Logotyp på utskrifter

Kompetens för möte med nya entreprenörer

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareCoompanion Göteborgsregionen
KontaktpersonSven Bartilsson
E-postsven.bartilsson@coompanion.se
Telefonnummer031-744 01 62
Beviljat ESF-stöd3 435 656 kr
Total projektbudget3 435 656 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2013-07-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet utvecklar möjligheterna för myndigheter, ideella organisationer och företag att ta möta de nya entreprenörer. Genom kompetensutvecklingen får anställda hos myndigheter bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag att minska arbetslöshet. Ideella organisationer kommer bättre arbeta för att deras målgrupper kommer till arbete. Företag får möjlighet att utveckla företagens sociala ansvarstagande och får möjlighet att förbereda sina anställda för affärsmässig samverkan med sociala företag. 410 anställda i 120 organisationer erbjuds kompetensutveckling av olika djup som hjälper deras organisationer utveckla samverkan med sociala företag. Aktiviteterna ger organisationer möjlighet utveckla nya verksamheter. Samverkan mellan parter från olika sektorer är ett betydande inslag, för att utveckla lokala partnerskap som utvecklar den lokala arbetsmarknaden.
Kompetensaktiviteterna kan stärka processer i andra arbmarknproj som tex. Coompanions PO1 projekt NoLimit Businesscenter



Bakgrund

Genom de senaste årens arbete har vi på Coompanion uppmärksammat den allt större efterfrågan på kompetens och ändrade arbetsrutiner för att olika organisationer kan möta nya metoder som växt fram för stödja den grupp som har väldigt svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. .

En av dessa nya lösningar är sociala företag.Sociala företag är företag med syfte att skapa möjligheter till arbete för personer som av olika skäl har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Sociala företag startas därför att det finns ett behov av arbetsplatser anpassade till de som av olika skäl inte får arbete inom vare sig den offentliga eller den privata sektorn. Allt fler myndigheter, förvaltningar, organisationer och föreningar visar intresse för företagsformen. Ett resultat av det ökande intresset är regeringens handlingsplan för arbetsintegrerande social företag.

Regeringen beslutade 2010 om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag där man säger följande: De sociala företagen i Sverige och andra europeiska länder har visat en god förmåga att erbjuda arbete. Företagen erbjuder arbetstillfällen som tar tillvara individens förutsättningar och skapar alternativa vägar för rehabilitering till arbete. För samhället är investeringen i ett socialt företag inte bara en investering i livskvalitet och hälsa för individen, utan kan också vara samhällsekonomiskt lönsamt.

Handlingsplanen är ett resultat av att fyra myndigheter hösten 2007 fick uppdrag att ta fram ett omfattande förslag till regeringen på nya grepp för att bryta utanförskapet genom arbete i sociala företag. Myndigheternas programförslag identifierade följande hinder för socialt företagande:
• Bristande samordning mellan olika försörjningssystem som försvårar för individer att delta i sociala företag.
• Oklarheter och hinder i offentliga regelverk i relation till sociala företags karaktär och förutsättningar bl.a. gällande lönebidrag och trygghetsanställningar:
• Svårigheter för sociala företag att delta i offentliga upphandlingar.
• Stort behov av information, rådgivning och affärsutveckling hos de sociala företagen
• Svårigheter gällande finansiering och kapitalförsörjning inför start och utveckling av sociala företag.
• Brist på statistik och forskning om socialt företagande
• Därutöver uppmärksammade förslaget behovet av en förordning

När handlingsplanens intentioner skall förverkligas och uppräknade hinder rivas krävs ökat samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor. Stora förväntningar ställs på personalen inom myndigheter och förvaltningar för att administrera försörjningssystem, underlätta upphandlingar eller för att hantera befintliga regelverk på ett för de sociala företagen rättvist sätt. Att sociala företag också skall existera på en marknad är en annan insikt som måste spridas till alla de parter som vill engagera sig i att fler sociala företag startar. Våra samarbetsparter uttalar ett behov kring hur deras verksamheter skall organiseras och förhålla sig till den nya arbetsmarkanden som utgörs av sociala företag. Att vara delaktig i verksamhetsutveckling är en utveckling i sig och efterfrågas i alla sektorer, något vi vill bidra med genom detta projekt.


BEHOVET HOS MYNDIGHETER OCH FÖRVALTNINGAR
Personal på våra myndigheter som arbetar med personer i utanförskap förväntas i allt större utsträckning känna till och arbeta med olika lösningar för sysselsättning och försörjning. Den ”nya arbetsmarkanden” som växer fram inom det område vi benämner social ekonomi uppges vara relativt okänd hos våra parter och de offentliga verksamheterna uttrycker ett behov av ökad kunskap.

Exempel på frågor som vi allt oftare möter är: Vad är socialt företagande, lönar det sig och vem skall finansiera? Hur gör vi med upphandling och är det egentligen inte så att sociala företag hotat konkurrensen? Vem har ansvar i ett socialt företag och måste det finnas handledare och var skall de i så fall vara anställda. Får ett socialt företag göra vinst?

Förutom den föränderliga omvärlden där nya arbetsmarknader växer fram så har de flesta kommuner egna arbetsmarknadsenheter som erbjuder sysselsättning och arbetsträning. Ett ökat samarbete mellan dessa enheter och de sociala företagen kan ge båda parter ökad förståelse för hur det skapas arbete inom socialt företagande. Flera av dessa har inlett samarbete med den social ekonomin och de sociala företagen. Frågan som finns behov att lösa är: Hur kan verksamheten utvecklas för att möta kommun/stadsdels verksamhetsmål gällande det uttalade målet att arbeta med socialt företagande.

BEHOV HOS FÖRETAG
Företag vill utveckla sina verksamheters sociala ansvarstagande samt få kännedom kring hur man kan samarbeta med de sociala företagen. Kunskapen om VAD företaget kan göra uppges som bristfällig men även HUR ses som en stor brist. Det privata näringslivet som vill utveckla sin verksamhets CSR och samarbete med de sociala företagen. Många uppger även att de har en bristande kunskap i hur man kan samarbeta/på vilket sätt etc.

BEHOV HOS FÖRENINGAR
Många föreningar arbetar med dubbla uppdrag. Dels bedriver man en verksamhet som tillgodoser samhälleliga behov, dels tar man emot personer i utanförskap, som får en arbetsplats, arbetskamrater, fasta rutiner och något viktigt att göra. I dessa organisationer finns anställd personal som arbetar med att arbetsleda och stödja personer som är i organisationer för att arbetsträna. För en förening innebär detta en utmaning för att få verksamheten att fungera. Att handleda personer med olikartad problematik ställer höga krav på handledare. För vissa personer är arbetet i föreningen lämplig nivå för all framtid. Men för andra är detta något man behöver under en begränsad period i livet och sedan vill man gå vidare till något annat. Efter ett tag kan personer med kapacitet känna att nu kommer han eller hon inte längre. Detta kan leda till irritation och uppgivenhet. Det är sällan som föreningen kan erbjuda de som arbetstränar anställning, de duktigaste personerna får ofta sluta efter ett tag. Den ideella föreningen har sällan möjlighet att utveckla de idéer som kommer upp inom ramen för sin verksamhet och som skulle kunna leda till att den målgrupp man jobbar med skulle kunna gå vidare i ett socialt företag. Kompetensutvecklingsinsatser med fokus på vilka möjligheter som finns kan utgöra grunden för en vidare organisationsutveckling. En utveckling som kan innebära avknoppningar eller samarbete med andra organisationer och företag. Aktörer inom den sociala ekonomin erbjuds dels traditionell utbildning och information (steg 1). Beroende på mobiliseringsfasens utgång erbjuds de utveckling (steg 2) inom befintlig verksamhet med framtaget behov. Arbetet utgår ifrån gemensamt framtagen handlingsplan (steg 3)


Syfte

Genom utbildningsinsatser till anställda (i de organisationer som är projektets målgrupp) vill projektet bidra till ökad kunskap kring socialt företagande med syftet att organisationerna utifrån behov ges möjlighet att möta upp den omvärldsförändring som sociala företag innebär. Genom att på olika vis arbeta tillsammans med de sociala företagen skapas förutom fler metoder och arbetssätt för organisationerna ett omfattande lärande på både individ och organisationsnivå. Med andra ord avser projektet uppnå en hög grad av lärande genom att projektet arbetar med samverkan som en nyckelfaktor, både samverkan med de sociala företagen samt mellan och inom organisationerna.

