Logotyp på utskrifter

Jordhammars Växtkraft

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsmarknadsenheten
KontaktpersonRick Mulder
E-postrudolf.mulder@stenungsund.se
Telefonnummer0303-732524
Beviljat ESF-stöd9 955 854 kr
Total projektbudget24 603 258 kr
Projektperiod2010-04-01 till 2013-09-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Vi vill skapa nya möjligheter till arbete för människor med olika typer av fysiska och psykiska funktionshinder genom ett koncept med hållbar ekologisk odling i växthus där målgruppen kan arbete i ett socialt företag efter projekttidens slut. Genom utbildning och mentorskap vill vi uppnå empowerment

Bakgrund

I en kartläggning om daglig verksamhet (SoS 2008-131-22) konstaterar Socialstyrelsen att det övergripande målet med daglig verksamhet för funktionshindrade, - att den enskilde på sikt skall få möjlighet till lönearbete, inte uppfylls. Man konstaterar vidare att övergångar till lönearbete är näst intill obefintliga. Den dagliga verksamheten (vars verksamhet ofta definieras som god) riskerar istället att bidra till en inlåsningseffekt, då kartläggningen också påvisar att samverkan mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer och daglig verksamhet brister, samt att hänsynstagande avseende avgörande framgångsfaktorer med betoning på lärande miljöer för funktionshindrade ej tillgodoses (FoU i Väst-rapport 1-2009). Socialstyrelsen menar att denna samverkan mellan arbetsmarknaden och den dagliga verksamheten för funktionshindrade måste utvecklas för att målet skall nås. Likaså måste en för ändamålet relevant lärande miljö utformas. Såväl Stenungsunds kommuns tidigare erfarenheter i praktiken, som via genomförd förprojektering bekräftar det som aktuell forskning samt nationella utredningar och kartläggningar säger enligt ovan. Brister i det flöde vilket förväntas understödja samt öka graden av tillgänglighet till arbetsmarknaden för aktuell målgrupp är avgörande, och behov av att utveckla nya inträdesstrukturer samt interna stöd och utvecklingssystem - vilka i första hand bygger på individens förmågor och inte problem samt svårigheter - bör uppfattas som angeläget. Att i realiteten pröva nya strukturer och/eller att luckra upp de rådande, samt med individen i fokus, är ett av de behov vi vill understryka vikten av, om vi fortfarande står fast vid det övergripande målet (att den enskilde på sikt ska kunna få möjlighet till lönearbete) för daglig verksamhet, vilket vi onekligen gör. Speciellt som diagnoserna tenderar att öka i antal avseende unga funktionshindrade samt att tillgängligheten till daglig verksamhet tycks följa behovet, och alltså har ökat, medan kostnaden för daglig verksamhet har sjunkit (enl. socialstyrelsens senaste rapport) med 10 % per person mellan år 2000 till 2006. Vidare uppmärksammas - i FoU i Väst rapport 1-2009 att arbetsmarknadens krav och behov är det som styr och bestämmer innehållet i begreppet arbetsförmåga och att den samma minimeras i takt med marknadens rationaliserings- och effektiviseringskrav. Detta perspektiv inskränker ytterligare möjligheterna för aktuell målgrupp att enligt det övergripande målet med daglig verksamhet för funktionshindrade, nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Med ovan i åtanke vill vi med vårt projektförslag möjliggöra en annorlunda och till sin karaktär innovativ arena för att öka såväl tillgängligheten till arbetsmarknaden för de funktionsnedsatta och/eller arbetshandikappade som att långsiktigt förändra inställningen till arbetshandikapp, och istället rikta den samma mot att olikheter och mångfald
inom området berikar och ökar den gemensamma kreativa förmågan, vilket innebär nya och förmodligen mer intressanta förutsättningar, för den moderna arbetsmarknad vi nu går till mötes. Vi bör även ha ett miljörelaterat perspektiv i åtanke, då en funktionsnedsättning, eller det vi idag definierar som arbetshandikapp, i rätt anpassad miljö istället för att vara ett hinder, kan vara en avgörande möjlighet för att lyckas. Här vill vi referera till FoU i Västs rapport 1-2009 kring vikten av klimatet och kulturen på arbetsplatsen, att de arbetsplatser som karaktäriseras av att vara vän-vänliga också utvecklar personer från vår målgrupp, genom att de bland annat kännetecknas av öppenhet, tillåtande och vänskaplig kultur och att olikheter snarare betraktas som en tillgång, än en svårighet. Med vårt projektförslag vill vi i samverkan utveckla nya möjligheter för personer med olika typer av funktionshinder och arbetshandikapp att komma ut i arbete. I syfte att motverka de av socialstyrelsen påvisade samverkansbristerna mellan arbetsmarknadspolitiska aktörer, marknaden och daglig verksamhet, vill vi skapa ett projekt vilket ger direkt access för den funktionshindrade/arbetshandikappade till arbetsmarknaden genom ett socialt företag, samt vidare att via ett möjlighetsorienterat förhållningssätt understödja individens förändrings och utvecklingsprocess fram till den reguljära arbetsmarknaden. Detta menar vi kommer att tillförsäkras genom metodologisk formsäkerhet och noga genomtänkt idébas, om vad som kan komma att göra skillnad. Vi vill utforma projektidén med hänsyn till miljömässighet och demokratiska värderingar där brukarmedverkan står i fokus. I ett dagligt samarbete mellan människor med sociala, psykiska och fysiska funktionshinder kan en unik, kreativ och reflekterande miljö uppstå. I en sådan miljö växer egenmaktprocesser lättare. En av egenmaktens förutsättningar är insikten om konsekvenserna av den egna situationen i förhållande till en mångfacetterad omgivning. Här nedan vill vi återge ett exempel kring hur känslan av ett arbete, har gjort avtryck hos oss kommunala aktörer. Under förprojekteringen har vi om igen kunnat såväl utvärdera, som med våra egna ögon bevittna hur väl ovan resonemang stämmer överens med det verkliga livet. Vi har kunnat beskåda en växtkraft utan dess like, gällande gruppen brukare/användare och deras engagemang/förmåga att gå från ett till synes reaktivt handlande och flerårig bortavaro från arbetsmarknaden, till en definitiv vändning och proaktivitet i sitt agerande. Vår idé är att skapa ett socialt företag i form av ett växthus, där personer vilka under lång tid befunnit sig utanför arbetsmarknaden kan växa och utvecklas i sin egen takt, och med fokus på sina resurser. Växthuset ska producera grönsaker enligt ekologiska odlingsprinciper. Det som produceras skall framförallt säljas till kommunens olika kök men också till lokala handlare och restauranger. I förlängningen ser vi naturligtvis även att privata konsumenter på olika sätt kommer att utgöra en del av kundgruppen. Ett bärande tema i vår idé är att ha ett demokratiskt och prestigelöst förhållningssätt, där en person oavsett position är/har en röst. Alla skall enligt demokratins grundprinciper medvetandegöras om, samt utifrån egna önskemål kunna påverka såväl utveckling som mål med det sociala företaget. Den som väljer att vara med i växthuset ska också beredas möjligheter till utbildning i kooperativt företagande och ekologisk odling samt erbjudas möjligheten att bli medlem i den kooperativa föreningen som ska driva växthuset vidare efter projekttiden. Idag är ansvaret för sysselsättning för människor med funktionshinder uppdelat på tre olika enheter inom kommunens individ och familjeomsorg, social psykiatri, daglig verksamhet samt arbetsmarknadsenhet. Externa samverkansparter och tillika medfinansiärer i projektet är försäkringskassan och arbetsförmedlingen. I dag är vi medvetna om att såväl internt som externt föreligger vad vi skulle benämna stuprörstänkande. Varje enhet/organisation fjärmar sig för den problematik vilken ej hör hemma i dennes organisation, allt förmodligen med goda avsikter, men vari individen riskerar försvinna. Med projektet vill vi skapa annorlunda förutsättningar för att arbeta gränsöverskridande och komma bort från stuprörstänkande, samt fullt ut lägga fokus på kunden/brukaren och dennes önskemål/inriktning. Genom att samarbeta via projekt Växthus och dess för deltagaren underbyggande organisationsstrukturer kommer även ordinarie verksamheter att lära nytt, samt förmodligen också nå bättre resultat och kunna fokusera på lösningar vilka bygger på individens egna mål och tankar om framtiden. Alla ovan nämnda verksamheter har under förprojekteringen visat på kraftfullhet gällande nytänkande och avsaknaden av prestigetänkande har varit ytterst påtaglig.

Syfte

Att arbeta långsiktigt med attitydförändringar och producera tillgängliga strukturer, i syfte att förenkla för individen att nå ut på den reguljära arbetsmarknaden. Likaså att den funktionsnedsatta individen ungdomen - samt övriga inom målgruppen skall uppfattas utifrån sina kvaliteter i första hand, och inte, vilket det finns risk för, diskvalificeras in i daglig verksamhet vilken långsiktigt har en inlåsningseffekt (SoS 2008-131-22), såväl avseende relationen målgrupp och/eller till det så kallade normsamhället.
Att genom demokratiska metoder och handlingssätt understödja utvecklingsprocessen avseende attitydförändring initialt, inom den kunskapsproducerande arenan, vilken vi benämner projekt växthus. Vidare förväntar vi oss att resultatet av kunskapsförmedlingen skall inspirera till, samt underbygga det mångfaldssamhälle vilket vi naturligtvis ytterst arbetar för. Vilket vi gör genom att Utifrån individperspektiv och med salutogenes (de hälsobringande faktorernas ursprung) som värdegrund vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och lärande och jämställda arbetsplatsen genom att framkalla fler och nya perspektiv att använda - i synen på sig själv - som funktionsnedsatt och arbetshandikappad, samt öppna upp för fler individuella förändrings och utvecklingsmöjligheter av lösningsfokuserad proaktiv karaktär. I praktiken handlar detta om att använda den organisationsmodell vi arbetat fram i förprojekteringen, med projekt växthus nivå 3 ( se bilaga 3, organisation) som spetsaktör, samt avsatt plats i såväl den initialt tillsatta kommunal/regionala styrgrupp, som strategi och utvecklingsgruppen, och övrigagrupper i projektets stödsystemet. Vidare har alla deltagare i projektet en röst, oavsett var i projektorganiseringen man hör hemma.
Att skapa en lärande miljö med fokus på att utveckla och använda morgondagens lösningar på morgondagens problem (avseende målgruppen), varför såväl ett kunskapsunderbyggande mentorprogram (läs mer om mentorprogrammet under bilaga 1, lärande miljöer ) vilket i hög grad skall understödja och generera arbetet med jämställdhetsintegrering samt övrigt värdegrundsarbete - som att ett internt innovationscenter (för nya projekt och idéer) kommer att planeras och implementeras inom växthuset. Den lärande miljön kommer naturligtvis också i hög grad att understödjas genom planerad grönsaksproduktion och de processer vilka här för måste ta form, också till stor del inom ramen för mentorsprogrammet. Syftet är med andra ord att under projekttiden parallellt med växthantering och produktion, arbeta fram en miljö för varje individ att växa i, och vars tydliga kännetecken likaberättigande och jämställdhet mellan män och kvinnor, såväl som delaktighet, nyfikenhet, och långsiktigt lärande är det som genererar en god och tillåtande atmosfär, och där alla människor fyller en viktig funktion och uppmuntras att växa och vara kreativa i sina dagliga handlingar.
Att utvidga/utveckla våra (offentliga strukturer) tankebanor kring begreppet arbetsförmåga, och formen är ett växthus, med arbete som den viktigaste metoden, och med möjlighet att arbeta vidare och vara aktör i växthuset, efter projekttiden. Att kommunen, regionen samt riket som offentlig aktör anammar samt lär nytt genom all den kunskap som utvecklas genom implementeringen samt arbetet med mentor programmet, men även den enkla och understödjande organisationsstrukturen vilken ytterst bör förenkla tillträdet till arbetsmarknaden, men även genom sin demokratiska form underbygger alla de hälsofrämjande processer, vilka om förutsättningarna finns kan optimeras på arbetsplatsen.

Målsättning

Att genom organisatoriska och strukturella förändringar, såväl som attitydförändringar skapa snabbare och direkta kanaler ut på den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen, samt genom demokratiska kommunikationsmönster sprida resultatet.
Att deltagare i projektet oavsett funktionshinder kan erhålla en återkommande arbetsvecka där meningsfullhet och social gemenskap bidrar till att uppnå egenmakt, och vidare kollektiv social mobilisering, och att på individnivå processmäta detta med KASAM (mäter känsla av sammanhang och är utvecklat av Aron Antonowsky) formuläret.
Att projektets spjutspets nivå tre skall vara ytterst beslutande vid mitten av år tre, och att samverkanspartners samt övriga organisatoriska styrverktyg enbart fyller en understödande funktion i verksamheten (fullt ut) och inte är beslutande. Att kunskapen om utvecklingsprocessen sprids vidare.
Att skapa ett socialt företag med för varje individ anpassat, men också på rätt nivå utvecklande arbete, som modell. En viktig målsättning blir därför att i förlängningen öka målgruppens anställningsbarhet.
Att utveckla det sociala företaget genom odling på ekologiska grunder och med en arbetsplatsplattform som bygger på mångfald och demokratiskt förhållningssätt.
Att vidareutveckla förutsättningar för medskapande av den goda och lärande arbetsplatsen genom att i samverkan vidareutveckla det mentorprogram vilket kommer att ligga till grund för de värdeskapande arbetsstrukturella processerna, och att använda KASAM-formuläret som vägledande utvecklingsinstrument i detta syfte.
Att inom ramen för växthuset skapa ett innovationscenter där nya friska idéer skall ges utrymme att växa och prövas i realiteten, för att tillvarata alla resurser/möjligheter som finns inom målgruppen och för att understödja utveckling inom den samma.
Att vetenskapligt utvärdera (formativ och summativ) alla förekommande demokratiseringsprocesser (såväl organisatoriska som individuella) samt sprida resultatet, i samverkan med universitet och högskola.
Att skapa ett långsiktigt hållbart koncept där målgruppen ska kunna garanteras stadigvarande sysselsättning i projektet även efter projekttiden.
Mätbara mål
Att minst 75 % av deltagarna i projektet har ökat sin arbetsförmåga med minst 50%.
Att det sociala företaget har tillräckligt med kundunderlag och inkomster för att kunna finansiera merkostnader för minst 5 lönebidragsanställningar vid projektens slut.
Att 100 % av deltagarna vid projektets slut upplever sin vardag som mer meningsfull än innan projektstart.
Att organisationen har skapat rutiner och handlingsutrymme/möjligheter för deltagarna att kunna fortsätta utveckla nya sociala företag, genom ett innovativt utvecklingscentrum inom ramen för projektet. Såväl avseende metod och modellutveckling som verksamhetsutveckling.Efter projektets avslut skall minst ett nytt socialt företag ha byggts upp.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Fysisk tillgänglighet: En SWOT analys på tillgänglighet gjordes vid studiebesöken i Thunbergs Handelsträdgård.Vi lärde oss att de traditionella växthusen inte är funktionsnedsättningsanpassade men kan med relativ enkla medel anpassas. Vi har upprättat en handlingsplan för anpassningen av växthusen i Ödsmål i samråd med kommunens ansvariga för tillgänglighet av fastigheter. Handlingsplanen innehåller 47 rekommendationer för åtgärder på parkeringsplats, gångväg mellan parkering och entré, ramp, toalett, och inomhusmiljö. Kommunen kommer att få tillträde till fastigheten från och med den första oktober 2009. Innan projektstart förväntas arbete med anpassningen enligt rekommendationer har kommit igång. Presumtiva deltagare kommer att vara aktivt delaktiga i arbetet med anpassningen vilket förväntas motivera förståelse och medvetenhet av projektdeltagare.
Tillgänglig verksamhet: Hela projektet genomsyras av att skapa möjligheter, oavsett funktionsnedsättning,för att kunna delta i arbetet. Arbetet med den förståelse och medvetenhet om andra människors behov kommer att återkomma som ämne i mentorsutbildning under de två första åren av projektet (Bilaga 1 om lärande miljöer och mentorprogram). Under förprojekteringen visade några presumtiva deltagare sitt intresse för arbetsmiljöfrågor och relaterade ämnen. Vi vill under genomförandet utöka möjligheterna att utveckla intresseområdet till ett ansvarsområde som är återkommande och rutinmässigt inlagt i arbetsplatsträffar.
Tillgänglig information och kommunikation: Projektet kommer att marknadsföra sig på en egen hemsida och kommunens hemsida. Internationella riktlinjer framtagna av WAI (Web Accessibility Initiative) kommer att tillämpas på båda. Möjligheter om att kunna införa talfunktioner kommer under det första projektåret att undersökas. Information som produceras under projekt tiden kommer i samråd med avdelning funktionshinder verksamhet multimedia att produceras i lättläst exemplar.

Jämställdhetsintegrering

Generellt kan vi inför projektstart konstatera att den viktigaste samt direkta hotbilden som framkommer gällande jämställdhet - och då syftet med projektet bygger på delaktighet och demokrati i vår swot visar sig genom tillåtande
av hierarkier och hierarkiskt tänkande/tillåtande. Till detta hör bland annat att någon grupp kan komma att dominera, såväl utifrån könsperspektiv som grupperspektiv generellt. Det skulle exempelvis kunna handla om att man medvetet eller ej grupperar sig utifrån någon sorts diagnostänkande. Denna risk tänker vi åtgärda inom ramen för mentorprogrammet (se under bilaga 1 lärande miljöer) samt medverkan av alla deltagare, i det strategiska påverkansarbetet, genom exempelvis gemensamma utbildningar kring olika s i samverkan med politiker, projektansvariga samt andra offentliga aktörer. Men även inbjudan av intresserade samhällsmedborgare. Vårt arbete i förprojekteringen, med fördjupad swot kring jämställdhetsintegrering har också efter många intressanta diskussioner inom projektgruppen, samt diskussion också i gruppen med presumtiva projektdeltagare lett fram till bland annat förståelsen om vikten av att hantera riskerna med ojämn fördelning mellan män och kvinnor, inom projektets strukturer. I hög grad avseende att vissa delar av verksamheten skulle kunna riskera att isoleras via eventuellt etablerande av homogena gruppstrukturer (utifrån såväl attityd som könsmönster), och att någon grupp riskerar att tränga ut andra grupper, varpå tysta och undergivna strukturer skulle kunna skapas och etableras, till förmån för dominanterna. Denna hotbild är naturligtvis avgörande för hela projektet och skall genomgående säkerställas via vårt arbete med intern processbaserad mentorutbildning, vilken under hela projekttiden kommer att följa varje deltagare (alla har en mentor och alla kommer också att kunna bli mentor för annan projektdeltagare), samt i vissa fall också skräddarsys, för enskilda deltagare. Vi är också medvetna om att flera personer i målgruppen har behov av individuell anpassning för att möjliggöra positionering i riktning mot arbetsmarknaden, detta kommer vi göra hänsynstaganden kring, samt låta alla göra ett meningsfullt arbete utifrån sin egen startnivå. Denna del är ytterst viktig, då vi ej kan riskera att känslor av utanförskap etableras utifrån att projektet skulle förvänta sig mer från en grupp/individ och mindre av en annan grupp/individ, på grund av viss funktionsnedsättning. I detta resonemang får vi medhåll från socialstyrelsens senaste rapport om dagligverksamhet, vilken påvisar att samhällsaktörer ofta sänker förväntandenivån gällande vad en person med funktionsnedsättning kan åstadkomma avseende ett arbete, och att detta i sig medverkar till inlåsningseffekter inom daglig verksamhet. Förutom att väva in demokratiserande och mångfaldsorienterande utbildningsinslag kommer även mötesstrukturerna inom projektet att utformas i samverkan med deltagarna genom deltagardemokratiska mötesmodeller, såsom framtidsverkstäder, sökkonferenser, dialogmöten m.fl. och alltid under devisen en person är att likställa med en röst. Det vill säga att alla är lika viktiga. Storforum kommer att äga rum flera gånger per år, då viktiga frågeställningar, och däribland jämställdhetsintegrering har sin naturliga plats och kontinuerligt skall diskuteras. I detta storforum deltar alla aktörer, inklusive stödgrupperna (se nedan), i syfte att förutom medverka till kunskapsutveckling om jämställdhet också understödja det strategiska påverkansarbetet gällande jämställdhetsintegrering. I varje stödgrupp (se avsnitt organisation) kommer dessutom 1-2 platser att beredas projektdeltagare inom det sociala företaget (nivå 3), dessa platser kommer att fördelas utifrån engagemang för uppdraget, men givetvis också enligt principerna om jämställdhet mellan könen inom projektet. Likaså skall jämställdhetsintegrering avseende de offentliga aktörer vilka medverkar i stödgrupperna säkerställas. Vi har också säkerställt att antal män och kvinnor i projektet är lika fördelat. Detta har ej föranletts av specifika urval, då projektdeltagare lyckosamt nog fördelats jämt, på ett spontant sätt, utifrån visat intresse för medverkan i projektet. Andra risker som framkommer i samband med upprättande och genomförande av vår swot analys, är risker med stuprörstänkande mellan enheterna inom ifo och inom samt mellan medfinansierande externa aktörer. Vi anser att det kan föreligga osäkerhetsfaktor i spridnings- samt förankringsarbete avseende jämställdhet och dess värdegrundskapande effekter. Det skulle också långsiktigt, i vissa fall direkt kunna leda till en såväl inlåsningseffekt, som risker för projektdeltagaren att falla mellan stolarna, vilket vi med projektet just avser att motverka. Ur ett jämställdhetsperspektiv skulle arbetet med det att implementera just jämställdhetsintegrering avstanna, i ett scenario så som ovan.. Vi säkerställer hotet genom organisationsstrukturen, med dess stödsystem, samt mentorprogram och deltagardemokratiska mötesmodellerna - framtidsverkstäder, dialogmöten, fokusmöten - vilka även kommer att involvera övriga projektaktörer/målgrupper, utöver deltagarna. I arbetet med swoten framträder också vissa risker gällande deltagarnas förmodade osäkerhetskänslor inför möten med nya miljöer och nya personer. Genom att välja ut medvetna och erfarna handledare till projektet, kommer vi dagligen att arbeta för att motverka projektets samlade risker angående jämställdhet mellan män och kvinnor, inom de olika arbetsgrupperna, samt dem emellan. Vi kommer likaså att arbeta aktivt och medvetet med likaberättigande på arbetsplatsen, samt inom grupperingarna. Då vi i detta sammanhang talar om grupper/grupperingar på arbetsplatsen, menar vi att utgångspunkten för grupperna är dynamik och inte att manifestera precisa grupper, vilket handledarna naturligtvis i sitt dagliga arbete kommer att säkerställa. Generellt och avseende att hantera ovan individrelaterad osäkerhet gällande jämställdhetsintegreringen skall vi motverka riskerna genom fokus på mångfald, och genom gemensamt arbete med värdegrundsskapande aktiviteter, samt genom att tillförsäkra alla medverkande målgrupper utbildning kring kommunens handlingsplan för våld i nära relationer vilken också införlivar delar av nödvändig kunskap inom ramen för mentorprogrammet (enl. ovan), som skall utvecklas parallellt med projektet och utformas unikt för varje deltagare.
Projektdeltagare erhåller även möjlighet att medverka i en kommunal utformad utbildning om kvinnofrid och våld i nära relationer, vilket vissa av kommunens medarbetare nu utbildas inom, med syfte att sprida vidare i hela den kommunala organisationen. Vi menar att projektet har flertalet styrkor angående att underbygga jämställdhet inom det samma, till dessa hör utöver tidigare nämnda också driftsmässiga sådana, såsom flera olika enkla och spännande arbetsuppgifter som skall utföras och som alla deltagare på ett kompetensuppbyggande vis kommer att kunna arbeta med, dock i olika sekvenser och utifrån gemensamt utformat schemaupplägg. Här kommer jämställdhetsaspekten naturligtvis noggrant beaktas. Processen från frö till planta ger en tydlig verksamhetslinje och tydliga mål för deltagarna, som också med tiden kommer att kunna se såväl den lilla delen, som helheten. Växtlighet kan även relateras till den växande människan och likaså den växande samt värdegrundsbaserade omvärlden, vilken dagligen möter såväl kvinna som man och som är en viktig del i projektets framtida målbild.

Transnationellt samarbete

När det handlar om utveckling runt processerna som rör egenmakt och brukarinflytande har England kommit mycket längre an flera andra europeiska länder. vilken var en motivation att vi sökte oss dit för eventuellt transnationellt samarbete. Sociala företag har i England en vid spridning och är väl etablerade och integrerade i övriga samhället. Eftersom projektet ska resultera i ett eller flera fungerande och integrerade sociala företag är ett samarbete med England för oss naturligt. Det finns två nätverk i England som har både kunskap och erfarenhet vilka möjligtvis kan bidra till projektets utveckling.
Shaping our lives Organisationen Shaping our lives är en rikstäckande organisation som vid flera tillfälle haft en rådgivande roll till Englands social styrelse runt brukarinflytande. Organisationen är brukarstyrd (service users controlled) och har långvarig erfarenhet av brukarinflytande inom olika delar av Englands social care. Deras arbete handlar framförallt om tillgänglighet och jämställdhet utifrån brukarens inflytande och perspektiv. Kontakter har etablerats med Peter Beresford (professor of social work and director of the Centre for Citizen Participation at Brunel University och chairman of Shaping our lives) och Dr.Fran Branfield (director of shaping our lives). Vi har diskuterat att utbyta information och erfarenhet. Vi har även diskuterat överföring eller anpassning av lyckade modeller.
Social firm .uk Det är ett nätverk av många sociala företag i England. Nätverket arbetar aktivt med integration av sociala företag i England genom olika former av erkännande av samverkan (Certificat) med sociala företag. Kontakter med social firm uk har begränsat sig till hänvisning av flera likvärdiga projekt.
Under genomförandet skulle vi gärna arbeta mer med Peter Beresford och Fran Branfield runt mentorprogrammet och brukarinflytande.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedling Stenungsund
  • Funktionshinderavdelningen
  • HISINGEN
  • SAMORDNINGSFÖRBUNDET ALE, KUNG
  • sociala avdelningen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedling Stenungsund
  • Funktionshinderavdelningen
  • HISINGEN
  • psykiatriska kliniken
  • SAMORDNINGSFÖRBUNDET ALE, KUNG
  • sociala avdelningen

Kommun

  • Ale
  • Kungälv
  • Stenungsund
  • Tjörn