Logotyp på utskrifter

KRUT

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSjuhärads samordningsförbund
KontaktpersonPernilla Knutsson
E-postpernilla.knutsson@sjuharadssamordningsforbund.se
Telefonnummer033- 430 10 21
Beviljat ESF-stöd23 060 351 kr
Total projektbudget57 655 107 kr
Projektperiod2012-01-01 till 2014-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Målgruppen är personer 16-64 år med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar av olika slag och som står långt från arbetsmarknad eller riskerar att bli långtidssjukskrivna. KRUT, Kartläggning Rehabilitering och Utveckling Tillsammans kommer att erbjuda ändamålsenliga komplement som gör att samhällets befintliga insatser används i högre utsträckning och får större effekt. Effekten ska bli större för deltagande individer och i förlängningen ge effektivare metoder i arbetslivsinriktad rehabilitering. Projektet kommer att skapa nya sätt att arbeta över gränserna - även transnationellt - med stärkt kontinuitet och hållbarhet för både individer, verksamheter, och samhället i stort. Kommunerna är främsta utförare under projekttiden som löper till 20140630. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt de 8 kommunerna i Sjuhärad medverkar och medfinansierar.

Bakgrund

I Sverige drabbas en av fyra någon gång i livet av psykisk ohälsa – ångest, depressioner, självmordstankar eller vanföreställningar. Ibland utvecklas dessa till livslånga sjukdomar där det blir problem att få vardagen att fungera, relationer att hålla och verklighetsuppfattningen att vara stabil. Den här satsningen handlar främst om att stödja personer som lider av psykisk ohälsa, varav många av de unga lever i familjer där även föräldrarna har psykiska svårigheter.
För att projektet KRUT ska leda till konkreta och bestående förbättringar, kommer vi att arbeta målinriktat med mentorskap och stöd för personer som på olika sätt redan jobbar med målgruppen. Vi kommer att utgå från och utveckla existerande arbetsmetoder. Genom omvärldsbevakning nationellt och internationellt, kommer vi att söka efter goda exempel på nyskapande arbetsmetoder som visat sig ge goda resultat och kan omsättas i fler verksamheter där personer med psykisk ohälsa kan finna stöd. KRUT ska resultera i att erfarenheter, lärdomar och rekommendationer vidareförmedlas, inte bara i vårt existerande och breda nätverk utan också nationellt för att belysa och skapa debatt om vinster och möjligheter med att stödja personer med psykisk ohälsa. Målen med KRUT är bra för den enskilde individen och hans/hennes närmaste, men också för samhället och nationen.

UTANFÖRSKAPET
Trenden i OECD-länder är att alltfler beviljas aktivitetsersättning och enligt Inspektionen för socialförsäkringen har ersättningarna dubblats i Sverige bara sedan 1995. Av dessa har 70% en psykisk diagnos och hos Försäkringskassan Sjuhärad berör en tredjedel av alla pågående ärenden gruppen 16-29 år.
Hos Försäkringskassan Sjuhärad (med Alingsås) finns 585 personer, könsfördelning är jämn, som uppbär aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och 172 på grund av förlängd skolgång.
Bland unga som varken arbetar eller studerar finns de som har försörjningsstöd eller bidrag för vård av barn. Men en stor del av dessa unga människor har inget stöd och är varken hindrade att arbeta eller studera och deltar inte i känd aktivitet. Enbart i Borås är unga som inte deltar i aktiviteter 128. Könsfördelningen här är ojämn med en högre andel män. En internationell definition är NEET, Not in Education, Employment or Training och där TemaUnga har genomfört en studie som (2011) som visar på att målgruppen dels ökar samt att ungdomar som saknar arbete och utbildning löper flera gånger högre risk att bli dömda för brott och få psykisk ohälsa/depression. Detta påvisade även Anna Angelin 2009 vid Lunds universitet. En slutsats är att det utöver personliga vinster är god samhällsekonomi att genomföra särskilda insatser för denna målgrupp.
I gruppen med försörjningsstöd finns också behov av insatser. En socialsekreterare i Sjuhärad uppger att av 70 personer inom ansvarsområdet var endast åtta direkt anställningsbara. Motsvarande uppskattning från andra kommuner (motsv AF,s grp/nivå 1) varierar och bedöms i bästa fall vara att 33% av de som uppbär stöd är anställningsbara. I Borås bedöms 13 % vara anställningsbara och flertalet övriga har flera års behov (nivå 3) av aktiviteter innan de är anställningsbara. Könsfördelningen är överlag jämn. Problemanalysen visar att i Sjuhärad finns ett stort antal kvinnor och män, varav många är unga, som har mycket svårt att få fäste på arbetsmarknaden.
Många går från åtgärd till åtgärd men når ändå inte anställningsbarhet. Erfarenheter från ESFprojektet Kedjan visar att insatser som erbjuds till stöd för personer på väg till egenförsörjning, ofta ligger på fel nivå. Insatsernas förväntade resultat uppnås inte på grund av låg bildningsnivå, språksvaghet, skilda former av funktionsnedsättning och/eller psykisk/fysisk ohälsa. Personerna har, eller utvecklar en låg självkänsla och ibland även dålig självinsikt som kan vara byggd på en sjukdomsbild, resultat av begränsade perspektiv eller bottna i kulturella faktorer. Allt detta befäster rädslan att lämna invanda mönster. Inte sällan skapas eller ärvs social status till följd av dessa negativa omständigheter, vilket leder till sämre förutsättningar och ibland till förvärrat missbruk.

VILJAN TILL ETT VÄRDIGT LIV
I intervjuer med målgruppen inför formeringen av projektet KRUT, finns en påtaglig efterfrågan på hjälp till självhjälp. Man är medveten om egenansvaret, men orkar/vågar inte och behöver stöd i planering och förberedelse för nästa steg. De flesta ser samtal och någon som lyssnar som ett viktigt stöd, men myndigheter uppfattas ofta som kontrollorgan som präglas av brister i personligt engagemang. Olika regler hos huvudmän försvårar. Bristande samverkan mellan myndigheter/handläggare eller dålig samordning av resurser ger motsägelsefulla besked eller felaktigt grundade förhoppningar. Behoven av nya vägar till samverkan är stora. De möjligheter som finns när det gäller att stödja de som står utan arbete, riskerar att inte tillvaratas på grund av bristfällig kommunikation och bristande inflytande från målgruppen.
Målgruppen vet att motivation är viktigt och att inaktivitet skapar en negativ spiral. Förhoppningar finns hos många att myndigheter ska erbjuda hjälp till delaktighet. Erfarenhet säger att personerna i målgruppen inledningsvis endast kan utföra begränsade uppgifter och behöver mycket stöd samt att det kan ta tid innan han/hon blir till en tillgång för samhället. Här kan KRUT skapa broar. Målgruppens behov av att bryta negativa mönster, att få tillgång till goda aktiviteter med rätt innehåll och på rätt nivå, att få pröva och utveckla sina förmågor och stärka sin motivation är projektets utgångspunkt.
Att lyfta fram goda exempel och utveckla dessa tillsammans med brukarna kommer att skapa parallella lärmiljöer i olika kommuner men även inom olika verksamheter och på individnivå. För såväl projektets målgrupp som för dess samverkansaktörer kommer KRUT att innebära en didaktisk resa, där deltagarna lär av varandra utifrån verksamhet, arbetsområde och nivå i organisationer.