För några innebär det stöd till sociala företag med syftet att utveckla sina egna verksamheters CSR, för andra innebär det att utveckla kompetens kring socialt företagande och stöttning av det sociala företaget med syftet att utveckla sina arbetssätt för personer som står utanför arbetsmarknaden.

Samverkan mellan organisationer syftar till att tillsammans lösa lokala behov gällande utveckling av arbetsmarknaden för de som står längst från dem. Genom att erbjuda insatser där man möts över gränser mellan organisationer och sektorer skapas förutsättningar för innovativa samarbeten runt utveckling av den lokala arbetsmarknaden. Myndigheter och social ekonomi organisationer har utveckling av arbetsmarknaden som självklara mål i sin ordinarie verksamhet. För företagen är detta mer indirekt, men som för många företag är detta en möjlighet i sitt arbete med socialt ansvarstagande.

Målsättning

Projektets övergripande mål är att 120 organisationer/företag utvecklas för att effektivt möta sociala företagare. Effekten hos de offentliga organisationen är att man bättre når sin arbetsmarknadspolitiska mål, i de ideella organisationerna att man effektivare integrerar sina målgrupper på arbetsmarknaden och de medverkande företagen uppnår målen i sitt CSR arbete och kan göra sig till attraktiva arbetsgivare.

410 medarbetare (80 offentligt, 120 förenings- och 210 företagsanställda) utvecklar sin kompetens genom projektets aktiviteter. För dem innebär det en kompetensutveckling som gör det möjligt att bidra i verksamhetsutveckling. Det kommer även att innebära en ökat ekonomiskt utbyte mellan de olika organisationerna och de sociala företagen.

5 lokala samarbeten startar där flera aktörer samarbetar för utvecklingen av den lokala arbetsmarknaden. Dessa lokala samarbeten kommer innebära en tillväxt av nya företag.

Minst 80% av deltagarna skall vara nöjda och uppleva att de fått en värdefull kompetensutveckling

Dokumenterade nya samarbetsformer mellan sociala företag och den medverkande organisationerna som kan spridas och därigenom bidra till minskad arbetslöshet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillgänglighet.
Lokalerna för våra aktiviteter kommer att väljas så personer med funktionshinder har tillgång till dessa. Hörslingor kommer att finnas i utbildningslokaler. Fysisk tillgänglighet innebär även att utbildningslokaler är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen. Vi kommer att arbeta för att personer oavsett om de har eller inte har funktionshinder: ska kunna ta sig in i lokalerna ska kunna delta i utbildning, workshops och nätverksträffar. Alla skall även kunna använda toaletten eller andra bekvämlighetsanordningar .

Kommunikativ tillgänglig
Ett klart och enkel språk kommer att användas, information och dokumentation kommer att vara utformad på ett sätt så tillgänglighetsperspektivet blir beaktat. Framförallt kommer vi öppna upp för en dialog runt tillgänglighet. Vi kommer föra diskussionen om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsmiljöer där projektdeltagarna inte känner sig diskriminerade.

Utbildning
Vi kommer att arbeta för att berörda personer får kompetensutveckling i frågor som rör tillgänglighet.

Jämställdhetsintegrering

I genomförandet kommer vårt jämställdhetsarbete märkas på tre plan. 1. I att vi förmedlar hur genus påverkar verksamheten i sociala företag. 2. Att parter/deltagare erbjuds kompetensutveckling i jämställdhetsintegrering som påverkar den egna verksamheten. 3. I styrningen av projektets verksamheter.

De tidigare beskrivna faktorerna som påverkar män och kvinnor i de sociala företagen fogar vi in i kompetensutvecklingen.

I Kompetensutvecklingen kommer våra parter att erbjudas utbildning med Trappan och steg 1 och 2 som är en metod för grundläggande jämställdhetsintegrering. Fokus kommer att bli både hur parterna arbetar internt och hur vi kan utveckla vårt jämställdhetsarbete i förhållande till medborgarna/deltagarna.

Utbildningen startar med att en grundläggande utbildning om svensk jämställdhetspolitik. Utöver det kommer vi att följa två processer.
I båda processerna kommer vi arbeta med analys, strategi och undersökning av processen.

1. HUR SER JÄMSTÄLLDHETEN UT I DIN ORGANISATION?
Vi analyserar och diskutera om det finns områden inom myndigheten/verksamheten som är ojämställda. Analysen ska avtäcka hur förhållandet mellan kvinnor och män ser ut i myndigheten i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen, men också vad som behöver åtgärdas för att nå förbättring utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

2. BIDRAR DIN ORGANISATION TILL JÄMSTÄLLDHET ELLER OJÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN?
Hur fungerar verksamheten i förhållande till jämställdhet när det gäller medborgaren?
Hur ser genusstrukturen ut i verksamheten? Är de tjänster, stöd och service som erbjuds medborgarna lika tillgänglig, och av samma höga kvalitet och lika väl anpassad för alla oavsett kön?
Utgår man från kvinnor respektive mäns levnadsmönster för att kunna anpassa service, resurser och stöd efter båda könens behov?
Vad vet man om könsmönstret bland sina medborgare? En väsentlig uppgift är att komma fram till sätt att arbeta med ojämlikhetsproblem som hotar deltagarnas möjligheter att delta.

Vad det gäller projektarbetet kommer vi låta referensgruppen kontinuerligt göra en förenklad 3R metod för att belysa representation, deltagande och resurser fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv.

Transnationellt samarbete

Samverkan runt sociala företag är en aktuell fråga i många europeiska regioner. Coompanion deltar i EU-projektet A better future for social economy där flera ESF-myndigheter samlar in de möjligheter och hinder som finns runt socialt företagande i Europa. I många regioner har man utvecklat fungerande modeller för samarbeten runt sociala företag. Vi vill i detta kompetensprojekt ta del av och inspireras av hur man i Belgien och Storbritannien byggt modeller för tillväxt av sociala företag.

Social Cohesion Plan for Walloon Cities and Municipalities (PCS ) har skapat förutsättningar för framväxten av “Integration enterprise” (4500 nya jobb på 10 år) och Entreprises de Travail Adapté- ETAs (10500 nya jobb varav 9120 för funktionshindrade). Coompanions samarbete med Réseau d'Entreprises Sociales (RES) skall utvecklas i mobiliseringsfasen.

Vi kommer även att utveckla samarbetet med Social firms UK som har ett nära samarbete med motsvarigheten till SKL (Sveriges Kommuner och landsting).

Samarbetet i REVES, en organisation för städer och regioner i Europa som arbetar med social ekonomi, i vilken både Coompanion, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad är medlemmar i ger oss en möjlighet att sprida resultaten av vårt arbete på en europeisk nivå.

Vi kommer i mobiliseringsfasen att besöka Komosie (ett socialt företag som arbetar nära med näringslivet) och RES i Belgien samt Social firms i London för att noga definiera vilka metoder och erfarenheter de har som vi skall koncentrera oss på i kompetensutvecklingen.

Under utbildningarna kommer vi att bjuda in företrädare från Belgien (och möjligen England) för att medverka.

Under sista året kommer vi att arrangera en studieresa för deltagare och nyckelpersoner hos de deltagande organisationerna till Belgien för att på plats lära mer om hur man arbetar inom de olika organisationerna för att skapa det effektiva samarbetet med de sociala företagen.

Vi kommer att försöka sprida våra erfarenheter genom att en företrädare från Coompanion och Göteborgs Stad berättar om projektet vid REVES årliga möte 2013.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Göteborg
  • Göteborgsregionens sociala
  • K-kraft Utbildningscenter
  • Norra Hisingen
  • Rehablotsen
  • Vägen ut!
  • Västra Hisingen
  • Östra Göteborg

Deltagande aktörer

  • Göteborgsregionens sociala
  • K-kraft Utbildningscenter
  • Norra Hisingen
  • Rehablotsen
  • Vägen ut!
  • Västra Hisingen
  • Östra Göteborg

Kommun

  • Göteborg