Logotyp på utskrifter

Idé - I Dialog för Egenmakt

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFritid Frölunda/Sdf Frölunda/Göteborgs stad
KontaktpersonPetra Dahl
E-postpetra.dahl@afh.goteborg.se
Telefonnummer031-366 20 67
Beviljat ESF-stöd3 271 072 kr
Total projektbudget8 063 898 kr
Projektperiod2011-09-01 till 2014-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet Idé vänder sig till boende i tre geografiskt spridda stadsdelar i Göteborg, från Askim-Frölunda-Högsbo i väster via Lundby till Norra Hisingen. Gemensamt för stadsdelarna är bristen på tillgång till sociala nätverk och meningsfull delaktighet i tillvaron framförallt för kvinnor. Detta påverkar hela familjen och försvårar integration och tillvaratagande av engagemang både i vardagen men även förutsättningar för delaktighet i samhället. Projektet syftar till att skapa mötesplatser för dialog, socialt nätverkande och kommunikation/diskussion om aktivt meningsfullt delaktighet i samhället och för familjen. Tillsammans med målgruppen skall vi gemensamt öka kunskapen och öka förståelsen för vardagsintegration och dess förutsättningar både hos målgruppen, bostadsföretag och kommunal förvaltning.

Bakgrund

I SDF Askim-Frölunda-Högsbo, SDF Lundby, SDF Norra Hisingen har det pågått aktiviteter/ förprojekteringar/ projekt där man identifierat liknande behov och problem. Tillsammans har man fört diskussioner om att söka medel från Europeiska socialfonden. De aktuella områdena är Slottsbergsområdet, Fyrklövergatan och Backa Röd.
Det finns människor i dessa områden som lever i utanförskap på grund av olika anledningar som t ex etnicitet, krigs- och tortyrupplevelser, språk- och kultursvårigheter, sociala och integrationsproblem. Dessa personer håller sig ofta hemma och rör sig inte så mycket i det svenska samhället. Många av dessa personer, framför allt kvinnor har haft svårt att integrera sig på grund av språk eller arbetslöshet och lider ofta av både psykisk och fysisk ohälsa. Detta påverkar i allra högsta grad barnen i dessa familjer. Brister i språket och kommunikation skapar svårigheter i kontakt med de offentliga verksamheterna, så som exempelvis skola och äldreomsorg. Här finns sedan länge ett stort behov av att nå kvinnor som är inflyttade till Sverige från många olika länder.
Med gemensamma krafter avser vi genomföra ett större projekt som ska genomföras i de tre deltagande stadsdelarna för att med olika insatser skapa förutsättningar för ökad integration och meningsfulla aktiviteter för i första hand kvinnorna i dessa områden. Målgruppen har uttalat önskemål om mötesplatser där de boende i varje området dels skulle kunna umgås med sina grannar över nationsgränser och skapa ny kontakter med andra kvinnor, och dels tillsammans undanröja de hinder man upplever stoppar dem från ett aktivt deltagande såväl i samhället och som på arbetsmarknaden. Man har uttryckt en önskan om att dessa platser även ska kunna erbjuda personella resurser samt kursverksamhet, utbildningsinsatser och aktiviter som ger en meningsfull fritid. De boende vill att deras område ska vara ett föredöme i stadsdelen och att det ska bli ett tryggt område utan brottslighet där alla ska trivas. Med en lokal mötesplats, knuten till det egna boendet, finns det förutsättningar för samvaro och gemenskap, nätverksbyggande och goda relationer och inte minst: en känsla av stärkt egenmakt.
Projektet utgår från ett barn- och ungdomsfokus där familjen ses som barnens främsta resurs liksom
från ett tydligt jämställdhetsfokus som sätter flickor och kvinnor i centrum för insatserna. Projektet utgår från ett hälsofrämjande, integrations- och trygghetsskapande perspektiv med mål att få till en god samverkan mellan de boende, speciellt föräldrar i området, lokala organisationer, bostadsbolag, hyresgästföreningen, skolan och stadsdelsförvaltning. Målet är också att skapa tillit och goda relationer mellan boende för att öka deras sociala kapital och skapa en god boendesituation med möjligheter till en hälsosam fritid.
Samtliga av dessa insatser ska också förebygga liknande problem som förekommit i alla tre stadsdelar, som bilbränder, stenkastning, våld och otrygghet.

Aktuella sektorsområden i stadsdelarna är i nuläget Kultur och Fritid, IFO/Funktionshinder och Utbildning. Övriga intressenter är: Socialresursförvaltning, SDF Västra Göteborg, bostadsbolagen Stena Fastigheter, Poseidon, Bovista, primärvården, Hyresgästföreningen, Delta - samarbetsprojekt mellan IFO Hisingen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, lokala föreningar och IOFF. Dessa intressenter identifierades under en halvdags LFA den 15/2 som genomfördes i samband med ansökan. Fler intressenter kommer att tillkomma och aktiviteter och engagemang i projektet kommer att klargöras under mobiliseringsfasen.
Gemensamma huvudproblem för projektet processades fram under LFA.
Kvinnors svårigheter att hitta in/hitta sin plats i samhället och på arbetsmarknaden.
Hög grad av utanförskap och isolering hos kvinnor i utsatta områden.
Kvinnors svårigheter att bryta utanförskap.
Efter att ha träffats några gånger stod det klart att stora behov fanns hos invånarna inom området men att första prioritet var att, tillsammans med de lokala hyresgästföreningarna och de boende inom området, få igång olika aktiviteter som skulle öka sammanhållningen, trivseln och tryggheten inom området. Det finns en dokumenterad stark koppling mellan familjers socioekonomiska villkor och barnens framtida förväntningar vilket gör det extra viktigt att skapa möjligheter att stötta föräldrarna samt ett stort behov att fånga upp de föräldrar som är inflyttade till Sverige.

S
Styrkor och resurser:
Kommunens verksamheter kan komma direkt till kvinnorna i deras trygga boende.
Stora kunskaper om och förståelse inför problematiken i områdena.
Stabil befolkningsgrupp
W
Svagheter hos organisationen och deltagarna:
Deltagarnas eventuella dåliga erfarenheter av myndigheter och myndighetspersoner, en stark misstro.
Deltagarnas eventuella övertro till och för höga förväntningar på myndigheter.
Språksvårigheter, för deltagare att förstå och för medverkande att kommunicera på rätt nivå.
Låg utbildningsnivå, låg studievana.
Olika försök har gjorts att med frivilliga krafter få igång aktiviteter i hyresgästföreningens lokal men det har oftast stupat på att man inte fått fram ledare samt saknat samordning.
O
Möjligheter för projektet, samverkanspartnerna, deltagarna:
Människor med egen kraft och vilja att medverka i ett områdesarbete har vänt sig till projektet med egna initiativ till aktiviteter.
Samarbete med civilsamhället, via föreningar och organisationer, t.ex hyresgästföreningen, nattvandrarna, engagerade fastighetsägare.
T
Hot för projektet
Osäkerhet gällande varaktigt stöd i form av samordning av frivilliga insatser.

