Logotyp på utskrifter

Kedjan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetslivsförvaltningen
KontaktpersonEva Andersson
E-posteva10.andersson@boras.se
Telefonnummer033-357962
Beviljat ESF-stöd19 385 224 kr
Total projektbudget56 258 343 kr
Projektperiod2008-09-01 till 2012-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet Kedjan har som mål att öka möjligheten till egen försörjning för boende på Hässleholmen. Projektet ingår som en del av det urbana utvecklingsarbetet i Borås stad, Hässleringen. Målgruppen utgörs av vuxna med olka former av samhällsstöd, samt unga som riskerar att hamna i bidragsberoende. Projektet består av ett antal delprojekt som erbjuder möjlighet för individuella lösningar. Inom delprojektet Ingången sker en kartläggning och planering i samverkan mellan olika samverkanspartners, som resulterar i individuella handlingsplaner. Rutiner för kartläggning och planering granskas av extern konsult för att öka effektiviteten i handläggningsarbetet med mål att öka möjligheterna till egen försörjning för individerna. Inom delprojektet På väg, Arbetslivsutveckling, Näringslivsbryggan och Förstärkningsteam AB Bostäder ges tillfällen till arbetsförberedelse utifrån de individuella handlingsplanerna i forma av t ex kompetensutveckling, praktik, vägledning, coaching och lokal introduktion. Inom delprojektet Bärkraft skapas utsikter att i samverkan med Högskolan i Borås skapa ny kunskap om de effekter som är av betydelse för att minska utanförskapet. Regulära arbetsförberedande verksamheter tillvaratas om en del av samverkansarbetet inom Kedjan.

Bakgrund

Nedan följer en sammanställning av den kartläggning och analys som ligger bakom projektets problemformulering, projektidéer, målgrupper, mål och förväntade effekter av projektet Kedjan. Projektets utgångspunkt och problemformulering grundar sig i det nationella urbana utvecklingsarbetet, vars syfte är att minska utanförskapet för stadsdelar och individer samt att öka tillväten. Nulägesanalysen av stadsdelen Hässleholmen syftar till att påvisa förbättringsområden och ingår som en del av kartläggningen och förprojekteringen.

I mars 2007 skrevs avtal med staten inom ramen för den vidgade storstadssatsningen. Avtalet har resulterat i den urbana utvecklingsprocessen Hässleringen med insatsområde Hässleholmen. Området utgör en del av kommundelen miljonprogramsatsningen. Den största delen av bostäderna utgörs av flerfamiljshus. Området har en starkt mångkulturell prägel. Skolor och förskolor på området har en mycket stor andel flerspråkiga barn/elever. Även inom personalgrupperna är det mångkulturella inslaget tydligt. Särskilt inom äldreomsorgen finns många medarbetare från andra kulturer än den svenska. Arbetslösheten på området är hög. I nov 2007 hade 284 hushåll på Hässleholmen försörjningsstöd från Sociala blocket, Borås Stad. Många unga avbryter sin skolgång utan fullständiga betyg.
Möjligheten till egen försörjning för unga har under senare år minskat för många individer i takt med att många avslutar sina grundskolestudier utan kvalifikationer att komma in på ett nationellt program och många avbryter även sina studier innan de uppnått gymnasiekompetens. På samma gång har kraven på utbildning på arbetsmarknaden ökat. Många unga riskerar genom detta att hamna i bidragsberoende eller kriminalitet. I polisens rangordning av kriminalitet inom olika stadsdelar i Västsverige som som redovisas i skriften "Tillit-en strategisk vision för förtroende och prevention" hamnar Hässleholmen på fjärde plats efter stadsdelarna Hjällbo, Östra Bergsjön och Hammarkullen på listan av 49 stadsdelar.

För att öka anställningsbarheten för individer på Hässleholmen framstår följande faktorer som speciellt betydelsefulla:
-Effektivare metoder för kartläggning i samverkan
-Ökade kunskaper i svenska språket
-Kompetensutveckling för att svara upp mot näringslivets behov.
-Ökat entreprenörskap
-Stöd till personer med funktionshinder och sjukdom
-Insatser för att öka samverkan mellan myndigheter/arbetsgivare/organisation
-Insatser för att motverka diskriminering
-Metoder för att ta tillvara komptens och erfarenhet i en mångkulturell bebyggelse
-Ökad kunskap om de faktorer som har betydelse för integrationen i samhället.

Projektförankring-förprojektering
Utformningen av projekt Kedjan har innefattat ett förprojekteringsarbete, som syftat till förankring hos samverkansaktörer samt inhämtande av budgetunderlag, medfinansiering hos de offentliga samverkansaktörerna samt samarbete avseende projektets framtida arbetssätt och utformning. Förprojekteringen har skett på flera nivåer och involverat samtliga samverkansaktörer inom Hässleringen. Vidare har syftet med förprojekterin varit att inleda ett innovativt och långsiktigt samarbete mellan både privata och offentliga aktörer, organisationer och med vården. Projektansökan och projektidé har kontinuerligt kommunicerats inom Hässleringens olika samverkansgrupper och med styr- och chefsgrupper. Hässleringens hela projektorganisation ger möjlighet att kontinuerligt kommunicera projektets resultat till projektägarens och samverkansaktörers ledningsnivå och inom andra relevanta forum, vilket främjar projektets implementering. Ansökan är därmed välförankrad hos samtliga aktörer inom Hässleringen.

Projektet i ett treårsperspektiv
Projektet Kedjan planeras att pågå under en treårsperiod. Under denna tid förväntas att samverkansrutiner och metoder får möjlighet att utvecklas utifrån en uppföljnings- och utvärderingsprocess, som garanterar en framgångsrik långsiktig utvecklingsprocess. Under hela projekttiden sker en noggrann uppföljning i det urbana utvecklingsarbetets forum, med mål att långsiktigt implementera metoder och strukturer i den ordinarie verksamheten.

Verksamheten inom de olika delprojekten inom Kedjan förväntas fortgå enligt projektplaneringen under de tre projektåren. Smärre anpassningar kan genomföras utifrån resultat som framkommer ur den fortlöpande utvärderingsprocessen. Antalet deltagare i processen hålls konstant genom den kontinuerliga intagningen. I beräkningsunderla till budget bilaga 10 redovisas hur uppräkningar av lönekostnader och ersättningar samt vilka övriga förändringar som planeras. bil 10: beräkningsunderlag till budge.

Syfte

Övergripande mål i samklang med målsättningen inom det urbana utvecklingsarbetet:
Minskad försörjning från offentliga medel, ökad förvärvsfrekvens.

Tolkning av det övergripande målet:
-Tillgodose behovet från personer, som står långt ifrån arbetsmarknaden att öka sin anställningsbarhet, i samklang med arbetsmarknadens behov, genom arbetsförberedande insatser.
-Utveckla metoder för myndighetssamverkan, som syftar till att genom samsyn skapa effektiv planering för individens försörjning
-Utveckla metoder för att i samverkan med näringslivet tillvarata den kompetens som finns i en mångkulturell befolkning.
-Verka för ökat entreprenörskap
-Genomföra tidiga insatser för unga för att minska risken för bidragsberoende.
-Ökad kunskap om de faktorer som har betydelse för integrationen i samhället.

Målsättning

De mätbara projektmålet:
1. Vi förväntar oss att minst 50 % av deltagarna upplever att de står närmare arbetsmarknaden, att de anser sig själva vara mer anställningsbara.
2. Vi förväntar oss att minst 30 % av deltagarna blir självförsörjande efter projekttiden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet Kedjan innefattas i det tillgänglighetsarbete som pågår i Brämhults kommundel med grund i Handikapplanen för Borås Stad. Denna plan är under revidering under år 2008. Målsättningar för arbetet tydliggörs i den årliga budgetplanen och redovisas i årsredovisningen. Gjorda åtgärder för att öka tillgängligheten är t ex hörselslingor i kommundelens samlingsalar, dörröppnare, märkning av trappnosar mm. Diskussioner och kompetensutveckling gällande bemötande pågår kontinuerligt. En tjänsteman har som uppdrag att ugöra kontaktperson mellan Brämhults kommundel, Borås Stad och handikappsorganisationerna.
Åtgärder för en god tillgänglighet inom projektet Kedjan:
- Genom kartläggningsarbetet inom delprojektet Ingången tydliggörs behov av åtgärder när det gäller individuella behov hos deltagare. Kommundelens kontaktperson har i uppdrag att bevaka och driva frågor när det gäller tillgängligheten för deltagare inom Kedjan. Med stöd av kontaktpersonen planeras i kartläggningsgruppen åtgärder för att tillgängligheten i samverkan med aktuell samverkanspartner.
- En mångsidig verksamhet inom Kedjans olika delprojekt ger möjlighet att hitta individuella lösningar.
-Kommundelens olika möjligheter tas tillvara när det gäller kommunikation och information, t ex genom bibliotekets olika media.
- Frågor om förhållningssätt när det gäller bemötande pågår kontinuerligt inom medarbetargruppen inom Kedjan.
- Uppföljning av ttillgänglighetsarbetet sker som en del av utvärderingsprocessen.

