Logotyp på utskrifter

Intergrera SmärtRehab i Samverkan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareGeriatrik- och Rehabiliterings
KontaktpersonGraciela Rovner
E-postgraciela.rovner@1m.se
Telefonnummer0709 74 37 77
Beviljat ESF-stöd1 066 308 kr
Total projektbudget1 421 745 kr
Projektperiod2008-07-01 till 2008-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Förstudien ska resultera i ett innovativt rehabiliteringsprojekt om samverkan kring personer som inte arbetar p.g.a. långvarig smärta.
Målsättningen är att utforma ett arbetssätt med samverkan myndigheterna emellan och där samarbete med privata aktörer som besitter speciell kompetens möjliggörs.

Bakgrund

De tre största orsakerna till sjukskrivning idag är depression, stress och smärta i rörelseapparaten. De första två förstnämnda är klassade som psykiska diagnoser, vilka har ökat de senaste åren, i takt med att smärtdiagnoser har allt svårare att bli accepterade som sjukskrivningsorsak. Detta gäller särskilt svårdiagnostiserade tillstånd som generaliserad smärta, fibromyalgi eller Whiplash. Dessa tillstånd genererar höga funktionshinder, både psykiska (med depression, ångest, sömnsvårigheter och sänkt stresstolerans) såsom fysisk (smärta, rörelsehinder, trötthet, sänkt fysisk aktivitetsnivå och ökad risk för fetma och hjärt-kärlsjukdomar). Av de sjukskrivna i VG-regionen är 62 % kvinnor, 61 % av dem tillhör diagnosgrupp rörelseorgan. I juni 2007 fanns 175 966 pågående sjukfall i riket registrerade, av dessa var 26 696 personer sjukskrivna p.g.a. smärta i rörelseorganen. Av dessa personer fanns 7635 i VG-regionen samt 3340 i Göteborg. Siffrorna visar inte de som har andra typer av ekonomisk ersättning. Den totala kostnaden för personer med långvarig smärta är enligt sista SBU rapporten 87,5 miljarder kronor/år (år 2003).

Sjukskrivning p.g.a. hjärtinfarkt utgör 0,6 % av alla sjukskrivna, 85% är män. Strokedrabbade (hjärninfarkt) utgör 0,8 % av sjukskrivningarna, där är 64% män. Socialstyrelsen har i flera rapporter visat att kvinnor med dessa sjukdomar inte får samma vård som män (Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården, 2004). Vården för dessa tillstånd är väl uppbyggd i hela regionen och rehabiliteringskedjan fungerar så att dessa personer är tillbaka till arbete efter en relativt kort sjukskrivningstid. Med detta i åtanke så är det inte förvånansvärt att svenska mäns livslängd har en mer positiv utveckling än svenska kvinnors i en jämförelse med andra EU-länder.

Vården för personer med långvarig smärta är idag underbyggd (eller bristfälligt byggd). Rehabiliteringskedjan samt samverkan kring kvinnor med långvarig smärta fungerar inte effektivt. Vår hypotes är att det inte enbart handlar om brist på ekonomiska resurser, utan snarast brist på moderna rehabiliteringsmodeller och kunskap, brist på nytänkande, brist på samverkansförmåga bland aktörerna (arbetsgivaren, vården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen) samt brist på adekvat kompetens hos alla aktörer.

Syfte

Syfte med denna förprojektering är att kartlägga behoven för att kunna bygga upp en fungerande arbetslivsinriktad, medicinsk rehabilitering för personer med svårbehandlad (med dagens metoder) och svårdiagnostiserad smärta.

Forskning och klinisk erfarenhet visar att dessa personer är i behov av välplanerade och koordinerade multidisciplinära, (sk multimodala) medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Alltså rehabilitering i samverkan, där alla aktörer bär ansvar (inklusive patienten) och inte allt läggs på den sjukskrivande läkaren.
Med en förstudie vill vi kartlägga förutsättningar och skissa fram en innovativ modell på hur vi kan bygga upp en rehabiliteringskedja med samverkan mellan de övriga aktörerna, både från den offentliga sektorn såväl som från den privata sektorn. Vi vill även testa idéerna i en mini-studie med ett antal sjukskrivna personer. Detta för att skaffa oss erfarenhet och ge oss underlag till nästkommande arbetsprocess under genomförandefasen.

Det som är innovativt med vår idé är att alla inblandade i projektet kommer att arbeta utifrån nya rehabiliteringsmodeller. Detta blir möjligt då alla inblandade ska genomgå en kompetenshöjningsprocess. (programområde 1). Kompetenshöjningen ska riktas både mot formell kompetens såväl som mot att höja samverkans-, samarbete- och samordningskompetensen, både på individnivå och på organisationsnivå.

Målsättning

Förprojekteringtiden ska resultera i ett väl genomtänkt och välförankrat, innovativt rehabiliteringsprojekt om samverkan kring personer som inte arbetar p.g.a. långvarig smärtproblematik.
Målsättningen är att utforma ett arbetssätt med samverkan myndigheterna emellan och där samverkan med privata aktörer kan faciliteras.

Eftersom förprojekteringen också inbegriper en pilotstudie av framtida rehabiliteringskonceptet kommer detta att ge oss möjlighet att få en klarare bild på vilken finansiering vi kommer att behöva. Pilotstudien är också ett ypperligt sätt att testa samverkan och samarbete mellan de inblandade aktörerna innan ett treårsprojekt startar.

Under förprojektering kommer även nya kontakter att knytas med andra relevanta aktörer och framtida medarbete i projektet.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vår arbetsplats på Kungälvs Sjukhus och våra konferenslokaler är anpassade och utformade för personer med funktionshinder. Vi som är inblandade i detta projekt är vana och utbildade för att arbeta med personer som har olika funktionshinder. I projektet kommer det att finnas möjlighet för medarbetare och deltagare med rörelsehinder samt rullstolbundna att delta i projektet.

Medfinansiärer

  • HISINGEN

Samarbetspartners

  • GÖTEBORGS LOKALFÖRENING AV RTP
  • HISINGEN

Kommun

  • Ale
  • Kungälv
  • Stenungsund
  • Tjörn