Här följer en bakgrundsbeskrivning från de deltagande stadsdelarna.
SDF Lundby: I Fyrklöversområdet bor 1500 personer och en tredje del av dessa är barn och ungdomar. De flesta lägenheter är mindre fyror, vilket har gjort att många barnfamiljer med låg inkomst har bosatt sig i området. Området ägs av Stena Fastigheter AB. Fyrklöversområdet har många boende med låg utbildningsgrad, höga ohälsotal och flertal kvinnor som lever i utsatta situationer. Ca hälften av de boende är utlandsfödda. Det är många av de barn som växer upp i Fyrklövern som lever i barnfattigdom enligt Rädda Barnens definition av Barnfattigdom. 20% av barnfamiljerna får försörjningsstöd, vilket är 3 gånger så många som i övriga bostadsområden i Lundby.
SDF Norra Hisingen: I Backa Rödområdet bor ca 3200 personer varav en stor andel i förvärvsaktiv ålder och en stor andel barn och ungdomar. Backa Rödområdet förvaltas av Bostads AB Poseidon. Området består av uteslutande hyresrätter i blandade storlekar. Ungefär hälften av de boende i Backa Röd är utlandsfödda. Ohälsotalet är generellt högt hos kvinnor och speciellt hos utrikes födda kvinnor. Utbildningsnivån är relativt låg och en stor del familjerna lever på försörjningsstöd. I området finns en högre andel barn som befinner sig i ekonomiskt utsatta hushåll jämfört med länet och riket.
SDF Askim-Frölunda-Högsbo: Med Slottsbergsområdet avses här bostadsområdena Gånglåten, Stjärnhusen och bostadsbeståndet vid Frölunda Torg. Hela Stjärnhusens bostadsbestånd består av små treor, som är dåligt underhållna. I de små lägenheterna bor flera stora barnfamiljer, familjer som inhyser släktingar eller landsmän. 2008 bildades Slottsbergsgruppen på initiativ av Fritid och Enheten för Folkhälsoutveckling inom SDF Frölunda. Slottsbergsgruppen bestod av de lokala hyresgästföreningarnas representanter inom Slottsbergsområdet, rektor och representant från skolrådet på Slottsbergsskolan, representant från Västra Frölunda församling, parkintendenten Park och Naturförvaltningen, representanter för lokala föreningar samt bostadsföretagens förvaltare respektive distriktschef Bovista och Poseidon Bostads AB. Projektet vill vara brobyggare från Slottsbergsområdet det till utbudet på Frölunda Kulturhus, Ekebäcksgården, Ungdomens hus 1200 Kvadrat och föreningar m.fl.

Syfte

I enlighet med Göteborgs Stads och Västra Götalands regionens visioner om en hållbar utveckling är syftet med detta projekt att med stadsdelarnas gemensamma krafter stärka den sociala dimensionen i de identifierade områdena, och där med underlätta utveckling inom ekonomiska och ekologiska dimensionen. Goda sociala förhållanden är en förutsättning för mobilisering av vårt samhälle som Göteborgs Stad uttrycker i sin budget för 2011, och man vill stärka samarbetsandan och den ömsesidiga tilliten i staden. Detta är något vi i projektet tar fasta på. Syftet är att skapa ett ömsesidigt utbyte och dialog mellan boende och stadsdelsförvaltning. Nya hållbara metoder ska tas fram för att stödja deltagarna i projektet att ta plats i samhället och i arbetslivet samt för att stadsdelsförvaltningarna ska uppmärksamma och lyssna till målgruppens åsikter och önskningar. Vi ska tillsammans hitta nya lösningar på den gemensamma problematiken med att nå ut till denna målgrupp, som på grund av exempelvis isolering och språkbrister har varit svåra att få kontakt med för verksamheterna.

Syftet är att gå in med en helhetssyn som fokuserar på hela människan, hela området och hela Göteborg. Med gemensamma insatser ska de tre stadsdelarna tillsammans möta målgruppen med på en individnivå för att stärka dem att bli mer delaktiga i samhället och komma närmare en meningsfull sysselsättning.

Syftet är att skapa en större stolthet och ansvarskänsla för det egna bostadsområde och för människorna som bor där. Att fungera såväl trygghetsskapande, hälsofrämjande och i förlängningen integrationsfrämjande för invånarna. Inom detta arbete vill vi skapa förutsättningar för de boende i de utpekade bostadsområden att kunna utöva ett aktivt medborgarskap. Viktiga delar av ett sådant arbete är att ge tillgång till kunskap om demokratifrågor och visa på vikten av delaktighet för att skapa inflytande i frågor som rör de boende själva och deras familjer. Att ha tillgång till en meningsfull och hälsofrämjande fritid kan med rätt aktiviteter öka känslan av egenmakt. Syftet är att minska de sociala trösklar som i vardagen hindrar kvinnor från att själva ta del av och hitta de möjligheter som existerar i samhället.

Projektet följer därmed visionen för Västra Götalands region och tanken på ”Det goda livet” där trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet definieras som en del av det goda livet. Förutom satsningar på utbildning, arbetsliv och hälsa är meningen att dessa kvinnor även ska få större tillgång till kulturutbytet i regionen och utlopp för sin kreativitet, detta för att kunna utveckla sig själv, sin familj och sitt område, och bryta isolering och utanförskap.

Syftet med projektet är att hitta vägar och metoder för att kunna ta till vara på resurserna som finns i områdena hos dessa kvinnor. Genom att fokusera på jämställdhet och integration är avsikten att motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden, patriarkala familjestrukturer, hälsoskillnader mellan män och kvinnor, samt de skillnader som existerar i sysselsättningsgrad mellan invånare med svensk respektive utländsk bakgrund, i enlighet med Västra Götalands regionens generella perspektiv om integration och jämställdhet.

Syftet med projektet är att aktiviteter och metoder ska utformas efter individens behov och önskemål i förhoppning att på detta sätt fånga upp de kvinnor som det traditionella utbildningarna inte lyckats tillgodose. Genom att fokusera på icke formellt och gemenskapsbaserat lärande ska målgruppens kommunikations nivå höjas och kunskaper om samhället samt arbetsmarknaden fördjupas. Göteborgs Stad visar i sin budget att de vill ge vuxna möjligheter att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och fokusera på det livslånga lärandet. Projektet kommer att vara ett steg i att minska klassklyftorna och öka kvinnors och mäns rätt till bildning och självförverkligande.

Syftet är också att möta barnen och ungdomarnas behov i området genom att stärka kvinnorna i sin föräldraroll.

Målsättning

Målsättning: Under projekttiden att engagera minst 300 kvinnor från de aktuella bostadsområdena.

Övergripande målet är att kvinnorna ska närma sig den ordinarie arbetsmarknaden och skapa en meningsfull sysselsättning. Deltagarna ska motiveras till vidare sysselsättning, studier eller arbete. Praktik och arbetsträning ska informeras om och deltagare ska uppmuntras att ta del av stadsdelarnas arbetsmarknadsåtgärder t.ex. Norra Hisingens Arbetslivs centrum. Det ska vara möjligt för kvinnorna att lära sig om och få möjligheten att prova på flera olika typer av arbeten. Även få information om olika studiemöjligheter kommer att ges.

Vid projektstart kommer vi att göra en självskattningskartläggning med deltagarna över deras förmåga att kommunicera, deras välbefinnande – hälsa och trygghet, teoretiska och praktiska kunskaper om myndigheter och samhällsfunktioner, samt deras upplevde närhet eller tillgänglighet till samhället. Vid projektetslut kommer en ny kartläggning att göras för att se om projektet haft önskade effekten och deltagarnas självskattning har ökat.

Deltagare:
Kvalitativa mål:
- Ökad andel kvinnor som upplever sin hälsa som god eller mycket god.
- Ökad andel kvinnor som upplever att de förbättrat sin kommunikations nivå
- Ökat antal forum för dialog och ökad förståelse.
- Ökad tillgång till sociala och professionella nätverk.
- Ökad andel kvinnor som upplever sig stärkta i sin föräldraroll
- Ökad upplevd gemenskapen med grannar och med kvinnor från andra stadsdelar
- Skapa ett lokalt kontaktnät.
- Ökad andel nöjda med sociala nätverk.
- Ökad andel män som har kunskaper om jämställdhet

Kvantitativa mål:
- Utarbeta tre detaljplaner, en för respektive område. Planera och arbeta utifrån närhetstanke för ökad trygghet och delaktighet. De tre detaljplanerna kommer att innehålla olika aktiviteter för att skapa:
mötesplatser för integration
medborgardialog
meningsfull sysselsättning för deltagarna
- under projektet ska en kvinnoförening i varje bostadsområde ha startats.
- öka antalet kvinnor som skriver in sig på SFI

Medarbetare i förvaltningarna:
Kvalitativa:
- Ökad kunskap om målgruppen
- Ökad känsla av förmåga att komma i kontakt med och kunna samarbetet med målgruppen och dess familjer.
- Ökad medborgardialog
- Ökat samarbete mellan familjer och skola, Ifo, Kultur och fritid
- Ökad andel kvinnor som upplever sitt område som tryggt
- Ökad känsla av trygga barn i skolan

Kvanitativa
- Ökad andel kvinnor i praktik eller annat sysselsättnings projekt
- Ökad närvaro av föräldrar på skolans verksamheter
- Minst en genomförd medborgardialog i vardera område
- Minst en genomförd trygghetsvandring i vardera område
- Minst en träff med männen i området gällande jämställdhet

Samerkanspartners: Bostadsföretagen, hyresgästföreningar, föreningslivet etc.
Kvalitativa:
- Ökad andel genomförda aktiviteter i området
- Ökad dialog med invånarna
- Ökad andel boende i områden aktiva i föreningslivet

Kvantitativa:
Öka betyg för trygghet med X %.

Dessa delmål ligger till grund för de aktiviteter som projektet kommer att genomföra och även vara indikatorer för utvärderaren.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska ha tillgängliga lokaler, tillgänglig verksamhet, kommunikativ tillgänglighet och informativ tillgänglighet.
Projektets lokaler ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder rullstol, rullator eller käpp. Även personer som har nedsatt syn eller hörsel ska kunna använda lokaler.
För att försäkra att vi uppnår bästa möjligta tillgänglighet kommer förvaltningens olika verksamheter att rådfrågas, t ex vid informativ kommunikation kommer förvaltningens informatör att rådfrågas och Funktionshinder kommer att hjälpa till med fysisk tillgängligheten.
Grundläggande informationsmaterial om myndigheten och samhällsinformation som deltagare använder ska översattas till lättläst svenska, och även den verbala kommuniktaion kommer att läggas på en rak och lättförstådd nivå. Om deltagare har svåra läs- och skrivsvårigheter kommer möjligheten att få specialinriktade utbildningsinsatser att diskuteras som en tänkbar lösning för deltagaren. T.ex kommer möjligheten att ge modersmålsundervisning att undersökas.

Tillgänglighetsanpassningen kommer i första hand ske i dialog med deltagarna och medarbetare.

Social tillgänglighet:
Vi har identifierat att många av vår tänkta målgrupp har stora problem med den sociala tillgängligheten vilket resulterar i isolering, ensamhet, kommunikativa svårigheter och svårigheter i kontakter med myndigheter, brist på kunskap om samhället, brist på meningsfull sysällsättning och i många fall en sorg över att inte vara behövd i samhället. En del personer har också svårigheter att t ex. åka buss till stan.
Den sociala isoleringen skapar symptom som liknar de av psykiska funktionshinder. Många kvinnor lider även av psykisk/fysisk ohälsa som inte är diagnostiserad. Därför kommer vi att arbeta extra med att säkerställa tillgängligheten även på en social nivå. Ett viktigt inslag i detta är mötesplatsens lokalisering. För att skapa trygghet för kvinnorna och göra det möjligt för dem att delta måste mötesplatsen ligga i närheten av boendeområdet. Vi kommer av samma skäl att skapa forum där stadsdelarnas verksamheter kommer till deltagarna istället för tvärtom. Men vi vill samtidigt bryta kvinnornas isolering och gör hela Göteborg och hela samhället mer tillgängligt för dem, därför planerar vi att göra studiebesök och utflykter, ta tillsammans ta bussen, för att kvinnorna i en trygg grupp steg vis ska kunna ta sig över de hinder som de upplever gör staden otillgänglig.

Under mobiliseringsfasen planerar vi att göra en kartläggning över vad tillgänglighet betyder för målgruppen och detta ska också vara en del av utvärderingen. En trygghetsvandring kommer att göras i varje bostadsområde.
Personal med olika kompetenser ska vara tillgängligt för deltagare under hela projektet. Målgruppen är ganska svag när det gäller utbildningsnivå och möjligheten till kommunikation. Därför har vi valt att satsa på mycket personal med bred kompetens för att kunna fokusera på genom relationsbyggande aktiviter stärka kvinnorna.
I Göteborgs Stad budget 2011 står att det är viktig att ha en hög grad av individanpassad flexibilitet när det gäller utbildningens förläggning i tid och rum. Det är speciellt viktigt när det gäller människor med mindre studievana. Inom projektet kommer vi att jobba med gruppen på ett speciellt sätt så att målgruppen ökar sin kommunikationsförmåga och lära sig om samhället och på det sättet komma närmare utbildningen och arbetsmarknaden. Styrka för projektet är att vi inte har försörjningsstöd som medfinansiering, då alla aktiviteter blir frivilliga och deltagande grundar sig på personligt engagemang och vilja.

Jämställdhetsintegrering

SWOT:

Styrkor:
– Kunskap till alla aktörer i projektet om jämställdhet på alla plan, i hemmet och på arbetsplatsen
– Stora kunskaper om och förståelse inför jämställdhetsproblematik i områdena.
– Kommunens verksamheter kan komma direkt till kvinnorna och möta dem i deras boende miljö samt via tidigare etablerade kanaler in i områdena genom tidigare använda mötesplatser av tidigare existerande grupper av kvinnor.
– Samtliga stadsdelsförvaltningar har och arbetar efter jämställdhetsplaner
– Lyhördhet för den unika individen, och inte se till kvinnorna som del utav en grupp
– Utrymme för deltagarna själva att utforma sin framtid. Vi strävar efter en innovativ verksamhet där deltagarna oavsett bakgrund, funktionshinder, ålder och stereotyper kan få en inspirerande och utvecklande sysselsättning.

Svagheter:
– Eventuella okunskaper om jämställdhet, fördomar, kulturella eller religiösa företeelser, attityder och värderingar
– Diskriminering, gentemot deltagarna och emellan deltagarna själva.
– Barnomsorg kommer i vissa fall behövas för de deltagande och kan komma att bli ett hinder, till exempel vid vård av sjukt barn som kan hindra kvinnorna från att delta.
– Deltagarnas självbild och självkänsla.

Möjligheter
– Främja ett jämställt hälsoarbete.
– Möjligheten att påverka ett jämställt bemötande.
– Förändra och utveckla attityder och värderingar.
– Stärka kvinnorna i sin roll som samhällsmedborgare
– Stärka kvinnorna i sin roll som förälder
– Möjligheter att skapa en trygg miljö där kvinnorna kan lyfta fram sina styrkor och förmågor samt utbyta erfarenheter och ges möjligheten att stötta varandra
– Möjligheten att påverka familjestrukturer
– Ge verktyg att hantera sin vardagssituation och sin vardagsekonomi och bli mindre beroende av andra
– Utbildnings- och reflektionsmaterial ska beakta jämställdhetsperspektivet
– Möjligheter att minska genusskillnaderna i ohälsa, i självförsörjnings möjligheter
– Aktiviteter utanför det egna hemmet och den etniska gruppen som bryter isolering.

Hot
– Ohälsotalen är generellt höga hos kvinnor och speciellt hos utrikes födda kvinnor.
– Kvinnors generella svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden.
– Familjernas patriarkala strukturer kan innebära att männen blir ett ett hinder för kvinnorna att delta. Familjens struktur förändras när kvinnan blir mer självständig, vilket kan skapa problem i familjerna.
– Kvinnorna har oftast huvudansvaret för hem- och omsorgsarbetet, vilket kan hindra dem i projektet genom känslan av att man inte hinna på grund av de förväntas sköta hem och barn.
– Kulturkrockar ur ett jämställdhetsperspektiv, skilda syner på rollen som kvinnan mellan deltagare och medverkande.
– Det tar lång tid att ändra på förhållningssätt och invanda beteenden
– Män kan inte delta i projektet på samma nivå som kvinnorna


Transnationellt samarbete

Information och utbildning i EU:s ungdomsprogram till ungdomar i alla områden.
Utveckla ungdomsprojekt i samarbete med föräldrar i området.
Under projektperioden planeras att genomföra ett ungdomsutbyte mellan ungdomar och föräldrar i de tre stadsdelarna tillsammans med annat EU-land. Detta kommer att bli en gemensam aktivitet inte bara mellan stadsdelarna utan även med övriga Europa.

Medfinansiärer

  • Fritid Frölunda/Sdf Frölunda/Göteborgs stad
  • IFO Arbetsmarknadsenheten
  • SDF Backa Individ och familjeomsorg

Kommun

  • Göteborg