Logotyp på utskrifter

Karriärutveckling för personliga assistenter

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareKommunledning
KontaktpersonGunhild Unger Snygg
E-postgunhild.unger.snygg@svenljunga.se
Telefonnummer0325-184 28
Beviljat ESF-stöd375 000 kr
Total projektbudget375 000 kr
Projektperiod2009-01-12 till 2009-04-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Syftet är att identifiera kompetenser och karriärvägar som bidrar till att de personliga assistenternas arbetsuppgifter fördjupas och breddas samt kartläggning av effektiva sätt att utforma och förmedla kompetensutvecklingsinsatserna.

Bakgrund

Utdrag ur, Socialstyrelsens rapport, Artikel nr 2007-123-24,

Cirka 50 000 personer arbetar som personliga assistenter i Sverige. Man beräknar att det snart kommer att behövas 60 000 personliga assistenter. Många rapporter och forskningssammanställningar visar att personlig assistans är ett bristyrke och ett genomgångsyrke.

Många personliga assistenter berättar om arbetsglädje, givande samvaro med den användare de jobbar med och menar att de har ett viktigt och meningsfullt arbete. Samtidigt har yrket låg status och en låg lönebild. Allmänhetens bild av yrket är ofta att vem som helst kan arbeta som personlig assistent. Utvecklingsområden inom yrket som identifieras i Socialstyrelsens rapport är otrygghet i anställningen, ensamarbete, lön, osäkerhet när det gäller arbetsuppgifter, arbetsmiljö, arbetsgivaransvar och arbetsledning, svårigheter att hålla isär yrkesutövande och privatliv, tjänstgöringsgrad, fortbildning, yrkesstatus samt yrkesidentitet.

Det krävs ingen formell utbildning för anställning som personlig assistent. Inom landet anordnas utbildning för blivande personliga assistenter vid ett femtontal folkhögskolor, via gymnasielinjer med valbara kurser inom omvårdnadsprogrammet och som arbetsmarknadsutbildning. Det finns även en uppdragsutbildning på distans vid Linköpings universitet vilken tagits fram i samarbete med fackförbundet Kommunal.

I socialdepartementets utredning om rekrytering av assistenter har meningarna varit delade om utbildning av assistenter. Man har dock konstaterat att dagens vård- och omsorgsutbildningar inte är relevanta. Motståndet mot utbildning av personliga assistenter har som angetts ovan en historisk och ideologisk bakgrund. Principerna om assistansanvändarens självbestämmande och inflytande är grundläggande inom 1994 års handikappreform. Det finns farhågor om att en stärkt yrkesroll kan vara ett hot i den meningen att assistenten har en generell icke brukarrelaterad kunskap om hur arbetet ska utföras redan innan anställningen hos assistansanvändaren påbörjats (Gough, 1994a, Jacobson, 1996). Samtidigt finns goda skäl att ge blivande assistenter en relevant utbildning i för arbetet viktiga områden som exempelvis ergonomi, lagstiftning och etiskt förhållningssätt (Krönmark, 2001, Ahlström, Casco, 2000). En sådan grund kan även komma assistansanvändaren till del. För yrkeskategorin kan utbildning bidra till en gemensam yrkesidentitet, till att höja kvaliteten i servicen och till en
förbättrad status. Uppfattningen hos personliga assistenter själva om utbildning är inte kartlagd i någon större omfattning. Vad som klart framträder är ett stort intresse för fortbildning.

Utdrag ur, Kommunals hemsida De flesta som jobbar som personliga assistenter är kvinnor, 80 procent, och större delen av medlemmarna är mellan 25 och 44 år. Var tredje i yrket, drygt 30 procent, har utländsk bakgrund. En majoritet, framför allt i kommunerna, har tillsvidareanställningar med månadslön. I den privata sektorn däremot är den vanligaste anställningsformen tidsbegränsad med timlön. Sysselsättningsgraden är i snitt 76 procent. Högst sysselsättningsgrad har åldersgruppen 45-54 år. Endast en av fyra kvinnor arbetar 100 procent. Bland männen arbetar två av fem heltid. Socialstyrelsens rapport ovan visar att en stor andel av de personliga assistenterna saknar idag formell utbildning, det saknas även någon form av planerad och etablerad karriärväg. Kommunals statistik visar också att en övervägande majoritet av de personliga assistenterna är kvinnor och att en stor andel har utländsk bakgrund.

Arbetet med förstudien innebär att vi kommer att göra en kartläggning och en analys av de personliga assistenternas kompetensbehov idag och en bedömning av deras behov i framtiden. Personlig assistent är ett yrke där det finns behov av att anställa personal. Många av de lediga arbetena är dock deltidstjänster. Omsättningen inom yrket är stor framförallt i större städer. Genom att tillhandahålla relevant fortbildning och en möjlighet att utvecklas inom yrket kan de personliga assistenterna fördjupa och bredda sina arbetsuppgifter och därmed kan rörligheten öka både yrkesmässigt och geografiskt. Några frågor som är viktiga att besvara är, vilket behov av fortbildning har de personliga assistenterna? Hur ska en relevant fortbildning organiseras och levereras på ett effektivt sätt? Hur kan en karriärväg se ut för personliga assistenter som idag saknar utbildning? Vilka etablerade utbildningar finns idag som kan vara lämpliga som en karriärväg för personliga assistenter? Vilka möjligheter finns det att skapa lämpliga lärande miljöer för personliga assistenter? Vilka möjligheter finns det för att utveckla strategiska allianser och samarbeten mellan kommunerna i Skåne och mellan kommunerna och olika utbildningsleverantörer? Under perioden Maj 2008 till Augusti 2008 har en första avstämning genomförts med ett urval av chefer för de utvalda kommunerna. Intresset för projektet är stort och behovet är tydligt. De olika kommunerna har olika stora behov. Detta beror främst på att kommunerna är olika stora till invånarantal. Behoven ser ut på följande vis:

Antal anställda personliga assistenter under 2008 fördelade kommunvis.

kommun antal Personliga assistenter

Svenljunga Kommun 30
Marks Kommun 14
Herrljunga kommun 27
Tranemo Kommun 70

Totalt 141



Målsättningen är att minst 70 % av samtliga personliga assistenter ska medverka i projektet. Detta innebär att totalt ca 100 personliga assistenter kommer att få kompetenshöjning genom projektet i genomförandefasen. Den totala resursinsatsen för genomförandet av projektet beror i huvudsak på hur många personliga assistenter som kommer att medverka i projektet samt hur omfattande kompetensutveckling som dessa har behov av. I nuläget bedömer vi att behovet av kompetensutveckling kommer att omfatta motsvarande mellan 4 till 6 veckors heltidsstudier. Eftersom målgruppens arbetssituation är sådan att utrymme för kompetensutveckling är relativt litet så räknar vi med att utbildningsinsatserna måste fördelas under en längre tid. Kompetensutvecklingen kommer alltså att genomföras under en längre kallendertid. Kompetensutvecklingen kan genomföras i grupper om 20 till 25 personer dvs totalt kommer 4 till 5 grupper att medverka i projektet. Preliminärt räknar vi med att varje grupp av deltagare kommer att behöva 12 till 16 veckors kallendertid för att genomföra utbildningen och andra aktiviteter som kommer att ingå i genomförandeprojektet. Vi beräknar att ca 100 personliga assistenter kommer att delta i projektet och att den totala genomsnittliga kostnaden per deltagare är ca 15 000 kronor. Detta innebär att den total budgeten för projektet kommer att uppgå till 1 500 000 kronor.

Syfte

Syftet är att kartlägga de personliga assistenternas behov av fortbildning samt möjligheterna till karriärutveckling, för att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten. Den tillförda kompetensen ska syfta till att fördjupa och bredda de personliga assistenternas arbetsuppgifter.

Målsättning

Förstudien förväntas leda till följande resultat:
- identifiering och rangordning av de kompetenser som bidrar till att de personliga assistenternas arbetsuppgifter fördjupas och breddas, dvs de personliga assistenternas konkreta behov av kompetensutveckling.
- identifiering av hinder och möjligheter för att utveckla relevanta karriärvägar för personliga assistenter som leder till att öka den geografiska och den yrkesmässiga rörligheten.
- kartläggning av effektiva sätt att utforma och förmedla kompetensutvecklingsinsatserna genom samverkan mellan olika arbetsplatser hos de olika kommunerna och mellan kommunerna och olika utbildningsanordnare.
- identifiering av relevanta utbildningsanordnare som kan medverka i projektets genomförandefas.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Svenljunga Kommun har har genom åren haft många deltagare med funktionshinder inom olika projekt. Vår erfarenhet är att deltagarna har klarat av att delta i projekten på ett mycket bra sätt trots sitt handikapp. Lokalerna är väl anpassade för personer med funktionshinder. Följande resurser finns: handikappsanpassade toaletter, inga trösklar in till de lokaler som används. Vår personal har även lång erfarenhet av att kommunicera med och förhålla sig till personer med olika funktionshinder. I projektet kommer vi att lyfta fram och kommunicera dessa aspekter till all personal.

Deltagande aktörer

  • Handikappomsorgen
  • Handikappomsorgen/Psykiatri
  • Kommunalkontor, Tranemo

Kommun

  • Herrljunga
  • Marks
  • Tranemo