Logotyp på utskrifter

Hantverkslärling

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFör. Företagarna i Göteborg
KontaktpersonJan Schreil
E-postjan.schreil@foretagarna.se
Telefonnummer0707-450530
Beviljat ESF-stöd496 800 kr
Total projektbudget496 800 kr
Projektperiod2014-01-15 till 2014-07-15
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Förutsättningarna för ungdomars studier och inträde på arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena. Exempelvis har studietiden förlängts och arbetsmarknaden för lågutbildade ungdomar har till stora delar försvunnit. Enligt SCB (AM110SM1302) har Sverige en hög ungdomsarbetslöshet internationellt sett. 2011 var arbetslösheten i åldrarna 15-24 år 22,8 procent.
I länder med utbredda lärlingsprogram som Tyskland och Österrike, hålls arbetslöshetstalet tillbaka till mellan 7 och 9 procents ungdomsarbetslöshet.
Till skillnad från flertalet övriga länder har Sverige mycket få lärlingar. I den senaste kvartalsrapporten ”EU Employment and Social Situation” om sysselsättningen i EU, konstateras att lärlings- och praktikplatser ofta leder till ett fast jobb.
Detta gör att Företagarna, som en av huvudorganisationerna i Sveriges Hantverksråd, avser att genomföra denna förstudie om möjligheter till en utökad lärlingsverksamhet inom hantverksyrkena.

Bakgrund

Organisationen Företagarna har sitt ursprung i Sveriges Hantverkarorganisation och som namnet antyder bestod då medlemmarna huvudsakligen av hantverkare. Inom varje hantverksyrke fanns mästare, gesäller och praktikanter. Historiskt drev varje mästare en egen hantverkarverkstad. Om någon ville öppna sin egen verkstad måste man först gå som lärling hos en mästare, under lärlingstiden gick man som en praktikant med mat och husrum som lön. Det kunde dröja flera år innan man kunde fullborda sin utbildning som gesäll. Gesällerna var alltså hantverkarlärlingar som avlagt gesällprov. De var i princip vanliga anställda och arbetade mot lön. Gesällprovet bestod i att förfärdiga något föremål eller liknande som var skråets specialitet, efter detta tilldelades den nyblivne gesällen ett s.k. gesällbrev. När man sedan lärt sig hantverkets alla hemligheter och ansågs vara duktig nog måste man göra ett mästarprov för att bli godkänd som mästare. Utfärdandet av gesäll- och mästarbrev var en viktig del i Företagarnas ursprungliga verksamhet. Idag regleras utfärdandet av mästarbrev av lagen (1995:1255) om mästarbrev för hantverkare och förordningen (1995:1256) om mästarbrev för hantverkare. Det finns runt 300 hantverksyrken i Sverige idag, varav 81 gesällbrevsyrken. Några exempel Bagare och konditor, Bleckplåtslagare respektive Byggnadsplåtslagare, Guldsmed, Hovslagare, Låssmed, Målare, Skomakare, Urmakare.

Förutsättningarna för ungdomars studier och inträde på arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena. Exempelvis har studietiden förlängts och arbetsmarknaden för lågutbildade ungdomar har till stora delar försvunnit. Enligt SCB (AM110SM1302) har Sverige en hög ungdomsarbetslöshet internationellt sett. 2011 var arbetslösheten i åldrarna 15-24 år 22,8 procent. En uppdelning av de arbetslösa ungdomarna i män och kvinnor visar att det inte finns några stora skillnader mellan könen vad gäller utvecklingen och nivån på ungdomsarbetslösheten. Lägst ungdomsarbetslöshet i de undersökta länderna hade Nederländerna med 7,7 procent. Högst ungdomsarbetslöshet var det i Spanien, 46,4 procent. I länder med utbredda lärlingsprogram där deltagarna får lön, så som Tyskland och Österrike, gör detta att arbetslöshetstalet hålls tillbaka. Till skillnad från flertalet övriga länder har Sverige mycket få lärlingar, och inte heller någon lagstiftning om att lärlingar ska erhålla lön. I den senaste kvartalsrapporten ”EU Employment and Social Situation” om sysselsättningen och den sociala situationen i EU bekräftar kommissionen att lärlings- och praktikplatser ofta leder till ett fast jobb.

Ett hållbart arbetsliv förutsätter att det finns en balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Då vi ser till ungdomars utbildningsval och generella värderingar av arbete finns en risk att det kommer att finnas stor brist inom vissa samhällssektorer. Enligt SCBs trend och prognos med sikte på år 2030 (AM85BR1201) beräknas det i Västra Götaland uppstå brist framförallt på personer med yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Många med dessa utbildningar kommer att pensioneras fram till år 2020 samtidigt är intresset bland ungdomar för dessa utbildningar relativt svagt inom flera inriktningar. Samtidigt konstaterar LO (Thomas Hagnefur, 2013) att det är i det arbetsplatsförlagda lärandet som kvalitén i utbildningen kan utvecklas. Det är där eleven ges möjlighet till viss arbetslivserfarenhet, referenser eller till och med en anställning. Även Olofsson och Panican (RATIO 2012) rapporterar att många företag upplever också att den yrkesutbildning som erbjuds inom gymnasieskolan inte rymmer deras kompetensprofil.

Rüdiger och Waara (Från något till någon – Framgångsfaktorer i Järvalärling) pekar på att ”Sammanfattningsvis innebär utanförskapet visavi arbetsmarknaden och utbildningssystemet att riskfaktorn för ett permanent utanförskap är hög. Om man dessutom kombinerar detta med sociala nätverk vilka upprätthåller en livsstil som snarare stärker utanförskapet med t.ex. en ”avvikande” dygnsrytm (i relation till utbildningssystemets och arbetsmarknadens krav), kriminell verksamhet (för att snabbt få pengar för privat konsumtion), drogmissbruk etc. blir problembilden omfattande och tarvar insatser från många olika aktörer. Till detta kommer också att individer i detta tillstånd ofta har etablerat en självuppfattning som bygger på att ens identitet bekräftas genom utanförskapet och den sociala miljö man vistas i. Följaktligen handlar det inte bara om att erbjuda möjligheter till arbete eller utbildning för den enskilda individen, utan också om att erbjuda möjligheter att bryta med det gamla livet för att kunna etableras i nya normgivande sociala nätverk.”

Organisationen Företagarna har en lång tradition samt en avgörande roll i svenskt hantverk och lärlingssystem. Avgörande kunskaper och erfarenheter av hantverk och lärlingsverksamhet finns hos organisationen Företagarna med tillhörande branschorganisationer. Då tidigare lärlingsreform har bidragit till att drastiskt minska antalet gesäller står vi inför en regional och nationell utmaning i att öka intresse och skapa förutsättningar för de ca 300 hantverksyrkenas framtid.

Länge har behovet och ideérna funnits för hur Sverige ska skapa en positiv lärlingsreform men genomförandet har lyst med sin frånvaro. Sverige har länge haft en skolförlagd yrkesutbildning men ska skiftet till lärlingsutbildning bli framgångsrikt behövs mer än regeringsbeslut. Det behövs många arbetsgivare och mästare som ställer upp och tar det samhällsansvar som det medför att utbilda lärlingar. Företagen måste förutom vilja ges förutsättningar för att kunna ta emot ett stort antal lärlingar.

Denna förstudie är sprungen ur ovan problematik med tillhörande utmaningar där vi med förstudien avser att undersöka och skapa förutsättningar för en innovativ lärlingsinsats (genomförandeprojekt) i Västsverige. En insats som bygger på samverkan med alla berörda, med hörnstenar från mångåriga erfarenheter och kunskaper, med ett fokus och inriktning på ett innovativt och optimerat framtida lärlingssystem.

Målsättning

Övergripande mål för förstudie samt genomförandeprojekt är att minska arbetslösheten bland ungdomar och skapa en återväxt bland hantverksyrken.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Under förstudien kommer tillgänglighetsaspekten att beaktas genom att säkerställa att lokaler är tillgänglighetsanpassade och genom att följa rekommendationer och riktlinjer, t.ex. WAI:s riktlinjer, Tillgängliga konferenser och möte, Många kan läsa mer vägledning för bättre utformning av tryckt text, när det gäller exempelvis information. Processledare inkl. projektledning har under mer än 15 år arbetat med strategiskt mångfaldsarbete och har en lång och gedigen erfarenhet av tillgänglighetsarbete vilket säkerställer att tillgänglighet beaktas i projektets samtliga delar och steg. Tillgänglighetsperspektivet kommer att fördjupas under implementeringsfas.

Transnationellt samarbete

Redan under förstudien kommer ett transnationellt samarbete att inledas. Vi kommer att samverka med UEAPME, en europeisk paraplyorganisation med syfte att påverka EU-kommissionen och Europaparlamentet att skapa bättre villkor och enklare regler för den mindre företagen. Det transnationella utbytet under förstudien kommer huvudsakligen att bestå av stöd för att inhämta europeiskt best-practice och erfarenheter. Konkretisering av det transnationella samarbetet för genomförandefas kommer att utvecklas under förstudieperioden.

Kommun

  • Göteborg