Logotyp på utskrifter

Upp!

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStadskansliet
KontaktpersonMattias Rexmo
E-postmattias.rexmo@stadshuset.goteborg.se
Telefonnummer031-3680561
Beviljat ESF-stöd23 235 636 kr
Total projektbudget63 109 090 kr
Projektperiod2010-01-01 till 2012-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Upp! vänder sig till unga där konjunkturnedgången skapat svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett aktivitetscentrum med webbplats erbjuder kartläggning, kurser och arbetspraktik i samverkan med Af, näringsliv, kommun och organisationer.

Bakgrund

Kommunfullmäktige i Göteborg har i budget för 2010 behandlat ungdomsarbetslösheten: När det gäller ungdomar måste särskild uppmärksamhet ägnas åt dem som gått direkt från skolan till arbetslöshet och har ingen eller mycket begränsad arbetsmarknadserfarenhet.

I budgeten betonas helhetstänket för stadens arbetsmarknadsinsatser: För att på ett effektivt sätt stärka arbetsmarknadsinsatserna i det ansträngda arbetsmarknadsläge vi befinner oss i krävs en utvecklad samordning av lokala och centrala insatser. Detta arbete ska genomföras i samarbete med stadsdelarna och med samordningsförbunden, för att ur ett hela-staden-perspektiv uppnå så verksamma insatser som möjligt.

Projektet är också ett led i kommunfullmäktiges uppdrag Socialt hållbar utveckling år 2020 som ska leda till att sociala frågor ges samma vikt i kommunal planering som ekonomi och ekologi. Projektet blir en del i Göteborgssamhällets samlade arbetsmarknadsinsatser för unga vuxna. Det kompletterar på så sätt stadsdelarnas arbetsmarknadsinsatser för unga vuxna. Dessa har sin huvudsakliga ingång i försörjningsstödet, medan ingångarna till projektets aktivitetscentra huvudsakligen utgörs av Af, frivilliga och ideella organisationer, den öppna kaféverksamheten vid centrat och webbplatsen. Göteborgssamhället är också en del i regionens/länets arbetsmarknad och projektet har därför också en koppling till det regionala tillväxtprogrammet i Västra Götaland,

Unga män och kvinnor, 18-24 år, är den kategori i Göteborg som drabbas hårdare än andra åldersgrupper av den ekonomiska krisen. Anmälda 18-24-åringar vid Af (arbetslösa/sökande i program) har sedan juni förra året ökat från ca 2000 till närmare 4800 individer i juni 2009. Gruppen utgör ca 15 % av Göteborgs befolkning men står för ca 27 % av ökningen av arbetslösa/sökande i program under det senaste året. Andelen anmälda utlandsfödda 18-24 år utgör i dagsläget ca 27 % av samtliga anmälda 18-24-åringar.

Nära två tredjedelar av de arbetslösa 18-24-åringarna utgörs av män. Skillnaden mellan män och kvinnor har dessutom ökat under det senaste året. Av uppsagda 18-24-åringar på Volvo utgör män 75 %. Eftersom huvuddelen av uppsägningarna under det senaste halvåret avsett fordonsindustrin kan detta till stor del förklara den höga andelen arbetslösa män jämfört med andelen kvinnor. En ytterligare orsak är att andelen kvinnor som går in i vidarestudier är avsevärt högre än andelen män.

Andelen unga kvinnor i Göteborg av alla registrerade 18-24-åringar med funktionshinder uppgår till ca 30 %, vilket är något lägre andel än för gruppen med icke funktionshinder.

Antalet långtidsarbetslösa 18-24 år ökar successivt och uppgår i dagsläget till 550 personer eller 20 % av alla arbetslösa 18-24-åringar. Andelen män utgör två tredjedelar av de långtidsarbetslösa.

Skillnaden mellan Göteborgs stadsdelar är betydande. I de socialt tunga stadsdelsförvaltningarna med hög andel utlandsfödda uppgår andelen 18-24-åringar som är arbetslösa/sökande i program till närmare 14 % av alla 18-24-åringar i resp område. Lägst andel finns i de västra och centrala stadsdelarna. Genomsnittet för Göteborg är 7,5 %. Av uppsagda 18-24-åringar på Volvo bor mer än hälften på Hisingen.

SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) visar på ett stort mörkertal mellan de som anmäler sig till Af och de som uppger sig vara arbetslösa. För Göteborg skulle SCB:s riksunderlag innebära att ca 10 000 unga män och kvinnor är arbetslösa men att endast ca hälften av dessa är registrerade vid Af. En betydande uppgift för projektet blir att finna vägar att nå dessa grupper. Projektet kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt mörkertalet, bl a skillnaderna mellan män och kvinnor (se avsnittet utvärdering nedan)

För 2010 och 2011 beräknas en kraftig ökning av antalet 18-24-åringar som är arbetslösa/sökande i program. Bl a är de årskullar som går ut gymnasiet i år och nästa år ovanligt stora, ca 7 000 individer/år. Vid 2009 års slut beräknas därför antalet arbetslösa inklusive mörkertalet uppgå till minst 15 000 individer.

Göteborgs stad bedriver sedan tidigare lokala aktiveringsprogram för unga arbetslösa i stadsdelarna genom socialtjänsten och samordningsförbunden. Dessa program är i hög grad kopplade till försörjningsstödet. Huvudsaklig målgrupp är individer som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden och uppvisar en multiproblembild.
Arbetsmarknadens kraftiga försämring under 2008 och 2009 innebär att en betydligt större grupp av unga män och kvinnor riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet. Det handlar om individer som i utgångsläget inte befinner sig i en socialt utsatt eller problematisk position, men för vilka en lång period av utestängning från arbetsmarknaden kan få bestående negativa följder för möjligheten att etablera sig i vuxenlivet.

Erfarenheterna från 90-talskrisen visar detta tydligt. Mot slutet av decenniet ökade förtidspensioneringarna kraftigt och sjönk ner till de årskullar som lämnade gymnasieskolan under de år då arbetslösheten var som högst och många inte lyckades ta sig in på arbetsmarknaden. När efterfrågan på arbetskraft åter stärktes under 1997-2000 hade individer ur dessa årskullar under tiden farit illa på olika sätt och stod i realiteten inte till arbetsmarknadens förfogande eller betraktades som ej anställningsbara.

Här krävs en innovativ och nyskapande metodutveckling av insatser för att så långt det är möjligt begränsa ett återupprepande av detta förlopp. Den verksamhet som föreslås i ansökan är för detta ändamål förebyggande med salutogen inriktning, dvs. med koncentration på att stärka individernas motståndskraft mot arbetslöshetens potentiella skadeverkningar. Målgruppen är därmed avsevärt bredare än de ungdomar med en redan etablerad multiproblembild som de lokala insatserna i stadsdelarna vänder sig till.

Ett nyckelbegrepp i sammanhanget är Känsla Av SAMmanhang (KASAM) som definierats av Aaron Antonovsky och tillämpas i sociologisk och socialmedicinsk forskning. KASAM kan ses som ett förhållningssätt hos individen som uttrycker i vilken utsträckning hon har en känsla av tillit till sin egen förmåga att möta livets olika skiften. Graden av KASAM kan mätas. Studier har visat att individer med ett högt mått av KASAM hanterar stressgivande förändringar av livssituationen bättre än individer som uppvisar ett lågt mått av KASAM. Ungdomar har vanligen lägre KASAM än personer över 30 år och sysselsatta högre än arbetslösa. Förstagångsarbetslösa tycks drabbas av störst förlust av KASAM, vilket torde öka riskerna för att arbetslösheten får bestående negativa följder för individerna.

De flesta undersökningar visar högre KASAM för män än för kvinnor. Några forskare menar att tendenser kan spåras i undersökningarna att män och kvinnor utvecklar sin KASAM på helt olika sätt med stigande ålder. De pekar på att mer forskning krävs kring de sociala och ekonomiska faktorerna samt deras samband med KASAM. Vidare säger man sig vara intresserad av att undersöka hur stressen och dess påverkan på KASAM påverkas av kön samt ifall man hanterar stress på olika sätt beroende på kön. (Se t.ex. Kristiansson, D. & Morén, E., Känsla av sammanhang [KASAM] och stress bland arbetslösa, Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås 2008).

Syfte

Syftet med projekt KASAM är att upprätta en arena och mötesplats för empowerment av unga arbetslösa män och kvinnor genom aktiviteter som stärker den samhälleliga delaktigheten och känslan av sammanhang. Projektet vänder sig främst till unga män och kvinnor som i grunden har goda förutsättningar att få arbete men där konjunkturnedgången skapat svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Fokus ligger på att fånga upp de unga så tidigt som möjligt för att säkerställa att de skrivs in vid Af och i nästa skede kan ges arbetspraktik. Särskilt viktigt blir att följa upp övergången från gymnasiestudierna till arbetslivet. Projektet läggs upp så att unga män och kvinnor med funktionshinder ges möjlighet att delta i projektets verksamheter på samma villkor som övriga ungdomar.

Projektet KASAM innefattar etablering av ett centralt beläget aktivitetscenter i kommunen kompletterat med en interaktiv webbplats, där olika aktörer samverkar kring individen. Aktivitetscentrat är öppet för alla arbetslösa unga män och kvinnor i främst Göteborg men deltagare med behov av särskilda stöd för att ges möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden slussas vidare till annan instans, främst stadsdelsförvaltningarna inom dessas befolkningsansvar. För att kunna använda resurserna så effektivt som möjligt inom Göteborgssamhället krävs därför nära samverkan med vuxenutbildningen, gymnasieskolan, stadsdelsförvaltningarna, Af, folkbildningen, fackliga och näringslivets organisationer samt frivilliga organisationer. Samordningen av insatserna sker genom aktivitetscentrat. Samverkan med Af kring resurserna blir grundläggande för projektets framgång så att kontinuitet utvecklas mellan kommunens och Af:s insatser inom jobbgarantin. Projektet kan i detta avseende ses som ett led i ambitionerna från stat och kommun att hitta gemensamma ingångar för arbetslösa ungdomar, vilket bl a SKL lyft fram baserat på enkäter till kommunerna.

Aktivitetscentrat ska ligga centralt i kommunen, på en plats, tydligt närvarande i stadsbilden, dit man kan vända sig, få koppling till olika branscher och Af:s kontor och ges arbetspraktik oavsett var man bor i kommunen. Centrat ska vara så etablerat att det blir spännande och lustfyllt för både unga män och kvinnor att besöka. Möjligheten att träffa andra i samma situation och etablera nätverk är också en viktig uppgift för centrat.

För att de ungas intressen och önskemål på utformning av centrats aktiviteter ska få genomslagskraft och för att webbplatsen ska göras attraktiv för både kvinnor och män ska utvecklas former för inflytande inom centrat. I utformningen av dessa ska beslutsgrupper ordnas i vilka deltagarna ingår. Regelbundna enkäter blir också ett viktigt led i uppföljningen och förbättringarna.

Den interaktiva webbplatsen blir ett innovativt nytt medel som ska komplettera aktivitetscentrat för att nå en ung målgrupp som rör sig vant på Internet och i community-världen. Syftet med webbplatsen är att möta de unga där de finns och med de metoder som de själva använder, ex vis facebook. Webbplatsen struktureras så att de unga inte ska behöva ha kunskap om vilken instans han/hon ska vända sig till vid arbetslöshet. En ingång ska gälla för alla, vilket förutsätter samverkan mellan aktörerna kring individen på webbplatsen.

Uppgifterna vid aktivitetscentrat omfattar kartläggning genom kortare insatser såsom vägledningsjour och vägledande orienteringskurser, studiecirklar, information om att starta eget och socialt arbete, exempelvis friskvård och ekonomisk rådgivning/skuldsanering. Under planeringen övervägs om delar av insatserna kan förläggas till stadsdelar med hög tillgänglighet och till vuxenutbildningens lokala lärcentra. En öppen träffpunkt med café ska också finnas vid centrat. Handledare/coacher vid aktivitetscentrat ska ge ungdomarna vägledning, råd och stöd i den fortsatta utvecklingen. En ambition är att få personal med olika bakgrund, ex pedagoger, vägledare och handledare inom folkrörelserna och olika organisationer, däribland handikappförbunden HSO. Kompetens för att ta emot och stödja unga män och kvinnor med funktionshinder ska finnas.

En central uppgift utgör de vägledande orienteringskurserna som innefattar deltagarnas fortlöpande arbete med sin utvecklingsplan i samråd med handledaren/coachern. Utvecklingsplanen kan inriktas mot studier, jobbsökeri eller fortsatt vägledning. Viktigt är att deltagaren själv äger sin utvecklingsplan och bestämmer sina mål, ex gymnasieförberedande studier i kärnämnen, validering och studiecirklar i arbetsmarknadskunskap. Viktigt är att även funktionshindrade mäns och kvinnors förvärvade kunskaper tas till vara i valideringen.

Utifrån utvecklingsplanen upprättar deltagaren i samråd med handledaren individuella program i ett modulsystem av delkurser och aktiviteter. Nödvändigheten av stor valfrihet för individen jämte det stora antalet deltagare förutsätter en organisation som gör att kurser och aktiviteter inte kolliderar med varandra i tiden. Ett modulsystem ska därför prövas så att ex datakurser genomförs vid samma tider på samma veckodag, arbetsplatspraktik på en annan dag etc.

För unga arbetslösa män och kvinnor är bristen på kontaktnät i arbetslivet ett stort hinder för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsplatspraktiken blir ett ytterst viktigt medel för att skapa kontaktytor som i ett senare skede kan leda till anställning. Möjligheten att lägga in praktikplatser inom det individuella programmets moduler blir därför en av huvuduppgifterna för projektledningen.

Webbplatsen utgör en integrerad del i aktivitetscentrats insatser. Den ska inte ersätta utan i stället kanalisera många av de unga till centrats personliga kontakter. Fokus för webbplatsen ligger på orientering, vägledning, nätverkande, inspiration och lärande. Individen ska kunna lotsas vidare till rätt instans, få stöd i vägledningen direkt på webbplatsen, kunna bilda sociala nätverk och träffa andra i samma situation (community), utbyta erfarenheter, blogga m m. Individen ska också kunna ställa frågor och få svar oberoende vilken instans som ansvarar för frågan, ex genom mail, forum, chatt. Det kan också innebära deltagande i nätbaserade utbildningar med streamade föreläsningar, där utbildningen på så sätt blir tillgänglig oberoende av tid och rum. Webbplatsen möjliggör också att individens utvecklingsplan görs webbaserad och tillgänglig på webbplatsen. Genom de olika tjänsterna blir webbplatsen även ett verktyg för besökare och personal på aktivitetscentrat.

Vissa tjänster på webbplatsen kan även användas av exempelvis de arbetslösa ungdomar som är aktiva inom stadsdelarnas arbetsmarknadsenheter. För personer med funktionshinder kan en webbplats utgöra ett bra komplement till övrig verksamhet då informations- och kommunikationskanalerna ökar och blir mer tillgängliga, Det innebär att webbplatsen kan gynna en bred målgrupp och även bestå sedan projektet avslutats. Genom projektets användning av innovativa Internettjänster kan en ny metod för att främja sysselsättningen utvecklas. Webbplatsen och arbetssättet kan därmed bli en modell som kan användas i olika sammanhang och för fler målgrupper.

Målsättning

6 000 unga män och kvinnor från målgruppen ska under projekttiden ges förberedande insatser för arbetsmarknaden eller utbildningar. Detta innebär 2 000 individer i snitt per år. Individerna registreras genom ett verksamhetssystem.

Minst 60 % av deltagarna ska ha fått jobb eller gått in i utbildning senast tre månader efter projekttidens slut, vilket mäts i effektstudier efter män resp kvinnor varav funktionshindrade män resp kvinnor. Måltalet kan komma att revideras beroende på utvecklingen på arbetsmarknaden.

Minst 90 % av unga män respektive kvinnor av de som i SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgivit sig vara arbetslösa och som inte tidigare registrerat sig hos Af ska nås genom information, uppsökande verksamhet och besök i lokalen eller via webbplatsen.

Antalet unga kvinnor med funktionshinder som registrerar sig hos Af ska öka med minst 25 %.

Samtliga deltagare ska ha registrerat sig hos Af.

Nöjda projektdeltagare mäts i effektstudie, strukturerade efter män och kvinnor, varav funktionshindrade män resp kvinnor.

Hos minst 80 % av de deltagande männen respektive kvinnorna ska känslan av sammanhang (KASAM) ha ökat, vilket mäts enligt KASAM-metoden. Särskilt kommer i analyserna att uppmärksammas funktionshindrade mäns och kvinnors KASAM.

KASAM-projektets modell ska vara applicerbar för andra kommuner och regioner.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Utgångspunkt är riksdagens fastlagda nationella mål och inriktning för handikappolitiken. I genomförandet av projektet kommer tillgängligheten att säkerställas för unga män och kvinnor med funktionshinder utifrån bl a råd och anvisningar samt den checklista som Handikappförbundets Samarbetsorgan tagit fram.

Projektet övergripande inriktning är att ge unga män och kvinnor med funktionshinder samma förutsättningar för deltagande som övriga. Särskilt kommer att följas upp orsakerna till att endast 30 % av alla registrerade hos Af utgörs av unga kvinnor med funktionshinder.

Fysisk tillgänglighet: De lokaler som används ska vara granskade och åtgärdade ur ett tillgänglighetsperspektiv utifrån checklistan.

Tillgänglig verksamhet:
Projektet ska arbeta för att öka kunskapen om funktionshinder hos personal, deltagare och samverkansaktörer genom den kompetens och det stöd som finns i respektive organisation. Några ur personalen ges särskild utbildning för att kunna utbilda vidare i verksamheten. Det är också viktigt vid rekryteringen att några i personalen har erfarenhet och kunskap om olika funktionshinder.

Hjälpmedel och andra insatser till deltagare med funktionsnedsättning kommer att erbjudas med koppling till bl a Af.

Kommunikativ tillgänglighet: Resurser i form av bl a lättläst material, punktskrift och hörslingor ska finnas så att alla deltagande män och kvinnor får tillgång till den lämnade informationen och aktuella diskussioner och gruppaktiviteter. Webbplatsen utformas utifrån Vervas riktlinjer för tillgänglighet.

Informativ tillgänglighet: Särskild vikt läggs vid att unga män och kvinnor kan tillgodoräkna sig och förstå den kunskap/information som kommuniseras. Material som tas fram ska behandlas utifrån tillgänglighet och jämställdhet.

Projektet har särskilt fokus på att synliggöra de faktorer som hindrar unga med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden och arbetar för att undanröja dessa och därmed öka tillgängligheten på arbetsmarknaden. En viktig del för att uppnå detta blir att följa upp och utvärdera praktikplatserna inom arbetslivet med tonvikt på att underlätta för funktionshindrades etablering på arbetsmarknaden.

Jämställdhetsintegrering

Aktivitetscentrets information och uppsökande verksamhet ska utformas så att både unga män och kvinnor attraheras. Den skriftliga informationen, webbplatsen m m kommer att granskas utifrån genusperspektiv. Särskilda analyser ska göras för att få fram orsakerna till att färre kvinnor registrerar sig som arbetslösa jämfört med män.

Samarbete med stadsdelarna och gymnasieskolan kommer att utvecklas för att nå målgruppen. Webbplatsen blir viktig att göra attraktiv för både män och kvinnor.

I de olika insatserna vid centret ska kvinnor resp män uppmuntras att våga göra otraditionella val avseende utbildning, praktik och yrke. En stor uppgift blir att förändra schablonattityder och öppna för nya val.

Viktigt blir att personalen i projektet diskuterar mångfaldsfrågor där jämställdheten är en del, ex diskuterar man jobb på olika sätt för könen, hur fördelas samtalstiden för män resp kvinnor, hur synliggör vi målgrupperna. Särskilda kompetensinsatser/workshops för ledare och deltagare kommer att anordnas kring jämställdhet och en plan för utbildning av personalen läggas upp.

I följeforskningen/utvärderingen granskas särskilt tillgänglighet och jämställdhet. Som en av utgångspunkterna för arbetet kommer den s k 4 R-metoden att användas. Metoden har jobbats fram på regeringens uppdrag av en särskild utredning, JämStöd.

Transnationellt samarbete

Erfarenhetsutbyte med Århus by ska utvecklas. Ungdomsarbetslösheten ökar också i Danmark, om än från en lägre nivå, och diskussion om likheter och skillnader mellan dansk och svensk arbetsmarknad och dess institutioner och regelverk kommer att ge intressanta och tankeväckande uppslag i syfte att fördjupa lärandet. Inte minst jämförelser av könsmönster och hur man arbetar med jämställdhet bland unga män och kvinnor blir en viktig aspekt att utveckla erfarenhetsbyten kring. Detta blir särskilt intressant då de statliga och kommunala insatserna för arbetslösa fr o m den 1 augusti 2009 slås samman i Danmark. Som ett första steg bjuds antal sakkunniga personer om den danska arbetsmarknaden från Århus in till en konferens i Göteborg under 2010, preliminärt i april, på temat: Vad kan Göteborg lära av Århus? Konferensen genomförs i samarbete mellan Göteborgs stad och Århus By. Ett fortsatt erfarenhetsutbyte för personal inom Göteborgs stad och Århus by som arbetar med unga arbetslösa ska sedan genomföras bl.a. i form av studiebesök och seminarier. Kontaktperson i Århus är beskäftigelseschefen i Århus Kommune, Vibeke Jensen.

URBACT-nätverket My Generation är ett EU-projekt med 10-12 europeiska städer. Nätverket är inriktat på kunskaps- och erfarenhetsutbyte om ungas etablering kopplat till utbildning, sysselsättning och lokalt utvecklingsarbete. Målgruppen är ungdomar 16-24 år, som inte studerar eller arbetar eller riskerar att hamna i denna situation. Fokus ligger på ungas delaktighet, utbildning, arbete och fritid med målet att ungas engagemang tas till vara och värdesätts på bästa möjliga sätt. My Generation är kopplat till Göteborgs Stads urbana utvecklingsarbete med nära koppling till bl a de ESF-projekt som stadens förvaltningar deltar i med inriktning på ungas sysselsättning. I kommunstyrelsens beslut om stadens deltagande anges: Nätverket kan bidra till ökad samverkan och förbättrat helhetsperspektiv på ungdomsfrågor och: Ungdomars eget inflytande är en viktig del i detta liksom att motverka ungdomskriminalitet.

Nätverket träffas två gånger per år med olika tema, där unga träffas, diskuterar, genomför seminarier och utställningar som i sin tur ger underlag för hur ungdomsfrågorna kan tas tillvara i resp stads organisation och i samverkan mellan städerna. Göteborgs Stad är av nätverket utsedd till temaledare för området utbildning-arbete. Den 16-18 september 2009 hålls det första seminariet med alla partnerstäderna kring detta tema i Göteborg. KASAM-projektet kommer att kopplas till My Generation med ömsesidigt utbyte av idéer, förslag och insatser.

Samarbetspartners

  • Business Region Göteborg AB
  • Företagarna i Sverige Service AB, Huvudkontor
  • GR Kompetens
  • Göteborgs Räddningsmission
  • Göteborgs stad, SDF Bergsjön
  • HSO IGBG
  • IFO Arbetsmarknadsenheten
  • Odinsskolan
  • Regionkansliet
  • SDF Backa Individ och familjeomsorg
  • SDF Lärjedalen, Projekt- och uppdragsenheten
  • SV Göteborg
  • Svensk Handel
  • Svensk Teknik och Design
  • Teknikföretagen Region Väst
  • Ung Företagsamhet Göteborgsreg
  • Vuxenutbildningsförvaltningen
  • Västsvenska Handelskammaren

Kommun

  • Göteborg