Logotyp på utskrifter

Karisma

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareOmsorgsförvaltningen
KontaktpersonJosé Humberto Hernández
E-postjose.hernandez@munkedal.se
Telefonnummer0524 - 18 160
Beviljat ESF-stöd362 788 kr
Total projektbudget362 788 kr
Projektperiod2008-11-03 till 2009-04-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet Karisma omfattar en serie av åtgärder i syfte att kartlägga handikappomsorgen och dess personal i Munkedals kommun. Resultatet skall vara en vetenskaplig nulägesbeskrivning som skall utgöra grunden till nödvändiga politiska beslut.

Bakgrund

Munkedals kommun är geografiskt sett en medelstor kommun med 638 kvadratkilometer och med 10 267 invånare. Detta ger en relation på 16 medborgare per kvadratkilometer. Invånarna är koncentrerade till 4 större befolkningscentra (Hedekas, Dingle, Hällevadsholm samt Munkedals centrum) dit allmän sektor och privata företag har koncentrerat sin verksamhet. När det gäller den allmänna sektorn är huvuddelen av den politiska och administrativa styrningen förlagd till Munkedals centrum.

Inom ramen för det här projektet fokuserar vi på en del av den grundläggande sociala service som varje invånare i Munkedals kommun har rätt till. Fokus i detta förprojekteringsprojekt är den del av omsorgsförvaltningens personal som har ansvar för att operationalisera lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna lag gäller främst personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder och personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder.

Omsorgsförvaltningen inbegriper handikappomsorgen i sin organisation, som nu precis står inför den största utmaningen hittills i sin nuvarande form sedan kommunsammanläggningen 1971. Å ena sidan beror detta på de betydande pensionsavgångarna när 40-tals-generationen går i pension. Detta innebär att den allmänna och privata sektorn förlorar 1,2 miljoner arbetande kvinnor och män. Å andra sidan beror detta på en ökande åldrande befolkning överlag. Dessa åldersrelaterade fenomen innebär ett stort tryck på den sortens service. Om ingenting görs kan detta orsaka en kollaps av handikappomsorgssystemet, som kan bestå i att övriga sektorer absorberar den återstående personalen det vill säga att trycket på verksamheten leder till att LSS-personalen flyttar sig till andra sektorer där det också finns brist på arbetskraft. Vidare kan en ny och växande socioekonomisk problematik identifieras och som negativt drabbar låglönegrupperna och de mest utsatta och detta till följd av en förändring av samhällets socioekonomiska modell. Detta förvärras av att omsorgsförvaltningens personal, särskilt handikappomsorgens personal, oftast inte saknar bara de formella kvalifikationerna utan också de yrkesmässiga kompetenskrav som LSS-lagen och de funktionshindrades problematik samt samhället ställer.

Kommunaliseringen av handikappomsorgens verksamhet den 1 januari 1994 innebar inte bara en stor institutionell förändring utan också en strukturell omvandling inom handikappomsorgens kultur. Då ansvaret för huvudmannaskapet flyttades till kommunerna innebar det i många mindre kommuner, såsom Munkedal, att handikappomsorgens verksamhet organiserades under omsorgsförvaltningen. Detta utgör den största förändring av handikappomsorgens verksamhet i den moderna historien vilket i praktiken inneburit en mentalitetsförändring från en omsorgskultur till en vårdkultur. Detta får som konsekvens att vi får en härskande mentalitet med ett vertikalt tankesätt där personalen styr verksamheten utan den funktionshindrades deltagande. Idag saknas den deltagandepedagogik som sätter individerna i centrum och där personalen har en stödjande roll i syfte att öka individens potential med målet att den funktionshindrade skall kunna ta ansvar för sitt eget liv.


På lokal nivå är LSS-verksamheten i Munkedals kommun organisatoriskt strukturerad på följande sätt:

- Enhetens ledning och administration, 2 chefer och 2 administratörer
- avdelningen för personliga assistenter, 34 personer
- avdelning för gruppbostäder och daglig verksamhet (habiliteringspersonal), 32 personer

Den mycket specifika problematik som finns i kommunen och de behov som denna orsakar är brist på formell kompetens bland personalen samt en avsaknad av en utbildningsprocess för att motverka detta förhållande och detta beror i grunden på följande orsaker:

- för det första betingade utvecklingen i kommunen att en förhållandevis stor grupp av befolkningen avslutade sina studier direkt efter grundskolan, och gick ut i jobb omedelbart.
- En kategori av LSS-personal är ungdomar där skolsystemet inte kunnat ge dem möjlighet att läsa vidare efter grundskolan.
- En annan grupp är invandrarfamiljer som tar hand om sina familjemedlemmar och det är särskilt kvinnor som tar detta ansvar.
- LSS-lagstiftningen ger anhöriga till de funktionshindrade utrymme att själva välja den LSS-personal som skall anställas. Detta innebär att anställningsproceduren får en mer känslomässig karaktär. Det vill säga att när individen med funktionshinder eller deras familjer väljer personal gör man det utifrån personliga preferenser, vilket är viktigt för upplevelse av trygghet och delaktighet, men ofta innebär detta att personal anställs som saknar utbildning och formell kompetens. Mycket få åtgärder har vidtagits i syfte att skapa en balans mellan den känslomässiga delen och den formella kompetens som ställs på LSS-personalen.
- Tidigare var de formella kraven på LSS-personalen betydligt lägre än idag. Det är först på senare år som regelverket ställer krav på formella kvalifikationer när det gäller denna personalkategori.
- Kommunens nuvarande personalpolicy ställer idag högre krav än tidigare och de som skall arbeta inom vården skall ha genomgått omvårdnadsprogrammet som en grundläggande bas.

Syfte

Syftet med förstudien är att beskriva LSS organisationen och undersöka förutsättningarna med avseende på anpassningskapacitet till de nya yrkesmässiga och utbildningsmässiga krav som ställs på den personalkategori som arbetar inom handikappomsorgen.
Syftet med projektet är vidare att utföra en förstudie med följande komponenter:

1. Problembeskrivning: innehållande en beskrivning av LSS-verksamheten med avseende på organisation, resurser (ekonomiska och personalmässiga), behov och krav.
2. Behovsanalys: innehållande en kartläggning av utbildningsnivå och behov
3. Kravanalys: innehållande en undersökning av förutsättningarna med avseende på de krav som regelverket och dagens problematik ställer på LSS-verksamheten.
4. Informations- och faktaanalys av resultatet: Produkten av den här processen skall leda fram till ett åtgärdspaket för att kunna bemöta problematiken. Till sist syftar förstudien till att utgöra ett underlag för planering av framtida åtgärder inom handikappomsorgen.

Målsättning

Mätbara projektmål
- Genomföra en kartläggning av hela personalstyrkan inom handikappomsorgen
- Genomföra 4 möten med handikappomsorgens personal
- Organisera en stödgrupp från personalen
- Etablera den lednings- och stödgrupp till projektet
- Genomföra 67 individuella intervjuer, samtal med personalen vid handikappomsorgen
- Genomföra 6 möten med Högskolan Väst för vägledning under projektet
- Genomföra 6 möten med Högskolan Väst för forskarstöd vid utvärderingen
- Genomföra ett möte med berörda politiker och tjänstemän för att gå igenom resultatet från förstudien och utvärderingen

Förväntade effekter kopplat till projektets syfte

Att kommunen får en tydlig bild av problematiken och den personalsituation som råder vid handikappomsorgen och detta får som effekt att kommunens politiker och tjänstemän kan besluta om ett relevant åtgärdspaket. Vidare att kommunen på ett vetenskapligt sätt kan förbereda sig för att hitta kompletterande medel för att genomföra dessa åtgärder.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Handikappomsorgens personal som förstudien inriktar sig mot har som målgrupp funktionshindrade personer som trots att de har haft tillgänglighet till det stöd som samhället genom LSS-lagen föreskriver och verksamheten tillhandahåller så kan man konstatera att det generellt sett finns brister i handikappomsorgens personals formella kompetens och kunskap som krävs för att bemöta den vardagliga problematik som denna del av befolkningen lider av.
En slutsats är att det finns brist på kvalificerade studier av verksamheten som kan synlig- och tydliggöra de brister som hindrar en tillfredställande tillgänglighet för de funktionshindrade personerna i kommunen.

När det gäller handikappomsorgen strävar förstudien till att alla kvinnor och män som utgör humankapitalet i handikappomsorgens personal skall vara delaktiga under hela genomförandet av förprojekteringen med fokus på utbildning, behandlingsmetoder, sociala metoder och resurser oavsett eventuellt funktionshinder bland personalen. Det innebär att skapa likvärdiga förutsättningar för att producera de mest jämlika omständigheter i syfte att få det bästa och mest demokratiska resultatet i förstudien.

Transnationellt samarbete

Utgår.

Samarbetspartners

  • Institutionen för individ och samhälle

Deltagande aktörer

  • Omsorgsförvaltningen

Kommun

  • Munkedal