Logotyp på utskrifter

Jämställd medborgarservice

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareUtbildningscentrum Tjörn
KontaktpersonMargareta Ringius
E-postmargareta.ringius@tjorn.se
Telefonnummer0304 60 11 05
Beviljat ESF-stöd2 470 000 kr
Total projektbudget2 470 000 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2013-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

I Tjörns kommun finns inte något strukturerat systematiskt arbete för att upptäcka mönster och strukturer som är diskriminerande. Genusperspektivet och de övriga diskrimineringsgrundera synliggörs inte i verksamheternas uppdrag och mål i förhållande till medarbetare och medborgare. Ojämställdheten i verksamheten måste synliggöras genom frågan "Hur ser det ut hos oss?".
Det långsiktiga målet för kommunen är att jämställdhetsarbetet och arbetet med alla diskrimineringsgrunder ska genomsyra alla nivåer i organisationen och skapa förutsättningar för att alla oavsett kön ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla ska oavsett social och etnisk bakgrund på lika villkor och på ett likvärdigt sätt tillförsäkras inflytande och en god arbetsmiljö i kommunen och en god kommunal service. Genom ett systematiskt strategiskt arbete som omfattar hela kommunen ska man utveckla och använda metoder för att motverka alla former av diskrimering och särbehandling i arbetslivet.

Bakgrund

I Tjörns kommun finns inte något strukturerat systematiskt arbete för att upptäcka mönster och strukturer som är diskriminerande. Genusperspektivet och de övriga diskrimineringsgrundera synliggörs inte i verksamheternas uppdrag och mål i förhållande till medarbetare och medborgare. Risken är därför stor att det råder ojämställdhet både inom organisationen och i den service och de tjänster kommunen erbjuder sina medborgare och brukare. Tjörns kommun är genusblind, det vill säga medarbetarna är inte medvetna om sitt eget förhållningssätt och handlingsmönster och att det kan leda till att kvinnor och män, pojkar och flickor får olika service och bemötande som medarbetare och medborgare.

Tjörns kommun har identifierat kompetensbehov inom jämställdhetsområdet och utifrån ovan nämnda problemområden vad gäller diskrimineringsgrunderna. Ojämställdheten i verksamheten måste synliggöras genom frågan "Hur ser det ut hos oss?". Samtidigt måste kommunen utveckla organisationen för ett ökat lärande och en bättre hälsa på arbetsplatsen, på sätt som skapar förutsättningar för långsiktig och hållbar nytta för deltagande individer och arbetsplatser.

Sveriges nationella strategi säger att hållbar utveckling förutsätter ett samhälle med demokratiska värderingar, respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män. Både Sverige och internationella organisationer som FN och EU har fastställt jämställdhetsintegrering som huvudstrategi för att uppnå jämställdhet.

Sedan mitten av 1990-talet har vi i Sverige arbetat för att genomföra jämställdhetsintegrering på kommunal, regional och nationell nivå. Vi har gjort framsteg och vunnit värdefulla erfarenheter, men mycket återstår fortfarande att göra för att jämställdhetssäkra offentligt finansierade verksamheter, inte minst i kommunerna. Kommunerna bidrar genom sina verksamheter till invånarnas möjligheter att leva jämställda liv. Samtidigt visar en rad studier att kommunerna bemöter flickor och pojkar, kvinnor och män på olika villkor - som anställda, medborgare och brukare. Därmed bidrar kommunerna till att upprätthålla ojämställdheten i samhället, både genom innehållet i verksamheten och som arbetsgivare. För att vi ska uppnå en hållbar utveckling i Tjörns kommun behöver våra invånare oavsett kön, men också oavsett social och etnisk bakgrund, ha arbete, känna sig hemma, klara sig bra i skolan, vara friska och må bra samt ha förtroende för varandra och demokratin.

Jämställdhetsintegrering bygger på insikten om att jämställdhet och ojämställdhet skapas och upprätthålls genom våra vardagliga handlingar, av de beslutsfattare, chefer och medarbetare som utformar och genomför olika verksamheter. Om vi ska kunna uppnå jämställdhet, måste vi förändra den ordinarie verksamheten där vi fattar beslut, fördelar resurser, skapar och vidmakthåller normer och värderingar. Detta uttrycks i en definition från Europarådet som säger att jämställdhetsintegrering innebär ”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” Jämställdhetsperspektivet omfattar två delar, dels ska verksamheten svara mot båda könens villkor och behov och dels ska den motverka genusordningar som kännetecknas av åtskillnad, skev maktfördelning och att det ena könet utgör norm. Tjörns kommun kommer därför att arbeta för att integrera jämställdhetsperspektivet i chefers och medarbetares dagliga arbete. Fokus i arbetet kommer att ligga på attitydförändringar och att synliggöra ojämställdhet, diskriminering och kränkande behandling utifrån diskrimineringsgrunderna så att jämställd medborgarservice ska erbjudas. Konkret kan det vara frågor om hur förvaltningens verksamheter tillvaratar allas behov och möjligheter, oberoende av kön. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund på lika villkor och på ett likvärdigt sätt ges möjligheter till inflytande i kommunen och en god kommunal service. På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kommunen ska bidra till jämställdhet både som politisk organisation i den lokala demokratin, som arbetsgivare och som utförare av verksamhet och service till medborgare och brukare.

Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål har fyra delmål:
1. Jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet
2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

I FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna, lyfter man fram kvinnors och flickors rättigheter. En viktig grund är att motarbeta diskriminering p.g.a. kön. Samtidigt innebär konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor bl.a. också att ”konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningar om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor.” Antidiskriminering är på motsvarande sätt en viktig del av arbetet för jämställdhet i Sverige. Samtidigt är ambitionen att uppnå en samhällsförändring som bryter den maktfördelning som ger kvinnor en svagare social, ekonomisk och politisk position i samhället än män. Denna maktordning utgår från begreppet genussystem, som introducerades i Sverige på 1980-talet. Förenklat innebär genussystemet en maktordning, som gör skillnad mellan könen, där kvinnor är underordnade och män är överordnade som grupper i samhället, samt att mannen och det manliga är normen. Ordet genus används för att skilja mellan vårt biologiska kön och vårt socialt skapade och inlärda kön. Detta genus, som skapas genom en ständigt pågående process, uttrycker vad som betraktas som kvinnligt respektive manligt och är föränderligt över tid och rum. Genusskapandet utgör samtidigt grunden för en värdering och ett normtänkande där det som förknippas med män, pojkar och manlighet generellt värderas högre än det som förknippas med kvinnor, flickor och kvinnlighet. Jämställdhetspolitikens övergripande mål är att bryta denna maktordning. Kön skär tvärsigenom alla grupper av människor. Det innebär att jämställdhetsmålen omfattar alla flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett social och etnisk bakgrund, ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning.

Syfte

4. ATTITYDPÅVERKANDE INSATSER
Syftet med projektet är att systematiskt jämställa och kvalitetssäkra verksamheten inom Tjörns kommun för medarbetarna, brukarna och medborgarna. Det långsiktiga målet för kommunen är att jämställdhetsarbetet och arbetet med alla diskrimineringsgrunder ska genomsyra alla nivåer i organisationen och skapa förutsättningar för att alla oavsett kön ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund på lika villkor och på ett likvärdigt sätt tillförsäkras inflytande och en god arbetsmiljö i kommunen och en god kommunal service.

Genom ett systematiskt strategiskt arbete som omfattar hela kommunen ska man utveckla och använda metoder för att motverka alla former av diskrimering och särbehandling i arbetslivet. Kanske behöver man förändra arbetssätt och organisation för att motverka all form av diskriminering. Utgångspunkt för arbetet tas i diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, trosuppfattning och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Nedanstående frågeställningar kommer att vara centrala i arbetet och även innehålla övriga diskrimineringsgrunder:
1. Vad är ojämställdhet? (syn på kön och mekanismer som vidmakthåller och återskapar ordning/normer centralt?)
2. Vad är jämställdhet? (syn på kön och mekanismer som vidmakthåller och återskapar ordning /normer centralt?)
3. Vad är jämställdhetsintegrering? (transformatorisk/systemomvandlande strategi till skillnad från åtgärder som är systembevarande)

Fokus i utvecklingsarbetet ska inte enbart ligga på den enskilde medarbetaren och dennes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter utan också på utveckling och förändring av verksamheten. Samtidigt som den enskilde medarbetaren ska kunna utveckla sin förmåga att utföra sina arbetsuppgifter behövs möjligheter för medarbetarna att samarbeta och utbyta erfarenheter.

Utvecklingsprojektet ska innehålla utbildning, utveckling och handledning av alla chefer, medarbetare och förtroendevalda i kommunen. Det systematiska arbetet ska utgå från jämställdhetsstegen (se bilaga) och delas in i flera steg:
1. kartläggning/utbildning,
2. konkreta åtgärder för utveckling,
3. analys och utvärdering och
4. jämställdhetsplan i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas.
5. Systematiskt kvalitetsarbete och information från kommunen jämställdhetsgranskas.

Medarbetarna och brukarna ska vara delaktiga (se bilaga Mall för kartläggning av jämställdhetsarbete). Kartläggningen kan genomföras med hjälp av 3R metoden (uppdragsinventering, probleminventering och plan för kartläggning och analys).

Målsättning

Följande mätbara mål finns i projektet
1. Samtliga verksamheter i kommunen har inventerat och kartlagt sin ojämställdhet i sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv.
2. Varje verksamhet har tagit fram två mål för jämställdhetsarbetet och arbetar för att uppfylla dem.
3. Kommunen har tagit fram kvalitetsindikatorer för jämställdhetsarbetet i kommunens verksamheter. Om möjligt ska verktyget MakEQuality användas.
4. En analys utifrån de behov som synliggjorts i kartläggningen och nulägesanalysen ska göras.
5. Tjörns kommun erbjuder jämställd medborgarservice och lika möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män oberoende av kön.
6. Genom ett hållbart strategiskt kvalitets- och jämställdhetsarbete genomsyrar jämställdhetsperspektivet kommunens verksamhet
7. Arbetsorganisationen har anpassats för ett ökat lärande och en bättre hälsa på arbetsplatsen på sätt som skapar förutsättningar för långsiktig och hållbar nytta för deltagande individer och arbetsplatser.
8. Arbetsledare med budget och personalansvar, ledare med nyckelfunktioner, processledare och förtrodendevalda har erbjudits jämställdhetsutbildning och 80% deltog.
9. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp (17 st), har erbjudits fördjupad utbildning i jämställdhetsfrågor och 80% har deltagit.
10. Alla anställda i kommunen diskuterar jämställdhetsintegrering via arbetsplatsträffar och arbetslagsmöten eller liknande.
11. Samtliga jämställdhetsstrateger har genomgått utbildningsinsatser.
12. Varje år görs en kartläggning utifrån jämställdhetsperspektivet
13. Jämställt förhållningssätt, god hälsa, arbetsmiljö, bemötande och service erbjuds kommunens alla anställda genom arbetet med jämställd medborgarservice, hållbart över tid. Strategi för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegreringhar tagits fram.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tjörns kommun arbetar med att ta fram en tillgänglighetsplan. Planen är på remiss inför beslut i kommunfullmäktige. Planen utgår från FN:s konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I planen finns beskrivet medvetandegörande och tillgänglighet enligt artikel 8 och artikel 9 i konventionen.

Vårt arbete i detta projekt "Jämställd medborgarservice" ska utgå från alla diskrimineringsgrunder och vi ska arbeta med attitydpåverkan enligt insatsområde 4. Genom utvecklingsarbetet kan kommunen ta ett helhetsgrepp över arbetet med att förebygga alla form av diskriminering i arbetslivet. Genom det systematiska strategiska arbetet med att utveckla och använda metoder för att motverka alla former av diskriminering och särbehandling i arbetslivet kommer tillgängligheten för personer med funktionshinder vara en del av det systematiska arbetet.

För att genomsyra alla verksamheter kommer vi att arbeta med jämställdhetsstrateger med uppdrag att genomföra kartläggningen och leda processerna. Utöver jämställdhetstrategerna kommer vi att köpa in externa konsulter som ska hjälpa till under kartläggningen och utbildningen. De kommer också att handleda processen så att verksamheter tar fram sina egna mål för hur de ska öka tillgängligheten i sina verksamheter och beskriva detta i den strategiska planen samt hur de ska utvädera insaterna årligen.

Jämställdhetsintegrering

Ojämställdhet skapas i den ordinarie verksamheten när beslut fattas och resurser fördelas. Tjörns kommun kommer därför att integrera jämställdhetsperspektivet i förtroendevaldas och medarbetares dagliga arbete. Med fokus på kärnverksamheten från politiska beslut till effekt för medborgaren ska Tjörns kommun åstadkomma jämställd medborgarservice och motverka jämställdhet. De styrkor, svagheter, möjligheter och hot som Tjörns kommun kan se i projektet redovisas nedan.

Styrkor
- politikerna är positiva till arbetet med jämställd medborgarservice
- att arbeta med jämställd medborgarservice är ett av de prioriterade målen i kommunens budget för 2011
- alla verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen har en jämställdhetsplan kopplad till likabehandlingsplanen för verksamheten
- genuskunskaperna i kommunens verksamheter ökar
- de jämställdhetsstrateger som utbildats i barn- och utbildningsförvaltningen och som kommer att utbildas i övriga verksamheter kommer att finnas kvar i verksamheterna när konsulternas uppdrag är slut
- ambitionen att koppla samman jämställdhetsarbetet med det övriga kvalitetsarbetet i kommunen bidrar till hållbar jämställdhet
- jämställdhet är ett prioriterat mål i den nya skollagen och kursplanerna
- barn- och utbildningsförvaltningen har deltagit i arbetet att ta fram verktyget MakEQuality som ska användas vid utvärdering och uppföljning av jämställdhetsarbetet

Möjligheter
- barn- och utbildningsförvaltningen kan fungera som gott exempel för övriga verksamheter i kommunen och erfarenheterna från förvaltningens arbete kan underlätta arbetet i övriga verksamheter
- Förskolorna, Myggenässkolan och Bleketskolan har många erfarenheter som de kan delge övriga verksamheter inom kommunen
- det finns ett befintligt jämställdhetsnätverk som kan användas i projektet
- Bleketskolan har tagit fram dokumentation om sitt arbete som exempel på hur man kan arbeta med elever och lärare
- effektutvärderingen på förskolorna visar att ett långsiktigt arbete arbete sedan 2002 har gett ett hållbart jämställt förhållningssätt
- eleverna är delaktiga i arbetet
- arbetet inoom barn- och utbildningsförvaltningen är knutet till likabehandlingsplanen

Svagheter
- medarbetarna befinner sig på olika nivåer när det gäller kunskaper om jämställdhet och genus
- personer som anställs i kommunen under projektets gång kommer inte att ha samma kunskaper som övriga medarbetare och måste uppdateras på något sätt
- cheferna ger inte jämställdhetsstrategerna möjlighet att arbeta med jämställdhetsfrågorna på det sätt det är tänkt

Hot
- det är svårt att få tiden att räcka till i verksamheterna, arbetet med jämställdhet blir något man ska göra utöver det ordinarie arbetet
- medarbetare inom Tjörns kommun inte är medvetna om att det finns ett problem kring jämställdhet, de är omedvetet omedvetna (se bilaga över medvetandetrappan)
- det finns förutfattade meningar om vad jämställdhet är
- att arbetet med jämställdhet uppfattas som ett hot
- att politiker och chefer inte efterfrågar resultat och måpluppfyllelse
- att arbetet med jämställd medborgarservice kommer att innebära förändringar i verksamheterna och att verksamheten inte är redo för förändring

Transnationellt samarbete

Barn- och utbildningsförvaltningen vill utveckla samarbetet och erfarenhetsutbytet med Staatliches Schulamt für den Landkreis Marburg-Biedenkopf, Robert-Koch-Str. 17, 35037 Marburg . Kontaktperson är Angelika Schwank.

En målsättning med samarbetet med Marburg är att utbyta erfarenheter och god praxis mellan kommun och bundestat i Tyskland. Inom utvecklingsprojektet vill vi ha möjlighet att besöka varandras verksamheter.

Målet för samarbetet som diskuterats är:

Targets: “Every child should be supported as early and as efficiently as possible”, this is the declared aim of the government of Hesse ,Germany. The Project serves the purpose to perpetuate the established good practise in the administered area of the Local School Authority of Marburg-Biedenkopf, to continue the work on a solid basis, to build a network of local institutions and schools, to expand offers of teacher training and in addition, on an international scale, to exchange findings and experiences with relation to implementation and organization of individual support. In order to advance the progress made in this field a both locally and bilaterally focussed project is vital. The Project focuses on the following aspects of individual pupils support,
Individual support of the acquisition of reading, writing, speaking. Individual support with relation to calculating and mathematics. Both aspects will also be looked at under the following paradigms,

Gender
General learning support Behavioural problems Meeting the needs of excellent pupils
The School Authority of Marburg-Biedenkopf has developed leading concepts with regard to various areas of individual support. The so called “Marburg Trainings” are acclaimed nationwide as well as internationally and successfully carried on. We created a successful model of the “Marburg Reading Clinic”. Emphasis is also placed on supporting calculating and highly gifted pupils.

Two years ago an outreach clinic/workshop – “Meeting Pupils Individual Needs“ - was started as a project cooperation between the School Authority and the Secretary of Education. This learning clinic/workshop is to facilitate the existing ordinance of supporting pupils with difficulties in reading, writing and calculating. The workshop offers teachers, teachers in training, teacher trainers and a wider audience as well as parents a selection of suitable material to assess pupils development und individual support. Besides a library and tools, there is the possibility to find advice through experts.

Contents
By law every child has the right to develop her or his full potential according to her or his needs. Through the diverse ways of reaching this aim in bilateral regions, a transfer of know-how should be aimed at, which leads to a European gain. A successful network and professional handling of the targets as well as establishing individual support are in the centre of the learning process in this project, to name but a few. The transfer of know-how and teacher training will be carried out through workshops, lectures and conferences. In addition, participating schools are encouraged to network.

Deltagande aktörer

  • Avd, för funktionshinder
  • Blekets skola
  • Häggvalls skola
  • Klädesholmens skola
  • Kållekärrs förskola
  • Kållekärrs skola
  • Långekärrs skola
  • Myggenäs förskola
  • Myggenäs skola
  • Resurscentrum
  • Rönnängs förskola
  • Rönnängs skola
  • Skärhamns förskola
  • Skärhamns skola
  • Tjörns kommun/Kultur och fritidsförvaltningen
  • Tångeröds förskola
  • wallhamn AB, Tjörns Bostads AB

Kommun

  • Göteborg
  • Tjörn