Jämställdhetsintegrering

Planering av jämställdhetsarbetet inom Kedjan.
Jämställdhetsbegreppet skall finnas med som ett perspektiv inom alla delar av projektet.
Utvärdering skall göras när det gäller genusperspektivet med efterföljande analys för att kontinuerligt hitta vägar att förbättra jämställdheten inom alla projekt.

Genusperspektivet inom coaching och vägledning öppnar vägar till att bryta traditionella könsmönster.
Fältstudier och praktik inom kommundelens kvinnodominerade verksamheter äldreomsorg, barnomsorg och skola ger möjligheter för män att pröva traditionella kvinnoyrken.

Möjlighet skapa könspecifika grupper när det gäller studieverksamhet och samtal som ett alternativ till den gängse blandade gruppverksamheten inom Kedjan ger en flexibilitet för att skapa trygghet när det gäller att närma sig känsliga frågor.

Anknytning till kommunsdelens insatser gällande utveckling av det interkulturella synsättet ger personalens insikter om kulturella skillnader med mål att med respekt för människors olika synsätt verka för ökad jämställdhet.

Transnationellt samarbete

Ett internationellt perspektiv ses som en förutsättning för att uppnå en framgångsrik utveckling. Kommundelen har påbörjat ett internationellt nätverksbygge genom utbytesresor till Budapest, Berlin m fl. Det lokala utvecklingsavtalet med staten inom det vidgade storstadsarbetet har dessutom öppnat möjligheter till ökade internationella kontakter. Genom projktet Urbact fick Hässleringsprojektet t ex kunskap om möjligheter till europeisk utbyte genom EU-expert, som besökte Hässleringsprocessen under våren 2007. Genom kunskapsnätverket European Knowledge Network med stöd från regeringen får kommunen tillgång till kunskap och erfarenheter från hela Europa och får dessutom möjligheter att dela med sig av egna erfarenheter. Kontakter med West Sweden har gett kunskaper om olika möjligheter för att skapa internationellt utbyte både för personal och för unga. Nedan följer några av de vägar till i nternationellt utbyte som planeras:
- Deltagande i det nya EU-programmet Urbact II genom att knyta an till de nya nätverk som är på väg att byggas upp.
-Fortsatt arbete för att utveckla den påbörjade internationella utbytesverksamheten. Praktik och utbytesprojekt inom EU-programmet Leonardo da Vinci studras, samt partnerskapsprojekt.
Tillvaratagande av möjligheterna för unga inom sektorsprogrammet genom t ex praktikverksamhet utomlands och kompetensutveckling genom internationellt utbyte. Möjligheter inom EU-programmet Ung och aktiv i Europa planeras att tillvaratas.
-Tillvaratagande av den stora mångkulturella kompetens som finns på området. Den Internationella gruppen, bestående av medarbetare från olika kulturer utgör referensgrupp till Hässleringens ledningsgrupp i olika utvecklingsfrågor och en nyckel till olika kulturer inom och utom Europa.
Kommundelens kostnader för större internationella utbytesinsatser uppgick år 2007 till ca 700.000 kr.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Försäkringskassan Sjuhärad, lokalt
  • Introduktionscenter- Sociala blocket Borås Stad
  • Samlad sysselsättning - Sociala blocket, Borås Stad

Samarbetspartners

  • AB Bostäder
  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Bedömningsteamet Solhem
  • Borås stad admin.kontoret
  • BrämHulta företagarförening
  • Dagfolkhögskolan Hässleholmen, Borås
  • Försäkringskassan Sjuhärad, lokalt
  • Högskolan i Borås
  • Introduktionscenter- Sociala blocket Borås Stad
  • Lotsen, Borås Samordningsförbund
  • Samlad sysselsättning - Sociala blocket, Borås Stad
  • Vuxenutbildningen, Borås Stad

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö