Logotyp på utskrifter

Hälsoprojektet Salut

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFyrbodal Kommunalförbund
KontaktpersonMargareta Melin
E-postmargareta.melin@tarasso.se
Telefonnummer0523-662331
Beviljat ESF-stöd4 191 020 kr
Total projektbudget10 488 989 kr
Projektperiod2008-06-23 till 2010-06-23
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Hälsoprojektet Salut är en samverkan mellan Fyrbodals kommunalförbund, FK och Uddevalla Mundedals-Sotenäs och Orust kommun.
Målgrupp: Långtidssjukskrivna/personer med sjukersättning.
Bakgrund: Bland kommunernas anställda finns många långtidssjukskrivna/"personer med sjukersättning" med diagnosen "stressrelaterad psykisk ohälsa. Den vård och behandling som erbjuds traditionellt har visat sig vara otillräcklig. Utskrivning av antidepressiva mediciner ökar ständigt och utgör en stor del av den behandling denna målgrupp ges. Med anledning av detta finns ett behov av att finna alternativa metoder för att minska ohälsan och öka arbetsförmågan bland målgruppen både på individ och organisationsnivå.

Projektets syfte är: Att ge stöd till medverkande deltagae med diagnosen stressrelaterad psykisk ohälsa för att främja tillfrisknande och återgång till arbete samt att utifrån projektets erfarenheter utveckla generellt användbara metoder som kan användas i kommunernas ordinarie verksamheter men även av andra kommuner och organisationer i regionen.

Verksamheten/Metodutvecklingen sker inom området för arbetslivsinriktad rehabilitering och innefattar en psykosomatisk behandling kombinerad med coachning i nära samarbete med arbetsgivare/arbetsledare, försäkringskassa och offentlig vårdgivare/företagshälsovård. Projektets praktiska verksamhet genomförs av tre projektanställda i samarbete med arbetsledare/rehabansvariga i kommunerna samt handläggare/utredare på FK. I de fyra kommunerna kommer totalt mellan 25-30 personer att delta under ca 6 månader vilket innebär att ca 100 -120 personer kommer at tha genomgått rehabiliteringen under projekttiden - 2 år. Deltagarna rekryteras bland kommunernas anställda, t ex i nom vård, omsorg och skola vilket innebär att större delen av dessa är kvinnor.

Rehabiliteringen sker både individuellt och i grupp. Behandlingsdelen är ett första steg på vägen tillbaka till hälsa och arbetsliv. Den utgör en plattform för coachning och den övriga verksamheten. Den första tiden är behandlingsdelen central och coachningen en mindre del. Samtidigt som coachningen ökar i aktivitet minskar behandlingsdelen. Vid behov kan deltagarna delta i gruppövningar även efter återgången i arbete. - Den psykosomatiska behandlingen stärker deltagarna i sitt läkande, sin självinsikt och utveckling mot ökad arbetsförmåga. Behandlingsmetoden bygger på både skolmedicin och komplementärmedicin, så kallad integrativ vård och innehåller kroppsterapi med strukturade samtal.
- Coachningen, som grundas på individuella planer och Support & Employmentmetoden, har fokus på arbetsplatsen och sker i nära samarbete med arbetsledare/rehabiliteringsansvariga för att relatera till arbetsuppgifter och arbetsmiljöfrågor. Deltagarna stöds aktivt i alla delar i processen: I motivations/självkänslestärkande insatser, arbetsträning/praktik på ordinarei eller annan arbetsplats, studiebesök och avstämningsmöten.
- Samarbetet mellan kommunerna och FK har direkt betydelse för rehabiliteringsarbetets konkreta verksamhet och resultat men också för att ett gemensamt förhållningssätt och metodutveckling förebygger problematiken på sikt i organisationerna.
-För att sprida erfarenheter och öka kunskapen till flera kommuner och organisationer i regionen kommer seminarium och konferenser att arrangeras.
Problematiken kommer att belysas även utifrån ett jämstäldhetsperspektiv med anledning av att majoriteten av sjukskrivna med diagnos "stressrelaterad psykisk ohälsa" är kvinnor.

Projektets verksamhet kommer att utvärderas processuellt med kontinuerlig uppföljning vilket innebär möjlighet till reflektion och lärande samt att anpassa verksamheten efter projektets resultat och utveckling.

Bakgrund

SAMVERKANDE PARTER: Fyrbodols kommunalförbund-Försäkringskassan-Uddevalla kommun-Munkedal kommun-Sotenäs kommun och Orust kommun.

KÄLLOR: Projektet grundas på uppgifter från Riksförsäkringsverket, FKs sjukfallskartläggning och olhälsotal i Västra Götaland. Det grundas också på resultetatet av en utvidgad pilotstudie, finansierad av Fyrbodalsinstitutet (n-20) samt FKs och de medverkande kommunernas synpunkter och erfarenheter vad gäller anställda långtidssjukskrivna/personer med sjuikersättning, med diagnos stressrelaterad psykisk ohälsa och/eller värk i rörelseorgan. I pilotstudien repr. målgruppens/deltagarnas synpunkter i fråga om rehabiliteringsinsatser. Dessutom har personer med ovan nämnda diagnos intervjuats i anknytning till ansökan.

PROBLEM: Informationen från dessa källor ger en samstämig bild av problematiken vad gäller långtidssjukskrivna med diagnos Psykisk Ohälsa. I Försäkringskassan sjukfallskartläggning av Västra Götaland visas att den psykiska ohälsan står för 38 % av samtliga sjukfall, att skukdomar i rörelseorganen står för 30 % av sjukfallen samt att det finns ett starkt samband mellan de båda diagnoserna. I båda fallen är kvinnor starkt överrepresenterade och en mycket stor andel är offentligt anställda, ofta i kommunernas vård, omsorg och skola. Det har dessutom också visat sig att "Ohälsotalet" i Fyrbodalsregionen är högst i Västra Götaland. När det gäller bot och behandling av stressrelaterad psykisk ohälsa/värk i rörelseorganen har den offentliga, traditionella vården visat sig ha svårigheter att komma tillrätta med problemet idag. Utskrivning av antidepressiva medel ökar ständigt, enligt senaste statistik konsumerar 650.000 persooner antidepressiva medel, en ökning med 150.000 senaste halvåret. Kvinnor intar dubbelt så myckeet antidepressiva läkemedel än män.
BEHOV: Enligt de fyra medverkande kommunerna är behovet att finna effektiva rehabiliteringsmetoder för personal med stressrelaterad psykisk ohälsa mycket stort. Även FK ser ett stort behov och värde i att finna såväl metoder som samverkansformer för att finna lösningar på problematiken med den höga sjukskrivningen för personer med diagnosen psykisk ohälsa och slutligen minska den offentliga försörjningen av dessa. Även om man idag kan se en viss minskning av sjukskrivningar är problemet fortfarande mycket stort och det finns därför behov av insatser och förbättrade metoder för att minska den stressrelaterade psykiska ohälsan och därmed öka arbetsförmågan hos sjukskrivna personer med denna diagnos. Att finna flera alternativ till den konventionella behandlingen är ett sätt att minska problematiken. Att finna behandlings- och rehabiliteringsmetoder som minskar behovet av och utskrivningen av antidepressiva läkemedel bland målgruppen ger fördelar på flera nivåer i samhället.
Den utvidgade pilotstudien som Energiskolan i Bohuslän genomförde under 2005 visade att den behandling/rehabilitering som deltagarna, personer med stressrelaterad psykisk ohälsa fick, gav mycket bra resultat. Metoden baserades på skolmedicinsk och komplementärmedicinsk kunskap, sk integrativ vård. Den bestod av kroppsterapi med strukturerade samtal både enskilt och i grupp. Resultatet visade att livskvaliteten främjades med bättre sömnkvalitet, minskad smärta, stress, oro och trötthet. Arbetsförmågan höjdes avsevärt bland deltagarna i studien. Vid rehabiliteringens början var arbetsförmågan i gruppen i snitt 17,5 % och efter 6 månader hade den ökat till 65 %. Vid sista uppföljningen, 6 månader efter avslutad rehabilitering, hade arbetsförmågan ökat ytterligare till 67,5 %. I kontrollgruppen där deltagarna endast tog del av den konventionella vården skedde endast en marginell förändring av arbetsförmågan från 20 % till 22,5 %.
SLUTSATS:
Problematiken med långtidssjukskrivningar med diagnosen stressrelaterad psykisk ohälsa är således stor för alla inblande, såväl sjukskrivna som arbetsgivare, vårdgivare och Försäkringskassa. Alla har på sina egna grunder en stark motivation att finna lösningar på problematiken. Det är därför angeläget att utveckla och testa metoder både för behandling och arbetslivsinriktad coachning i kommunerna som tar sin utgångspunkte utifrån individens behov och ett lösningsorienterat synsätt. Projektets avsikt är att vidareutveckla de metoder som i pilotstudien visat sig fungera bra, i kombination med individuell coachning, för att öka arbetsförmågan både på kort och på lång sikt. Metoderna förväntas ge resultat direkt hos deltagarne i projektet, men ska också i olika grad tillämpas och implementeras i den ordinarie verksamheten främst i de medverkande kommunerna men även i övriga kommuner i regionen.

Syfte

- Att aktivera läkningsprocesser hos kommunalt anställda långtidssjukskrivna och personer med tidsbegränsad sjukersättning.
-Att stödja individen kognitivt och ge verktyg för egenvård.
-Att coacha och stödja individen i relation till arbetsledare, vårdgivare, FK etc för att främja återgång till arbete.
-Att synliggöra strukturella faktorer som påverkar sjukskrivningsmönster hos målgruppen, bl a ur ett jämställdhetsperspektiv.
-Att utveckla en lokal samverkan mellan arbetsgivare, vårdgivare och FK för en gemensam strategi för att främja återgång till arbete hos deltagare på både individnivå och strukturell nivå.

Målsättning

Målet är att:
-Minska den stressrelaterade ohälsan och öka arbetsförmågan hos 70 % av målgruppen, som till stor del består av kvinnor.
-Utveckla friskfaktorer på både individ och organisationsnivå och därmed minska den stressrelaterade ohälsan hos målgruppen på sikt.
-Implementera projektets erfarenhetsbaserade arbetslivsinriktade rehabiliteringsmetoder inom medverkande kommunala förvaltningar.
-Vidareutveckla samarbetsmetoderna mellan FK, arbetsgivare/arbetsplatser och vårdgivare för att främja återgången i arbete hos målgruppen.
-Att sprida erfarenheter och metoder till andra kommuner i regionen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, är med tanke på målgruppen, en grundläggande aspekt av projektets verksamhe, vilket på basal nivå innebär att samtliga projektlokaler är fysiskt tillgängliga för personer med funktionshinder. Målgruppen kommer att bestå av personer med framförallt psykosociala, men sannolikt även med fysiska funktionshinder. En beredskap kommer att finnas för att kunna ge information till syn- eller hörselskadade vid behov. Av lokalerna i de fyra kommunerna skall minst en vara utrustad med teleslinga. Även teckentolkning skall kunna erbjudas, så att alla kan höra, förstå och delta i verksamheterna. Information skall ges så att alla deltagare, oavsett funktionshinder, kan tillgodogöra sig denna.
När det gäller attitydspåverkan är en central del i projektets verksamhet föreställningen om allas lika värde, samt en respekt för individens förutsättningar och behov. Projektets syfte är, förutom att stärka självkänslan hos deltagare, också att förbätta arbetsmiljön såväl psykosocialt som fysikt.

Jämställdhetsintegrering

Projektets problem och behovsanalys visar att det finns en ojämlik aspekt vad gäller kön i fråga om sjukskrivningar med diagnos stressrelaterad psykisk ohälsa/värkproblematik. Den visar också att orsakerna sannolikt kan sökas i arbetsmiljöfaktorer och i könsrollsmönster snarare än i biologiska faktorer. Jämställdhetsaspekten kommer i enlighet med analysens resultat att beaktas såväl i verksamheten med deltagarna som på organisationsnivå.

-På individnivå kommer projektets verksamhet både i behandlingsdelen och coachningsdelan att ha ett jämställdhetsperspektiv genom att stödja deltagarna till reflektion över sin totala situation, både i arbets- och privatliv. Deltagarna kommer att ges stöd av kognitiv karaktär för att bli medveten om sina resurser och begränsningar. Detta för att skapa en strategi till självhjälp och få en balans mellan privat och arbetsliv.
-På organisationsnivå kommer projektet att belysa problematiken i fråga om arbetsmiljö och strategier där flera studier visar att det finns en ojämlik struktur för män och kvinnor. Även rutiner och praxis i fråga om FKs rehabiliteringstjänster för kvinnor i relation till män kommer att belysas. Detta kommer att tas upp på verksamhetsmöten (operativ nivå) och styrgruppsmöten (administrativ chefsnivå). jämställdhetsaspekten kommer att finnas med i utvärderingen vilken kommer att vara processuell och vars resultat kontinuerligt kommer att utgöra en grund för diskussioner på styrgrupps- och verksamhetsmöten.
-jämställdhetsaspekten kommer även att utgöra en faktor i den planerade forskningsstudie som parallellt kommer att utföras genom Göteborgs universitet.

Transnationellt samarbete

-

Medfinansiärer

  • LFC Uddevalla
  • Omsorgsförvaltningen
  • Personalavdelningen
  • Personalavdelningen/komunledni
  • Utbildning

Samarbetspartners

  • LFC Uddevalla
  • Omsorgsförvaltningen
  • Personalavdelningen
  • Personalavdelningen/komunledni
  • Utbildning

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö