Logotyp på utskrifter

IKT-kompetens för pedagogisk personal

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFolkuniversitetet, Göteborg
KontaktpersonKerstin Namuth
E-postkerstin.namuth@folkuniversitetet.se
Telefonnummer031-10 65 03
Beviljat ESF-stöd1 029 605 kr
Total projektbudget1 029 605 kr
Projektperiod2008-09-01 till 2010-02-28
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Utvecklingen inom IKT Informations- och kommunikationsteknologins har lett till stora förändringar i utbildning och lärande. Kurser på distans eller ”blended learning” efterfrågas av deltagare och köpare av utbildning, Internet, e-post och administrativa redskap har blivit självklara redskap. Många erfarna pedagoger känner sig dåligt rustade för den aktuella utvecklingen. För utbildningsanordnare gäller det att snabbt fortbilda lärare och kursledare resp. att nyrekrytera personer med rätt kompetens.
Folkuniversitetet ligger visserligen långt framme i utvecklingen, men det handlar om en spetskompetens som är beroende av förhållandevis få personer. För att vara konkurrenskraftig i framtiden måste hela organisationen kunna arbeta med flexibelt lärande och många fler pedagoger än idag behöver en teknisk och distanspedagogisk kompetens.

En utmaning för Folkuniversitetet är att majoriteten av kursledarna är deltidsanställda på timbasis. Som studieförbund har vi inte nåtts av tidigare statliga satsningar såsom ITIS (IT i skolan).

Projektet är en kraftfull satsning på kompetenshöjningen som ska nå många pedagoger på Folkuniversitetets avdelningar i hela västra regionen. Utifrån ”Lärarprofiler för digital kompetens” kartläggs lärarnas digitala och distanspedagogiska kompetens och definieras den nivå som olika grupper behöver uppnå. Fortbildningar anpassas till målgrupperna och genomförs under tre terminer.
Det förväntade resultatet är en säkring av kompetensförsörjning för Folkuniversitetet och ett stort mervärde för de deltagande lärarna som ökar sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Bakgrund

Folkuniversitetet ansöker om stöd för kompetenshöjning av den pedagogiska personalen. Detta har blivit nödvändigt pga. av stora omställningar i branschen.
Sedan IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) har blivit tillgänglig för majoriteten av befolkningen har behovet av att kunna tillhandahålla flexibla utbildningsformer vuxit fram. Distansutbildningar och ’blended solutions’ har redan i dagsläget en plats i vårt kursutbud och i många av våra utbildningar. Vi ser ständigt ökande krav på flexibilitet och användningen av moderna medier i våra utbildningar. Detta gäller alla våra verksamhetsformer, både folkbildningens studiecirklar, uppdrag för offentlig sektor och företag, våra Vuxenutbildningsuppdrag samt våra ungdomsgymnasier.
Sedan 2007 har folkbildningens organisationer även ett speciellt regeringsuppdrag att motverka den digitala klyftan i samhället.
Att kunna erbjuda flexibla former av utbildning är en förutsättning för att vi ska kunna behålla vår verksamhet och våra uppdrag. Med ett bra IKT-stött resp. distansutbud ser vi stora möjligheter att få nya uppdrag och öka verksamheten.
Samtidigt som vi mycket tydligt ser kravbilden kan vi konstatera att majoriteten av våra pedagogiskt anställda och deras chefer är dåligt rustade för att leva upp till de förväntningar som arbetsmarknaden ställer på dem.
De behöver digital och distanspedagogisk kompetens för att kunna hantera utveckla och/eller genomföra flexibla utbildningar. Majoriteten av våra pedagoger är deltidsanställda, oftast objektanställs de för respektive uppdrag eller kurs. Bristande digital och distanspedagogisk kompetens är problematisk för både den individuella läraren/kursledaren vars anställningsmöjligheter minskar och för Folkuniversitetet som företag som riskerar att inte kunna stå sig i konkurrensen om framtida uppdrag.

Vi upplever att vår bransch i hösta grad befinner sig i en brytningstid och snabb kompetenshöjning av vår personal är mycket angeläget. Med det höga antalet deltidsanställda är kompetenshöjningen en utmaning och kräver ett långsiktigt planeringsarbete (som har föregått denna ansökan) och en kraftfull satsning på fortbildning och information som denna ansökan syftar till.

De konkreta behoven har kartlagts på följande sätt:
1. ”Lärarprofiler för digital kompetens” på tre nivåer har tagits fram och definierar den kompetens som lärare behöver i relation till graden av IKT-stöd i deras undervisning. Nivå 1 beskriver en nivå som alla pedagoger behöver ha för att kunna utföra sitt arbete, hålla sig à jour med sina ämnen och kommunicera med deltagare och Folkuniversitetets administration. Nivå 2 beskriver den tekniska och distanspedagogiska kompetens som en lärare behöver för att hålla i en kurs på (del)distans. Nivå 3 är för pedagoger som utvecklar flexibla och helt nätbaserade utbildningar.
Profilerna har tagits fram 2002 till 2006 allt efter som IKT:s möjligheter har utvecklats och kraven på lärarna ökat. Giltigheten av profilerna har även prövats i europeiska och svenska nätverk och stämts av mot Europarådets ramverk för de åtta nyckelkompetenserna (Lissabonstrategin). 2007 beslutade Folkuniversitetets rektorer att Lärarprofilerna för digital kompetens skulle gälla som policy för hela Folkuniversitetet.
[Se bilaga Lärarprofiler för digital kompetens]

2. Baserat på lärarprofilerna har vi utvecklat en uppsättning webbaserade tester som används för lärarnas självvärdering, vid rekrytering av lärare till flexibla kurser, vid utvecklingssamtal samt för kartläggning av enheters pedagogiska personal.

Kartläggningarna har visat att mycket få lärare ligger på nivå 3. De i dagsläget aktiva distanslärarna ligger oftast på en nivå 2, dock med avsevärda luckor i hantereringen av datorn och distansplattformen. Inom distanspedagogiken har bara ett fåtal uppnått Nivå 2 fullt ut (som skulle vara minimikravet för dem).
I gruppen ickedistanslärare finns många som inte ens kan hantera e-post, hitta ämnesresurser på nätet eller producera undervisningsmaterial i ordbehandlingsprogram, dvs. de har inte uppnått Nivå 1.
[Se www.folkbildning.se/fortbildning Testa din digitala kompetens]

Behovet av kompetensutveckling är m.a.o. mycket stort. Både för individerna för att de ska kunna utföra sina förändrade arbetsuppgifter och vara anställningsbara i framtiden och för Folkuniversitetet som idag upplever begränsningar i möjligheten att svara på anbud eller lämna offerter på flexibla utbildningar.

3. För att råda bot på bristerna har en serie fortbildningar på Nivåerna 1 och 2 utvecklats och erbjudits personalen i västra regionen med start vårterminen 2007. Deltagandet i dessa har varit helt frivilligt och kurserna har ägt rum på medarbetarnas fritid. Tillströmningen var därför inte så stor som hade varit önskvärt. De genomförda kurserna har dock visat sig ge den önskade kompetenshöjningen för deltagarna inom de områden som var målsättningen för resp. kurs. [Se www.folkbildning.se/fortbildning]
Utöver de redan färdiga kurserna behövs fler utbildningar på den beskrivna nivån 2, särskilt inom plattformshantering och distanspedagogik. Dessa utbildningar finns i grunden, men behöver anpassas till målgrupperna:
- Vi har genomfört CFL:s baskurser i flexibelt lärande i flera år och upplever att de behöver komprimeras samt få en starkare ämneskomponent. [Se www.folkbildning.se/fortbildning]
- Folkuniversitetet har 2005-07 varit partner i ett Leonardoprojekt där vår uppgift har varit att samordna framtagningen av en kurs i distanspedagogik för yrkesinriktad språkutbildning. Mycket av den 150 timmars långa kursen lämpar sig utmärkt för våra målgrupper, men behöver paketeras som korta pass, anpassas till andra ämnen än språk och översättas från engelska till svenska. [Se www.folkbildning.se/fortbildning]

Problem: En stor grupp lärare ingår i målgruppen. Alla anställningsformer förekommer: tillsvidareanställda med heltidskontrakt, tillsvidareanställda med deltidskontrakt, ledare av kvällskurser med en objektsanställning på en eller flera kurser per termin och till och med cirkelledare inom studieserviceverksamhet som bygger på fria studiegrupper där ledaren inte ens får någon ersättning.
Alla ämnesgrupper är representerade, alla kunskapsnivåer och alla verksamhetsformer. Därtill kommer en stor geografisk spridning, eftersom våra avdelningar i hela regionen ingår: Varberg, Kungsbacka, Alingsås, Borås, Skövde, Trollhättan/Fyrstad, flera avdelningar i Göteborg.
Dessa förutsättningar ställer stora krav på innehåll, utformning och organisation av insatserna.

Syfte

Syftet är att säkerställa kompetensförsörjningen inom Folkuniversitetet för att kunna behålla uppdrag och kunder och för att framöver kunna öka volymen på delar av verksamheten. De planerade kompetenshöjningsinsatserna kommer att ge en större grupp lärare/kursledare mycket god distanspedagogisk kompetens så att de kan ta på sig befintliga uppdrag och utveckla utbudet. Dessutom kommer en mycket stor grupp kursledare att uppnå en kompetensnivå utifrån vilken de snabbt kan vidareutvecklas när konkreta behov uppstår.

Målsättning

Efter projekttiden ska förljande ha uppnåtts:
1. Grupp 1 och 2 (tillsvidareanställda pedagoger och objektsanställda mer fler än 150 tim/år) ska ha uppnått datakompetens motsvarande Nivå 1.
2. Grupp 3 (lärare som idag arbetar med distansutbildning): 30 lärare ska ha uppnått Nivå 2 i alla delmoment, 30 Nivå 2 i de delmoment som deras kurser kräver.
3. Grupp 4: 2 administrativa medarbetare per avdelning ska ha uppnått delvis Nivå 2 efter en individuell plan
4. Ökad tillgänglighet av teknik och support.
5. Lärararbetsplatser med utrustning för distansundervisning på alla avdelningar, samt ett rum för webbmöten och inspeliningar ska ha inretts.
6. En plan för fortsatt kompetensunderhåll ska ha tagits fram.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Folkuniversitetet har en mycket omfattande verksamhet för personer med funktionshinder, främst genom vår Avdelning för uppsökande folkbildning som specifikt arbetar med målgruppen funktionshindrade. Denna avdelning tillhör västra regionen, utöver detta arbetar en central referensgrupp med målgruppen funktionshindrade i hela landet. Tillgänglighetsperspektivet finns därför alltid med i vår planering. Genom de planerade projektet ges alltså vår egen personal större möjlighet att jobba på distans vilket kan underlätta för funktionshindrade medarbetare (se nedan). I förlängningen påverkar kompetenshöjningen samhället genom att de tjänster som våra anställda erbjuder bättre når folk med funktionshinder.
Att kunna undervisa och lära på distans i sig ökar tillgängligheten för många funktionshindrade. Att undervisa på distans har även visat sig vara en bra väg tillbaka efter sjukskrivning, då distansarbetet medger en tidsmässig flexibilitet och mindre stress än klassrumsundervisning. För lärare med lättare psykosociala problem kan nätbaserade kurser vara en öppning.
Distansundervisning är än så länge mycket textbaserad vilket missgynnar människor med nedsatt syn eller läs- och skrivsvårigheter. I takt med att allt fler människor fått snabbare bredband och överföringen av ljud och bild har blivit realistisk, har även teknik för webbaserad muntlig kommunikation, webbvideomöten och liknande utvecklats och blivit användarvänlig och billig. Utbildning i dessa redskap samt deras pedagogiska användning ingår som en viktig komponent i fortbildningarna på Nivå 2.

Jämställdhetsintegrering

Enligt ovan är majoriteten av Folkuniversitetets anställda kvinnor och övergenomsnittligt många invandrare. Vi har även konstaterat att våra manliga medarbetare inte har visat större intresse i IKT än sina kvinnliga kollegor. Om rekryteringen till kompetenshöjningsinsatserna sker utifrån målgrupperna 1-4 (5) bör vi uppnå en procentuell fördelning både vad gäller kön och etnicitet. Särskild uppmärksamhet kommer dock att riktas mot jämställdhetsintegreringen och skulle de visa sig att den ena eller andra gruppen överväger kommer detta att justeras.

Vi tror oss kunna se vissa skillnader mellan hur kvinnor och män närmar sig tekniken och fortbildningsmetodiken anpassas efter dessa:
- Många kvinnor är osäkra och vågar inte ’leka och meka’ med de tekniska redskapen. Mycket vikt kommer att läggas vid att öka självförtroendet och etablera en attityd av ’lär dig själv genom att pröva’ och att väcka intresse och lust att gå vidare. Denna entreprenörsattityd är mycket viktig eftersom utvecklingen går så snabbt framåt att det är omöjligt att en gång för alla förse lärarna med all kunskap de behöver.
- Inkörsporten för kvinnors möten med teknik är oftast inte funktionaliteten i sig utan de kommunikativa möjligheterna och samspelet med andra människor som möjliggörs. Eftersom detta är en mycket bra utgångspunkt för den pedagogiska användningen av IKT är svaret en metodik som utgår ifrån hur tekniken kan brukas för att främja möten och de pedagogiska konsekvenserna därav.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer delvis att bygga på erfarenheter från europeiska samarbeten, exempelvis Leonardo-projektet Eurovolt via VLE (2005-07) och ett pågående ECML-projekt E-VOLLution, samt detta projektets föregångare GrazVOLL. Inom dessa projekt har kompetensbehov utretts, lärarfortbildningar och resurser utvecklats och prövats, och erfarenheter från utbildningsinstitutioner och organisationer från hela Europa förts samman.
Vi avser inte att använda medel ur projektbudgeten till dessa aktiviteter, men synergier kommer att finnas.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö