Logotyp på utskrifter

Kompetensportfölj teknik - KOMPTEK

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareMeritea AB
KontaktpersonCathrine Gustavsson
E-postcathrine.gustavsson@meritea.se
Telefonnummer031-3355308
Beviljat ESF-stöd15 995 959 kr
Total projektbudget15 995 959 kr
Projektperiod2011-10-01 till 2013-09-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Kompetensportfölj teknik, KOMPTEK syftar till att i samverkan med tillverkningsindustrins intressenter i Västra Götaland utveckla, utpröva och implementera tydliga och branschgodkända processer och strukturer för att genom validering synliggöra, ta tillvara och vidareutveckla kvinnor och mäns reella kompetens, främja lärande samt rörlighet. Projektet tydliggör tillgänglig kompetens för både individ och arbetsgivare. Det bildar grunden för ett mer effektivt nyttjande av kompetens vilket i sin tur förbättrar effektivitet och konkurrenskraft för deltagande företag. För individen innebär kompetensportföljen ett avstamp mot fortsatt karriärplanering och lärande. Genom ett nära samarbete mellan den Västra Götalandsregionens kommunalförbund och regionala industriutvecklingscentra, teknikbranschen på nationell nivå samt ett 40-tal små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin kommer projektets resultat att vara väl förankrat och känt i regionen vid projekttidens slut.

Bakgrund

Projektet Kompetensportfölj teknik, KOMPTEK, har sitt ursprung i teknikbranschernas uttalade behov av att kunna identifiera, validera och dokumentera branschgemensamma och överförbara kompetensområden, i syfte att möjliggöra ett flexibelt och effektivt resursutnyttjande samt överbrygga konjunktursvängningar.
Projektets målsättning är att i samverkan med tillverkningsindustrins intressenter i Västra Götaland utveckla, utpröva och implementera tydliga och branschgodkända processer och strukturer för att genom validering synliggöra, ta tillvara och vidareutveckla kvinnor och mäns reella kompetens, främja lärande samt intern och extern rörlighet.
Projektet skall genom validering ge lärandet ett på arbetsplatsen formell legitimitet och ett reellt värde för såväl individ som arbetsorganisation. Legitimiteten i valideringsdokumentationen garanteras genom projektets samarbete med de berörda nationella branschorganisationerna.
Kompetensportföljen möjliggör också en transferering av lärandet mellan olika lärformer och lärmiljöer genom att validerade kompetenser också skall kunna tillgodoräknas vid studier inom kommunal vuxenutbildning, yrkesvux och yrkeshögskola.
Den validerade kompetensen kan tillvaratas av arbetsplatsen genom att Kompetensportföljen hela tiden kan fyllas på med ny kompetens förvärvad genom formellt, icke formellt och informellt lärande, se definitioner nedan, som initierats genom en individuell utvecklingsplan upprättad av individen och företaget. Kompetensportföljen stimulerar på detta sätt företaget att tillvarata individens kompetens. Individen får en stimulans att själv ta ansvar för utvecklandet av sin egen kompetens. De deltagande företagen ges i projektet metodstöd för att implementera Kompetensportföljens mål och intentioner i syfte att stärka framtida konkurrenskraft och kunna fungera som referensföretag för branschens arbete med att utveckla kompetensförsörjningsmodeller.
Många anställda inom tillverkningsindustrin i Västra Götalandsregionen är formellt lågutbildade då de saknar dokumentation på sin kompetens, men de kan genom informellt lärande i sitt yrkesliv, förvärvat en reell kompetens som kan vidareutvecklas och tillvaratas om den synliggörs.
För att stärka denna målgrupps ställning internt på företaget och vid en eventuell omställningssituation, utrustas de genom projekt Kompetensportföljen med branschgodkänd dokumentation på sin reella kompetens.
Regionala, nationella och internationella utvärderingar och slutsatser efter den genomgångna finanskrisen visar på att kompetensutvecklingsinsatser behövs inte bara för arbetslösa utan också för anställda. För att dessa insatser skall bli effektiva krävs att dessa också knyts till lärformer och lärmiljöer som är nära kopplade till egna arbetsplatsen och företagens strategier att säkra sin kompetensförsörjning.
Eu:s direktorat för utbildning och kultur lyfter i i 2009 års ”Europeiska riktlinjer för validering av icke formellt och informellt lärande” fram vikten av att utnyttja arbetsplatsen som en ,lärande arena. Samtidigt varnar man dock för att inriktning på enskilda företag innebär att användbarheten utanför företaget minskar. Något som motverkar rörlighet och försvårar jobbmatchning i en omställningssituation.
Som ett sätt att minska ovan beskrivna motsättning nämns upprättandet av sk. kompetensportföljer med hjälp av portfoliometodik. I portföljen samlas den anställdes alla kompetenser. Portföljen kan hela tiden fyllas på med ny kompetens förvärvad genom icke formellt och informellt lärande som initierats genom en individuell utvecklingsplan upprättad av individen och företaget. Kompetensportföljen stimulerar på detta sätt företaget att tillvarata individens kompetens och organisera arbetet på ett lärande sätt. Individen får en stimulans att själv ta ansvar för sin egen kompetens. Kompetensportföljen kan också användas av individen i omställningssituationer som kräver byte av arbetsplats inom eller utanför den aktuella branschen.

EU definierar i detta sammanhang formellt, icke formellt och informellt lärande enligt följande: Formellt lärande är lärande inom utbildningsinstitutioner, såsom skolor, universitet etc.
Icke-formellt lärande är sådant lärande som sker t ex genom strukturerade utbildnings- och träningsprocesser inom ett företag, en organisation, men utan att det ger någon formell examina eller certifiering.
Informellt lärande sker i vardagssituationer, på arbetsplatsen, i familjen eller på fritiden. Lärandet är inte organiserat eller strukturerat och saknar lärmål.
(I andra sammanhang gränserna mellan Icke formell och informellt lärande vara mer gränöverskridande).
Teknikföretagen, IF Metall, Swerea IVFs Intressentförening och Vinnova genomförde under hösten 2009 och våren 2010 förstudien Framtidens industriarbete. Studiens syfte var att skapa en "grundbild" som baserar sig på hur några av de bästa företagen i Sverige utvecklar industriarbetet för att stärka konkurrenskraftig produktion i Sverige. I förstudiens fokus står produktion och produktivitet som dessutom skapar attraktiva arbetsplatser och bra förutsättningar för individen samt säkra tillverkningsföretagens framtida kompetensförsörjning. Förstudien utgör nu, såväl en bransch- som en företagsbaserad plattform, att gå vidare från i olika riktningar, t ex produktions- och arbetsorganisationsutveckling, kompetensbehovsanalys, inventering och validering av befintlig reell kompetens som utbildning och lärande insatser.

Projekt Kompetensportfölj kommer med koppling till ovanstående förstudie att utarbeta en branschgodkänd kompetensportfölj som täcker hela produktionskedjan, från konstruktion till produktion, där kompetensprofiler för traditionella tjänstemannaområden och produktionsområden kommer att analyseras och byggas in.
Projektets koppling till de nationella branschorganisationernas satsning ”Framtidens Industriarbete” öppnar för möjlighet att implementera projektets resultat i den nationella valideringsstruktur som nu etableras genom Yrkeshögskolans försorg. Genom nära samarbete med Västra Götalandsregionen, som har uppdraget att ansvara för den regionala kompetensplattformen, finns goda möjligheter att ta vara på resultat från projektet och förmedla dessa vidare i såväl Västra Götaland som riket som helhet.
Kompetensportföljen riktar sig till branschen som helhet, enskilda företag och individer. Dokumentationen av lärandet är legitimt och användbar såväl inom det enskilda företaget, som i andra företag och branscher. För individen innebär kompetensportföljen ett avstamp mot fortsatt arbetslivsutveckling och lärande. Individen kan också använda dokumentationen vid planering av kompletterande studier inom det formella utbildningssystemet. I en eventuell omställningssituation fungerar dokumentationen också som ett matchningsinstrument i jobbsökandet.
Kompetensportföljens valideringsmetodik är anpassad för att identifiera, bedöma och dokumentera såväl formell som informell kompetens. Att så sker säkras bland annat genom tillämpning av EU:s riktlinjer för validering av informell kompetens Ordet kompetensportfölj är ett vedertaget begrepp och metod för portfolio som används på individnivå inom validering. I projektet utvecklas även en kompetensportfölj på företagsnivå vilken ska bli en del av företagets befintliga ledningssystem för systematisk kompetensförsörjning där kompetensportföljen för varje individ samordnas till en helhet. Utveckling och utprövningen av Kompetensportföljen sker i Västra Götalands alla fyra delregioner. Bland projektet aktiva regionala samverkanspartners finns Kommunalförbunden i Fyrbodal och Sjuhärad, Industrial Development Center West Sweden AB (IDC) i Skaraborg och Industriellt Utvecklingscentra i Sjuhärad (IUC) samt Business Region Göteborg. Branschorganisationer som Teknikföretagen, If Metall och Unionen och lokala företagskluster. Utveckling och implementering planeras ske i ett 40 tal tillverkningsföretag väl spridda över hela Västra Götaland.

Syfte

Syftet med projekt Kompetensportfölj teknik, KOMPTEK, är att bidra till lösning av två identifierade problem kopplade till företag och anställda i Västsveriges tillverkningsindustri.

Tillverkningsindustrin har ett uttalat behov av hållbara, tydliga och relevanta processer och strukturer för att identifiera, validera, ta tillvara och vidareutveckla kvinnor och mäns reella kompetens, för att kunna främja lärande samt intern och extern rörlighet.

Många lågutbildade anställda inom tillverkningsindustrin i Västra Götalandsregionen saknar formell dokumentation på sin kompetens men har genom icke formellt och informellt lärande i sitt yrkesliv, förvärvat en reell kompetens. För att stärka sin ställning internt på företaget och vid en eventuell omställningssituation behöver de en giltig och branschlegitim dokumentation på sin reella kompetens.

Genom att skapa hållbara processer och strukturer för validering öppnas möjligheter att ge lärandet ett på arbetsplatsen formell legitimitet och ett reellt värde för såväl individ som arbetsorganisation.
Kompetensportföljen möjliggör också en transferering av lärandet mellan olika lärformer och lärmiljöer genom att validerade kompetenser också skall kunna tillgodoräknas vid studier inom kommunal vuxenutbildning, yrkesvux och yrkeshögskola


Resultatet av valideringen ansvänds internt på företaget som ett underlag för företagets strategiska kompetensplanering och formeringen av arbetsorganisation som tillvaratar personalens reella kompetens. Resultatet skall också effektivisera lärandeinsatserna genom att man inte behöver lägga ner resurser att lära det man redan kan. Projektets val av genomförandeprocess och dokumentationsform, en portfoliometodik kopplad till en kontinuerligt uppdaterad kompetensportfölj, skall stimulera individ och företag till att utveckla en lärande arbetsorganisation som tillvaratar personalens kompetens.
Genom att utrusta anställda som saknar formell dokumentation på sin kompetens med giltig och legitim dokumentation som beskriver den reella kompetensen stärks individens ställning inte bara internt på företaget utan också den externa anställningsbarheten vid en eventuell omställningssituation.

Målsättning

PROJEKTMÅL
Behovsinventera och ge lärandet i tillverkningsindustrin formell legitimitet och en reell nytta för såväl individ som arbetsorganisation.
Genom att genomföra behovsinventeringar hos deltagande företag och branscher och utveckla arbetsorganisatoriska processer som främjar lärande på arbetsplatser där resultatet av lärandet valideras och dokumenteras i branschgodkänt dokument som har ett värde om man står i begrepp att söka nytt jobb, i en omställningssituation som kräver byte av arbetsplats inom eller utanför den aktuella branschen eller kan tillgodoräknas vid formella studier tex yrkesvux, yrkeshögskola och högskola.

DELMÅL 1
UTVECKLA PROCESSER som möjliggör för deltagande företag/branschorganisationer och offentliga aktörer att identifiera kompetensutvecklingsbehov samt tillvaratagande av kompetens såväl på invidnivå som på organisationsnivå på kort och lång sikt.

DELMÅL 2
UTPRÖVA UTVECKLADE PROCESSER som möjliggör för deltagande företag/branschorganisationer och offentliga aktörer att identifiera kompetensutvecklingsbehov samt tillvaratagande av kompetens såväl på invidnivå som på organisationsnivå på kort och lång sikt.

DELMÅL 3
MARKNADSFÖRA OCH SPRIDA ERFARENHETER av om projekt KOMPTEK genom seminarier riktad till regionens tillverkningsföretag, branschorganisationer och relevanta offentliga aktörer

DELMÅL 4
IMPLEMENTERING AV UTVECKLADE OCH UTPRÖVADE PROCESSER i fler kompetensområden och till fler företag inom tillverkningsindustrin

INDIKATORER

Antal utvecklade processer
Antal utvecklade kompetensområden
% andel kvinnor som deltar i utveckingsarbetet
Antal organisationer som deltar i utvecklingsarbetet
Antal utprövade processer
Antal utprövade kompetensområden
% andel kvinnor som deltar i utprövande verksamhet
Antal företag som deltar i utprövande verksamhet
Antal genomförda marknadsförings och informationsaktiviteter
% andel kvinnor i marknadsförings- och informationsaktiviter
% av deltagande personer som har deltagit i utvecklingsaktivitet som upplever att de har fått ökad kompetens
% av deltagande personer som har deltagit i utvecklingsaktivitet som upplever att de har stärkt sin ställning internt på företaget och externt på arbetsmarknaden
% av deltagande företag som har deltagit i utvecklingsaktivteter som upplever att de har haft nytta av genomförda aktiviteter

Ytterligare indikatorer utvecklas under mobiliseringsfasen


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet Kompetensportfölj teknik, KOMPTEK, handlar om att ta tillvara och utveckla kvinnor och mäns reella kompetens, främja lärande samt intern och extern rörlighet samt att ta fram kvalitetssäkrade system för att säkra rätt kompetens vid rätt tidpunkt på rätt plats för kvinnor och män inom tillverkningsindustrin. För att detta skall kunna uppnås krävs en flexibel och tillgänglig miljö för de personer som verkar inom branschen.

För att säkra att tillgänglighetsperspektivet genomsyrar projektet redan från start så kommer utbildningsaktiviteter att genomföras såväl i uppstarten av projektet som i det fortsatta arbetet

När projektet identifierar kompetensbehov som ställer specifika krav på den fysiska miljön så kommer projektet, då det är möjligt ur arbetsmiljömässiga skäl, att verka för att alla oavsett funktionshinder kan ta del av utvecklingsinsatsen.

Projektets attitydpåverkans- utbildnings och informationsaktivitet kommer att utarbetas utifrån Handisams checklistor och utbildningsmaterial som finns beskrivet på ESF:s webbportal http://www.tillgangligtprojekt.se/Processtod/Informationsmaterial/Informationsmaterial-fran-Handisam/

Projektet kommer att påverka branschgemensamma inköp/upphandlingar av kompetensutvecklingsinsatser. Projektet kommer i sina rekommendationer till upphandlande enheter att rekommendera följande frågekriterier i upphandlingsprocessen.
Hur hittar man till lokalerna?
Var finns Parkering?
Hur tar man sig till entrén?
Trappor finns det?
Hur öppnas entrédörren?
Hur hittar man till lokalerna när man kommit fram?
Är dörrarna tillräckligt breda?
Trösklar, Trappor, Hiss, Hur vet man vilket våningsplan hissen stannar på?
Kan bord, stolar och annan utrustning användas av alla som skall delta i utvecklingsinsatsen.

I övrigt kommer projektet att använda sig av den kompetens och stöd som finns hos de deltagande företagen och branschorganisationerna. Projektets arbetsmöten, referensgruppsmöten, styrgruppsmöten kommer att ha med tillgänglighets- och jämställdhetsintegrering som en återkommande dagordningspunkt. I syfte att säkerställa att perspektivet integreras i utvecklingsarbetet.

KOMMUNIKATIV TILLGÄNGLIGHET
Tillgänglighetsperspektiv kommer att vara ledande för de metoder och verktyg som utvecklas i projektet för att på ett så klart och tydligt sätt som möjligt nå fram med budskapet. I de fall deltagare i utvecklingsaktiveter har behov av extra resurser för att kunna delta i aktiviteten/diskussionen på ett bra sätt, så kommer resurser att finnas tillgängliga

INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET
Projektets informations/utbildningsmaterial kommer att ta hänsyn till människors olika behov vad gäller tillgänglighet till exempel medarbetare med läs- och skrivsvårigheter.

Då projektet utvecklar webbaserad information och kommunikation kommer guiden www.eutveckling.se att ge riktlinjer om hur vi bäst skall gå tillväga.

Industriarbetet ställer idag helt andra krav än tidigare på att kunna läsa instruktioner, rapporter och att kunna dokumentera. En del i ett projektets utvecklingsarbet blir att öka kunskapen hos medarbetare och ledare om vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter.

Projektet arbetar mycket med attitydpåverkan på arbetsplatsen och kommer då också att lyfta fram förståelsen av problemet för personer som har läs- och skrivsvårigheter som ogärna vill medge detta. Denna insikt bland kollegor och chefer ger deltagarna ett bra stöd på sin arbetsplats för att kunna förbättra sin kompetens och underlätta sin omställningsförmåga.

Begrepp och menyer på webbsidor skall skrivas med ord som deltagarna själva använder i sitt vardagsarbete för att de lättare skall hitta och förstå informationen.

Projektet skall i möjligaste mån använda standardiserade begrepp och benämningar och undvika svåra ord som gör det svårare för en rättvis valideringen och bedömning. Klart och begripligt språk kommer att underlättar för alla och inte bara för de personer som har svårt att ta till sig skriven svenska eller de som har ett annat modersmål än svenska.
Genom att texterna i valideringsformulären görs överskådliga, lättlästa och informativa så kan deltagarna snabbt förstå de frågeställningarna som de ställs inför.

Tydliga rubriker på menyer och knappar gör att de känner sig säkra på vad som menas och efterfrågas vilket underlättar genomförandet. Detta spar både tid och minskar medarbetarens osäkerhet som i sin tur ökar träffsäkerheten i valideringsprocessen

Jämställdhetsintegrering

Projektet strävar efter att öka medvetenheten i frågor som rör jämställdhet, både bland projektdeltagare och valideringspersonal genom att introducera nya kompetensutvecklingsmetoder som lyfter fram jämställdhetsperspektivet som en extra resurs och källa till att öka arbetskraftsutbudet för tillverkningsföretagen i Västra Götaland.

Öka förståelse för hur förutfattade meningar kopplade till mångfald/jämställdhetfrågor påverkar utfallet av kompetensutvecklingsinsatserna

Fokus på jämställdhetsarbetet inom industrin är idag ofta bredare än tidigare och omfattar nu också det externa mångfaldsarbetet – allt i syfte att möta kundernas förväntningar på produkter och erbjudanden. På jämställdhetsområdet arbetar många företag för att uppnå en högre andel kvinnliga medarbetare och chefer, en strävan som på grund av lågkonjunktur och finanskris tar längre tid än önskvärt.

Exempel på sådana insatser är mentorprogram för kvinnor och att man vid chefstillsättningar har extra fokus på kvinnliga kandidater.


Detta kommer att förbättra anställningsbarheten hos såväl kvinnor som män inom industrin i Västra Götaland och stärka möjligheten till en ökad kvinnorepresentationen inom branschen i framtiden.

Transnationellt samarbete

På EU-nivå byggs nu i snabbt takt upp ett Europeiskt ramverk för att kunna jämföra formella, icke formella och informella kompetenser över nationsgränserna (European Qualifications Framework (EQF). Ramverket förutsätter att det finns nationella valideringsstrukturer som kan stödja ramverket. Därför har Yrkeshögskolan fått ansvaret för att påbörja uppbyggnaden av en sådan svensk struktur (NQF, National Qualification framework).

Meritea har under 2010-2011 på inbjudan av Utbildningsdepartementet medverkat i europeiska specialistseminarium och varit remissinstans i EU-relaterade validerings- och kvalifikationsfrågor. Projektets utvecklade processer och gjorda erfarenheter sätts i en EQF och NQF kontext i metodutvecklingsarbetet och vid deltagande i regionala, nationella och internationella reflektionsforum.

Projektet avser att utveckla upparbetade kontakter med EU:s centrum för yrkeslärande Cdefop, Jens Björnevold och kommer att genomföra en studieresa i syfte att tillföra EU:s aktuella förslag i projektet och att i det regionala nätverket sprida kunskap om aktuella förslag.

På EU-nivå drivs ett utvecklingsprojekt med benämningen New Skills and New Jobs, som ett resultat av detta projekt har ett antal branschorganisationer i Sverige bildag ett nätverk i syte att dels säkra koppling till EU:s aktuella förslag inom området för att säkra rätt kompetens för framtiden. Meritea deltar i detta nätverk och kommer att tillföra kontakter och erfarenheter till projekt KOMPTEK. Projektet planerar att genomföra en studieresa till Englad för att bilda sig en uppfattning om hur man genomför samordnade valideringsaktiviter som sträcker sig över flera teknikbranscher.

Samarbetspartners

  • IF Metall Göteborg
  • Business Region Göteborg AB
  • Fyrbodal Kommunalförbund
  • Göteborgsregionens kommunalförbund, GR
  • Instutionen för pedagogik och dedaktik
  • Meritea AB
  • Regionutvecklingssekretariatet
  • Sjuhärads Kommunalförbund
  • Skaraborgs Kommunalförbund
  • Skärteknikcentrum Sverige AB
  • Teknikföretagen Region Väst
  • Unionen Göteborg

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö