Logotyp på utskrifter

Inkluderande matchning - en modell för rekrytering av försörjningsstödstagare

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSDF Östra Göteborg
KontaktpersonInger Jayakoddy
E-postinger.jayakoddy@ostra.goteborg.se
Telefonnummer031-365 30 91
Beviljat ESF-stöd450 000 kr
Total projektbudget450 000 kr
Projektperiod2014-05-01 till 2014-10-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Göteborgs Stad ansöker om att genomföra en förstudie för att kartlägga och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv kommunens långsiktiga rekryteringsbehov. Det handlar om att undersöka förutsättningarna för att utveckla en hållbar inkluderande modell för att utbilda, validera och kompetensutveckla personer med försörjningsstöd/långtidsberoende så att de matchar kommunens och de kommunala bolagens rekryteringsbehov. Sektorerna Äldreomsorg och hälso-/sjukvård samt Individ och familjeomsorg/funktionshinder i Stadsdelsförvaltningarna Östra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo kommer tillsammans med Framtiden AB att vara pilot i förstudien. Ett normkritiskt perspektiv tillämpas och där olika parter samverkan kring målgruppen.

Bakgrund

Göteborgs Stads mål och inriktningsdokument utgår ifrån mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna inbegriper bland annat rätten till utbildning, rätten till arbete och lika lön för lika arbete utan diskriminering. Rätten till arbete innebär att säkerställa en jämlik social och ekonomisk utveckling och verka för full sysselsättning. Det handlar bland annat om att ha tillgång till utbildning och stöd till grupper som har svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden genom exempelvis särskilt stöd. Rätten till arbete innebär att offentliga organ ska skapa förutsättningar för att alla ska kunna ha ett arbete. En arbetsmarknad som är tillgänglig för alla på lika villkor kräver ett ständigt pågående samtal där alla i samhället medverkar.

I Göteborgs stad finns det närmare 9 800 personer som är långtidsberoende, vilket är den högsta siffran sedan mätningen startade 2005. Konsekvenser av långtidsberoende är barnfattigdom, utanförskap och ett segregerat samhälle. Inom gruppen långtidsberoende har ca 40 % högst grundskola, 30 % bedöms inte ha en funktionell svenska och ca 45 % är sjuka. Forskning på området visar att förutsättningarna att nå egen försörjning minskar än mer om en person har flera av dessa variabler. Ett av dem prioriterade målen i Göteborgs Stads budget är att arbetsmarknadsinsatser för gruppen långt ifrån arbetsmarknaden ska öka för att bryta utanförskapet och minska antalet personer beroende av försörjningsstöd.

2012 levde 9 939 barn i familjer som uppbär försörjningsstöd i Göteborg vilket är 11 % av alla barn. Andelen barn som lever i familjer som uppbär försörjningsstöd har varit mellan 10-11% sedan 2007. 6874 av dessa barn lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd, vilket är en ökning. Enligt socialstyrelsen grundläggs utanförskapet redan under barnets tidiga år. Att växa upp i en familj med långvarigt försörjningsstöd innebär en utsatthet som kan påverka barnets hela livssituation. En övervägande majoritet av barnfamiljerna med långvarigt försörjningsstöd antas vara vuxna utrikesfödda. Även ensamstående mödrar, lågutbildade och människor med funktionsnedsättningar antas vara representerade.

Långtidsberoende av försörjningsstöd bland klienter i stadsdelen Östra Göteborg ökar också stadigt. Första kvartalet år 2012 hade enheten försörjningsstöd inom individ och familjeomsorgen cirka 2217 personer som klassas inom ramen för långtidsberoende. I början av 2013 hade antalet långtidsberoende ökat i genomsnitt 3,7 % till 2300 personer, varav ökningen för ungdomar (under 25 år) var 20,6 % samt 5,1 % för åldern 45-64 år. Långtidsberoende av försörjningsstöd bland klienter i stadsdelen Askim Frölunda Högsbo visar också på en ökning. Första kvartalet år 2012 hade enheten ekonomiskt bistånd inom individ och familjeomsorgen cirka 797 personer som klassas inom ramen för långtidsberoende. I början av 2013 hade antalet långtidsberoende ökat i genomsnitt 1,8 % till 812 personer, varav ökningen för ungdomar (under 25 år) var 22 %. Ökningen bland unga vuxna i båda stadsdelarna är oroande och kräver särskilda satsningar för att dessa inte ska fastna i ett liv i beroende av försörjningsstöd.

Stadsdelen Östra Göteborg har den lägsta inkomstutvecklingen i staden, lägst utbildningsnivå och har bland det högsta försörjningsstödsberoendet. Andelen personer som står utanför arbetsmarknaden är bland dem högsta i staden, varav en majoritet av dessa är personer med utländskt bakgrund. I stadsdelen Askim Frölunda Högsbo finns stora inkomstskillnader mellan de olika primärområdena. Det socioekonomiskt mest utsatta området i Frölunda följer samma utveckling som Östra Göteborg och är ett av de områden som har lägst barnhälsoindex i staden.

Problemformulering
Kommunen står inför en rad förändringar som kommer att påverka människors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden i synnerhet för personer som befinner sig i utanförskap.
• Göteborgs kommun kommer att växa med i genomsnitt 6500 personer per år fram till 2025.
• Göteborgs Stads statistik visar på trenden att inflyttning av barnfamiljer väntas öka dem närmaste åren i Östra Göteborg, likaså i Askim-Frölunda-Högsbo.
• Prognostiserat rekryteringsbehov inom Göteborg Stad för exempelvis sektor Äldreomsorg och hälso- sjukvård är ca 3 500 undersköterskor fram till 2022.
• Arbetsförmedlingens statistik visar att arbetslösheten bland utsatta grupper i Göteborg ökar.

För att möta denna utveckling krävs nya metoder för rekrytering, utbildning, validering och matchning av personer i utanförskap och som ger dessa målgrupper tillträde till arbetsmarknaden: I det här fallet försörjningstödstagare/långtidsberoende.

För att möta kommande pensionsavgångar och en ökad konkurrens på arbetsmarknaden behöver staden ha en strategisk framförhållning utifrån ett normkritiskt perspektiv. När kommunens verksamheter rekryterar nya medarbetare är rätt kompetens viktig och utgångspunkten i rekryteringsarbetet är verksamhetens behov. Samtidigt som kommunens förvaltningar och bolag kommer vara i behov av personer som matchar deras krav på kompetens har vi en stor andel människor som saknar arbete och som lever i försörjningsstöd/långtidsberoende.

Sammantaget kan konstateras att det finns ett stort behov av människor på den framtida arbetsmarknaden inom kommunens egna förvaltningar och bolag. Lösningar måste därför även sökas i de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. Det innebär att dessa outnyttjade resurser finns att hämta bland försörjningsstödstagre/långtidsberoende. Att synliggöra möjliga exkluderande strukturer och se kompetensen hos varje individ är ett framgångsrikt tillvägagångssätt som kräver nya metoder och ett långsiktigt förändringsarbete.

Resultat från Socialfondsprojektet Projekt 100 visar att ett proaktivt arbetssätt/metod för att minska försörjningsstöds-beroendet, arbetslösheten och utanförskapet i Östra Göteborg har varit framgångsrikt. P100-metoden bygger på att man går först till arbetsgivarna och frågar efter deras rekryteringsbehov för att sedan matcha profil och kompetens med försörjningsstödstagare i Östra Göteborg. Idag ingår metoden som en del i Arbetsforums arbetssätt. Med bland andra dessa resultat som underlag, vill vi undersöka hur kommunen som en stor arbetsgivare kan åstadkomma en förändring för gruppen människor som är försörjningsstödstagare/långtidsberoende i staden genom att utveckla en metod för inkluderande matchning. Avsikten med förstudien och ett genomförandeprojekt är att få till ett förändrat synsätt och förhållningssätt till målgruppen som en outnyttjad resurs samt sträva efter en långsiktigt strukturell förändring vad gäller rekryteringen av försörjningsstödstagare/ långtidsberoende. För att möjliggöra strukturella förändringar inom arbetsmarknaden är det viktigt att ha ett jämställt/ normkritiskt perspektiv. Tema likabehandling poängterar vikten av tillämpning av normkritiskt perspektiv för att göra lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden till en större samhällsfråga.

Förstudien kommer att kartlägga och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv kommunens långsiktiga rekryteringsbehov. Pilot för kartläggningen kommer att vara sektorerna Äldreomsorg och hälso/sjukvård inom stadsdelsförvaltningarna Östra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo samt Förvaltningsaktiebolaget Framtiden. Avsikten är att undersöka förutsättningarna för att utveckla en hållbar, inkluderande modell för att utbilda, validera och kompetensutveckla personer med försörjningsstöd/långtidsberoende så att de matchar kommunens och de kommunala bolagens rekryteringsbehov.

Målsättning

Förstudiens övergripande mål är att utifrån ett partnerskap av kommunala förvaltningar och bolag ta fram en hållbar inkluderande modell för utbildning och rekrytering av personer med försörjningsstöd inom kommunen för att i ett genomförandeprojekt pröva modellen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

På kommunal nivå innebär funktionsnedsattas rättigheter ett antal frågor att hantera där många svåra överväganden ofta ingår och där tillgänglighet i vid bemärkelse är av stor vikt. Arbetslivet ska vara tillgängligt för alla på lika villkor. Många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Alla tilltänkta aktiviteter som skall undersökas i kommande förstudie mot målgruppen försörjningsstödstagare och de aktiviteterna som ska genomföras skall formas ur ett tillgänglighetsperspektiv. Checklistor som är framtagna av Handisam kommer att användas och i de fall det behövs kompletteras för att säkerställa att olika typer av funktionsnedsättningar synliggörs, även de som inte är fysiska. Tillgängliga lokaler, information och förhållningssätt kommer att genomsyra kommande förstudie och genomförande projekt. Ett normkritiskt perspektiv kommer tillämpas för att synliggöra möjliga exkluderande strukturer för målgruppen.

För att säkra oss om att tillgänglighetsperspektivet genomsyrar hela arbetet i förstudien och i kommande genomförande projekt skall personen som genomför förstudien vara väl insatt i de mänskliga rättigheterna. En konvention är specifikt kopplad till tillgänglighetsperspektivet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. För att fler ska kunna arbeta och matchas med framtidens rekryteringsbehov krävs det en attitydförändring bland arbetsgivarna gentemot målgruppen. Alla typer av diskriminering är onödiga hinder som alla parter förlorar på. I förstudien kommer underlag att tas fram i samråd med Handisam för att ett strukturerat sätt att arbeta med tillgänglighetsperspektivet ska uppnås. Förstudien kommer att undersöka möjligheten att använda sig av ambassadörer i genomförandeprojekt. Ett exempel på användning av ambassadörer är projektet hjärnkoll som Handisam startade 2009 för att förändra attityder gentemot gruppen.

Transnationellt samarbete

Förstudien kommer att undersöka förutsättningarna för ett transnationellt partnerskap för genomförande projektet. Avsikten med ett transnationellt partnerskap är att generera erfarenheter och lärande som inte kan uppnås på annat sätt.

Förstudiens transnationella aktiviteter är indelade i två steg:
1. Program för transnationalitet. Projektledaren ska med stöd av Utvecklingsledare EU ta fram ett förslag på program för ett transnationellt partnerskap för godkännande av styrgruppen. Förslaget ska innehålla mål, teman, centrala aktiviteter, förväntade resultat samt hur lärandet kommer att spridas. Programmet ska sedan utvecklas i samråd med den transnationella partnern.

2. Val av lämplig partner. Förstudien kommer bland annat att ta kontakt med Projekt 100s transnationella partner sektorn för socialt arbete i departementet Val-de-Marne, Paris, Frankrike för att undersöka intresset av ett eventuellt fortsatt transnationellt samarbete kring inkluderande matchning. Partnersökningar kommer även att göras med stöd av Utvecklingsledarna EU, Göteborgs stads internationella avdelning samt Göteborgs stads Brysselkontor. Val av partner kommer att utgå från kriterierna: långsiktighet, gemensam målbild och formalia.

Guide lines för transnationalitet kommer att användas som stöd för utvecklande av det transnationella programmet samt upprättande av det transnationella partnerskapet.

Kommun

  • Göteborg