt till sin karaktär men en viss effekt av våra planerade insatser borde ändå kunna urskiljas redan på några års sikt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska sträva efter att utforma och bedriva verksamheten så att den är tillgänglig för alla inom målgruppen. Det innebär att projektledningen så långt som möjligt ska följa projektägarens, och Göteborgs Stads riktlinjer för tillgänglighet, "Synvändan - Handikapplan för Göteborgs Stad" och använda dessa riktlinjer som ett stöd i sitt arbete för tillgänglighet. Genom ett sådant förhållningssätt visar projektet också den omtanke och respekt för allas lika värde som Göteborg Stads värdegrund förutsätter. Synvändan slår fast följande: "Handikapp är relativt. En person med en skada eller sjukdom som sätter ner hennes förmåga att klara sig själv, blir handikappad först när funktionsnedsättningen blir ett hinder för henne. Ofta är det den fysiska miljön som avgör om en person blir utestängd eller får svårigheter att delta i samhällslivet på grund av sitt funktionshinder. Målet är att undanröja eller minska den handikappande eller utestängande effekten. Detta handikapperspektiv ska genomsyra all kommunal verksamhet i Göteborg."

Projektets utbildningsinsatser ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykosocialt avseende och deltagare med eventuella funktionshinder ska kunna delta i kompetensutvecklingen och ta del av projektets insatser på samma villkor som andra personer. Anpassning till individens förhållanden kommer att vara utgångspunkten när projektledningen tar beslut om vilka som ska ingå i kompetensutvecklingen.

Alla medarbetare och utbildningsanordnare ska känna till projektets policy för tillgänglighet och arbeta efter den samt, under projektperioden, vid behov, delta i kompetensutvecklingsinsatser som rör tillgänglighet och funktionshinder.

Fysisk tillgänglighet: Tillgängliga lokaler som är anpassade efter deltagarnas behov kommer att vara ett krav när avtal skrivs med utbildningsanordnare.

Tillgänglig verksamhet: En arbetsplats där ingen känner sig diskriminerad med hjälp av förståelse, medvetenhet samt kunskap eftersträvas alltid. Perspektivet ska även belysas extra under projektets gång genom att uppmärksamma förhållningssätt bland deltagarna.

Kommunikativ tillgänglighet: I de fall det är nödvändigt ska åtgärder vidtas för att samtliga deltagare ska ha möjlighet att höra och delta i diskussioner. Hänsyn ska också tas till de personer som är synskadade vilka ska få stöd och hjälp att delta i insatserna.

Informativ tillgänglighet: Spridningen av information ska vara både skriftlig och muntlig med ett tydligt och lättförståligt budskap.

Jämställdhetsintegrering

Inledningsvis kan vi konstatera att det i Göteborg stads budget 2009 slås fast följande: "Göteborgs Stad ska utvecklas till en förebild och föregångare i jämställdhet. /.../ För att omsätta kunskap till handling ska förvaltnings- och bolagsledningars samt övriga chefers och nyckelpersoners kunskaper i genusfrågor öka." Projektets jämställdhetsfokus ligger därmed väl i linje med stadens övergripande mål.

Kompetenskartläggningen i förprojekteringen har gjorts utifrån ett genusperspektiv där all statistik redovisas könsuppdelad. Vi har kunnat konstatera att kvinnornas utbildningsbehov generellt är större än männens. Detta kommer att beaktas när prioriteringar skall göras av projektledning och verksamhetsansvariga.

De utbildningsinsatser som skall genomföras kommer samtliga att ha ett genusperspektiv där utbildningsanordnaren lyfter upp genderfrågor till ytan. Deltagarna ges möjlighet att diskutera sin arbetssituation och livssituation utifrån rådande genusstrukturer.

Plan för hur jämställdhetsperspektivet ska omsättas i projektverksamheten:

1. Statistik ska regelbundet redovisas ur ett genusperspektiv.
Ansvarig för att ta fram aktuell statistik åligger ansvarig för projektrapportering.

2. Alla utbildningsinsatser ska granskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv

3. Alla utbildningar ska ha ett genusperspektiv i genomförandet - krav kommer att ställas på utbildningsanordnare vid upphandling

4. Vi avser att implementera ett individbaserat förhållningssätt som motverkar könsstereotypa val och synsätt.

5. Vid behov ska kompetens gällande jämställdhet tillföras internt och/eller externt för att stödja projektet

6. Kommunikationen kring projektet ska tilltala både kvinnor och män

Transnationellt samarbete

I nuläget finns ingen transnationell koppling men vi avser att eventuellt utbyta erfarenheter med någon av Göteborgs stads vänorter, Bergen, Århus, Åbo eller Lyon. Ett sådant utbyte kommer att handla om hur vi kan stärka lågutbildade grupper inom den kommunala sektorn.

Deltagande aktörer

  • SDF Lärjedalen Funktionshinder
  • SDF Lärjedalen, Projekt- och uppdragsenheten
  • Verksamhetsområde funktionshinder, Individ & familj

Kommun

  • Göteborg