VILJAN ATT HJÄLPA
På arbetsgivarsidan råder stor försiktighet inför att öppna upp för det man antar kan vara eller leda till problem. Rädslan bottnar inte sällan i fördomar och bristande kunskaper om såväl sjukdomsbilder som om stöd och rehabiliteringsfunktioner som finns att tillgå. Brist på uppföljningsresurser gör insatser otydliga, både för individ och för arbetsgivare. Detta leder till att mycket tid måste läggas på att söka information och vägledning. Tid och planering som alla har investerat innan insatsen blir till ingen nytta. Individen tappar hopp och självförtroende och får ytterligare känsla av misslyckande. Sådana avbrott kan göra arbetsgivare mer restriktiva att medverka i arbetsmarknadsåtgärder. För att insatsen ska bli framgångsrik krävs anpassning. Detta är en viktig målsättning med projektet KRUT.
Etablerade erfarenheter samt nya satsningar kommer att diskuteras och utvecklas. En modell är att starta sociala företag som har en annan arbetsgivarsituation. Där finns viljan att knyta till sig personer med uttalad problematik, men tyvärr saknas erfarenhet och specialkompetens. De existerande sociala företagen fastnar på så vis i moment 22, vilket i dubbel bemärkelse drabbar målgruppen som även finns i arbetsgivarledet i företaget.
Medel behövs för att igångsätta arbetet och för att möjliggöra att arbetssätt, metoder och lärande miljöer kan skapas, utvecklas och förankras för en långsiktig implementering. Det kan handla om att ta fram nya yrkesroller eller funktioner eller att skapa verktyg och strukturer som underlättar på olika nivåer och i olika verksamheter. Allt detta för att människor med psykisk ohälsa ska få förbättrade möjligheter till anställningsbarhet och delaktighet i samhället.
Västra Götalandsregionen och dess kommuner arbetar aktivt med en Vision om det goda livet. Projektet KRUT är en del i att förverkliga detta för de människor som befinner sig i utanförskap och utan egenförsörjning.

Målsättning

Målen med KRUT är att nya arbetssätt ska utvecklas som fortsatt leder till framtida förbättringar såväl för den enskilde individen som för hans/hennes omgivning, liksom för samhället och nationen i stort.

Individerna inkluderas, får social gemenskap, stärkt kompetens och får tag i sin arbetsförmåga för att på sikt få eget arbete och försörjning som ger bättre ekonomiska förutsättningar i samhället.

Uppåtgående spiral av stärkta relationer, högre aktivitetsnivå, lyckade delmål, fler i arbete och ökat gränsöverskridande arbete både individer och myndigheter emellan.

Hela befolkningens kompetens och resurs tas tillvara på ett effektivt sätt. I ett riktigt långtgående perspektiv kan denna inkludering på sikt bidra till minskad brottslighet, mindre hot och våld

Kulturöverbryggande. Svensk arbetskraft lär av europeisk arbetserfarenhet och vågar söka arbete i såväl andra kommuner som i Europa, ser Europa som en möjlig arbetsmarknad och ökar gränsöverskridande rörlighet av arbetskraft. Internationell affärsutveckling i regionen stärks och motsättningar eller segregation mellan olika folkgrupper motverkas.

Samhällskostnader för försörjningsstöd, ersättningar eller bidrag i olika former minskar. Genom förebyggande insatser riktade till unga undvikes att samhällskostnader uppstår.
Kostnader för på hälso- och sjukvård minskar, även av att målgruppens familj samt övrig omgivning mår bättre och i mindre utsträckning nyttjar samhällsstöd. Stärkt livskvalité och minskat missbruk. Färre självmord. Arbetsbelastning minskar även hos övriga myndigheter när rundgång upphör

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

”Individen i fokus” är ledord för Sjuhärads samordningsförbund som lägger stor vikt på att skapa tillgänglighet för personer med olika sorters svårigheter eller funktionsnedsättning. Utöver den generella grunden och ambitionen att på förhand kunna erbjuda tillgänglighet av alla de slag finns ambitionen att verka för individuella och innovativa lösningar när behov uppstår.

Projektet kommer att säkerställa att de lokaler som används för aktiviteter och på olika arbetsplatser är tillgänglighetsanpassade genom att utgå från tidigare använd checklista. Funktionsnedsättningar finns av skilda slag och parametrar att ta hänsyn till är:

- Tillgänglighet till byggnad (p-plats och gångväg)
- Entré och kommunikationsutrymmen (reception, korridor, ramper, trappor, hissar och dörrar)
- Hygienutrymmen (toalett och ev. kök)
- Sammanträdesrum (här finns en fristående checklista med ytterligare punkter avseende inbjudan, program mm)
- Belysning och ljus
- Färgsättning
- Skyltar
- Akustik
- Klimat och allergi
- Säkerhet (utrymningsvägar)
- Möblering

Kommunerna har lagt en god grund i att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, bl.a. genom arbete inom LSS-verksamheter. När det gäller fysiska hinder har kommunerna lokaler som är anpassade. Om ytterligare anpassning skulle behövas, finns det i de kommunala arbetsmarknadsenheterna verkstäder som kan anlitas för specialanpassade konstruktioner efter behov. Det är en aktivitet som kan skapa dubbel delaktighet och nytta, både för individen med särskilda behov och för individen i arbetsstödjande aktiviteter.

Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan bland annat ha svårigheter med socialt samspel samt även ha koncentrations- och inlärningssvårigheter. Dessa individer ska erbjudas en lugn miljö, t.ex. ett rum eller en lägenhet där endast ett fåtal personer utgör en grupp, och med regelbundna pauser vid gruppverksamheter. Vid rastlöshet är variationsrikedom viktigt och det ska finnas förutsättningar till stimulans genom olika aktiviteter.

Psykosociala svårigheter är enligt riskanalysen den del som är svårast att förutsäga. I bästa fall kan svårigheterna tränas bort som en del av projektet. Planering kring behov av fördjupningsutbildningar inom tillgänglighet görs i samråd med ESF processtöd. Det yttersta görs för individanpassningar och projektet planerar att upprepat nyttja ESF processtöd för kunskapsöverföring. Även nyckelpersoner i ordinarie verksamhet kommer att få ta del av tillgänglighetsperspektiven.

En del sociala aktiviteter bygger på matlagning och i de fall eventuella allergier förekommer anpassas rätterna. Om någon har en så kraftig allergi eller astma att personen inte kan vistas i samma lokal som något livsmedel finns ingen på förhand uttalad strategi utan individens förutsättningar sätts i fokus och anpassningar görs med självklarhet i varje specifikt fall.

Att informationen är lättillgänglig är en viktig fråga. Inte minst i avseende att sprida information för att nå ut till målgruppen för att finna deltagare. ESF:s processtöd har bistått med checklistor som kommer att användas i samband med planering av information och kommunikation så att information utformas på ett sätt som alla kan tillgodogöra sig.

- Skriftlig information
- Webbplatser och e-tjänster
- Telefonsamtal
- Skriftlig korrespondens
- Film, TV och DVD

Deltagande aktörer i projektet har en hög arbetsmiljökompetens. Medel är avsatta för att kunna hyra hjälpmedel i de fall då särskilt stöd behövs, t.ex. teckentolkning, hörselslinga eller synhjälpmedel.

Projektet avser att arbeta aktivt med attitydpåverkan som främjar både tillgänglighet och mångfald. Personal med funktionsnedsättning ska kunna arbeta på lika villkor och rekrytering av nya medarbetare ska inte utestänga sökande med funktionsnedsättning. Genom att utmana medvetna och omedvetna synsätt och strukturer på arbetsplatserna ska projektet öka förståelsen, medvetenheten och kunskapen så att personer med funktionsnedsättning inte diskrimineras.

Vidare förväntas både deltagare, utförare samt följeforskningen ge indikationer på om anpassningar i projektupplägget behöver göras.

Transnationellt samarbete

Den transnationella insatsen kommer in som en del av det förebyggande arbetet och kommer att vara starkt knuten till Ungdomens Hus i Borås. Ett begränsat antal deltagare, främst unga mellan 16-24 år, som är med i projektet kommer att erbjudas möjlighet till internationellt utbyte, volontärarbete eller praktik utomlands.

Det finns mycket att vinna av att låta deltagare åka utomlands. Samtidigt som deras ansvarstagande och självkänsla ökar, stärks deras kompetens och formella meriter. Det, i sin tur, gör att de blir mer attraktiva och lättare får jobb.

Med hjälp av två stycken transnationella coacher (deltid) kommer projekt att skapa de rätta förutsättningarna för ungdomarnas utlandsvistelse. Att göra praktik utomlands eller att åka som volontär är för de flesta ett stort steg. I synnerhet för unga som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, och ännu större om det finns en funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa med i bilden. För att underlätta för dessa är det därför viktigt att de själva får vara delaktiga i utformandet av utlandsvistelsen. När de får vara med i planeringen och förberedelsen av utlandsvistelsen skapas engagemang och trygghet som gör att det är lättare att göra praktik eller volontärarbete utomlands. Det är även viktigt att tidpunkten är rätt så att möjligheten erbjuds då individen känner sig mogen. Det är viktigt att påpeka att det internationella utbytet är ett resultat av en gedigen förberedelsefas som stärker och motiverar deltagaren. Ungdomarna har också tryggheten av att resa tillsammans med ledare i grupp.

Deltagare som vill göra praktik alternativt volontärarbeta utomlands får skriva ett CV i Europass. Språklig och kulturell förberedelse i form av förberedande kurs, ”Pröva på aktivitet” – att vistas i en annan Sjuhäradskommun för uttagningsprocessen är delmoment i uppbyggnads och erfarenhetsdelen inför resan.

Under utlandsvistelsen dokumenterar deltagarna sina erfarenheter i en loggbok och använder sig av sociala media för att informera andra. Efter genomförd utlandsvistelse ska alla redovisa och marknadsföra utlandsvistelsen för att locka andra (positiv marknadsföring av möjligheter, vinster och förväntningar med de transnationella aktiviteterna). De ungdomar som inte går vidare till studier eller arbete efter avslutad utlandsvistelse ska uppmuntras till att verka som inspiratörer för andra ungdomar på Ungdomens Hus

Parallellt med att projektets deltagare gör praktik utomlands eller arbetar som volontärer tar Ungdomens Hus i Borås emot volontärer från andra länder. Dessa blir en extra resurs för projektet som marknadsförare av möjligheten att åka utomlands.

Det finns idag flera etablerade kontakter med vänorter i Europa och genom partnerskap. T.ex. har Borås tre vänorter i Norden och partnerskap med en ort i Tyskland. Likaså har Mark en vänort i Tyskland, men också i Spanien. Herrljunga har en vänort i Littauen. Dock är det deltagarnas behov, och inte de redan etablerade kontakterna, som ska styra valet av ort. Letter of intent har tecknats med Tyskland (Heinrich Vieker, Borgmästare i Espelkamp) och ytterligare är påväg att tecknas med Tamsalu i Estland.

Ytterligare en viktig transnationell aktivitet är det studiebesök och samarbete som ska inledas med en region i Europa i början av projektperioden. Genom att representanter från varje kommun får möjlighet att besöka en region som arbetar framgångsrikt med att motverka utanförskap inleds arbetet med att skapa en innovaiv plattform för att utveckla stabila samverkansstrukturer och metoder för att resurserna bättre ska tillvaratas. Erfarenheterna sprids som tidigare nämnts i det transnationella temaseminariet.

Medfinansiärer

  • Arbetsföremdlingen Mark
  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Arbetsmarknad Integration
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsmarknadsenheten, Individ & Familjeomsorgen
  • Bollebygds kommun
  • Försäkringskassan Sjuhärad, lokalt
  • Kommunalkontor, Tranemo
  • Lärande och Arbetsmarknad
  • Ulricehamn
  • Ulricehamns kommun, Vård och omsorgsförvaltningen

Samarbetspartners

  • Arbetsföremdlingen Mark
  • Arbetsförmedlingen Borås
  • Arbetsmarknad Integration
  • Arbetsmarknadsavdelningen
  • Arbetsmarknadsenheten, Individ & Familjeomsorgen
  • Bollebygds kommun
  • Försäkringskassan Sjuhärad, lokalt
  • Kommunalkontor, Tranemo
  • Lärande och Arbetsmarknad
  • Ulricehamn
  • Ulricehamns kommun, Vård och omsorgsförvaltningen

Kommun

  • Bollebygd
  • Borås
  • Herrljunga
  • Marks
  • Svenljunga
  • Tranemo
  • Ulricehamn
  • Vårgårda