Logotyp på utskrifter

Hållbart entreprenörskap hos idébundna organisationer

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareCoompanion Göteborgsregionen
KontaktpersonSven Bartilsson
E-postsven.bartilsson@coompanion.se
Telefonnummer031-744 01 62
Beviljat ESF-stöd362 983 kr
Total projektbudget362 983 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2009-06-30
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Förprojekteringen föreberder en ansökan för genomförande av kompetensutveckling för att stärka och utveckla den sociala ekonomins anställda och organisationer. Syftet är att fånga en mycket bred grupp, för att dessa mindre organisationer utvecklar sitt entreprenörskap och möter framtidens utmaningar och möjligheter med större kompetens.

Bakgrund

Idéburna organisationer som ofta är organiserade som ideella föreningar, stiftelser eller kooperativ, har omfattande ekonomisk betydelse i Sverige. Omsättningen ökade från 60 miljarder kronor och cirka 110 000 anställda år 1992 till 140 miljarder och 121 000 anställda år 2002. De idéburna organisationernas roll i samhället har väckt uppmärksamhet både i internationella sammanhang och i Sverige. "Jobless Growth" inom privat näringsliv har väckt intresse för de idéburna organisationernas möjlighet att skapa sysselsättning, rehabilitering och integration, har förändringarna i den demografiska kartan satt fokus på tjänster inom vård- och omsorgssektorn. Den sociala ekonomins betydelse i samhället nämns i alla policier för sysselsättning och tillväxt.
Trots denna förskjutning i debatt och opinion, från volontarism mot professionalism och entreprenörskap (eller kanske på grund av den) finns mycket att göra. Behovet av kompetensutveckling för att utveckla entreprenörskapsidéerna är stort inom den sociala ekonomin, och sätter fokus på bl a följande frågeställningar:

Trots att sociala ekonomin sysselsätter så många människor har de flesta organisationerna få anställda och ser sig inte som entreprenörer.
Det saknas om kunskaper om de regelverk och tjänster som finansieras av samhället. Detta hämmar social ekonomi i tillväxtfasen (lagen om offentlig upphandling, spelregler med den frivilliga sektorn mm).
Det finns ett stort behov hos organisationerna att utveckla sig som entreprenörer och arbetsgivare
Anställda inom den sociala ekonomin arbetar ofta ensamma och har svårt att hitta samverkan med likartade organisationer.
Sociala ekonomins nära koppling till kommuner som utförare av kommunala tjänster kräver ömsesidig kunskap om regelverk, organisation och möjligheter till samverkan. Det finns därför behov av gemensam kompetensutveckling och mötesplatser för ökad förståelse och kunskap.
Sociala entreprenörer har små möjligheter för omvärldsbevakning och att ta till sig nya innovationer.
Sociala företag saknar ofta resurser för att utveckla kompetens avseende ny lagstiftning, miljöfrågor, jämställdhet och arbetsmiljöfrågor.
Sociala företagare har ofta bristande kunskaper inom företagsekonomi, affärsidéutveckling och marknadsföring.

Den sociala ekonomin når grupper som inte myndigheter eller traditionella företag når, då de ofta har en direkt legitimitet som bygger på en närhet till den del av samhället i vilken de agerar. De sociala företagen skapar riktiga arbeten till personer med fysiska och psykiska arbetshinder eller personer med t.ex. missbruksproblem. Det har visat sig vara en mycket lönsam modell sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, genom att dessa personer går från att vara bidragsberoende till att vara skattebetalare. Den sociala ekonomin bör därför betraktas utifrån sin betydelse för samhällsutvecklingen i stort och inte som en marginell företeelse för särskilt svaga grupper eller som en konkurrent till den offentliga sektorn.

Under de senaste åren har delar av den sociala ekonomin i Stockholms län tagit fram underlag och studier som kan stödja andra och som kan tillvaratas i föreliggande kompetensutvecklingsprojekt. Små, lokala aktörer som är engagerade i lokala utvecklingsfrågor kan ges möjligheter att utvecklas till lokala entreprenörer med förmåga att skapa sysselsättning för männskor som står utanför. Även större organistioner har behov av kompetensutveckling för att utveckla denna förmåga. Gamla folkrörelser och t.ex. religiösa samfund har potential att bli entreprenörer, med sina värderingar i behåll, om rätt förutsättningar ges.
En förprojektering för kompetensutveckling av anställda inom den sociala ekonomin är dock nödvändig för att dels kartlägga behoven och dels bättre kunna organisera kompetensutvecklingen för entreprenörskapsutveckling. I ett sådant gemensamt arbete skulle dessutom skapas nya nätverk och nya samarbeten som kunde leda till nya affärsidéer. Inom förstudien skulle även tas kontakter med kommunala verksamheter, då dessa till stor del är uppdragsgivare för den sociala ekonomins organisationer.

Syfte

Förprojekteringen syftar till att kartlägga behovet av kompetensutveckling så att fler organisationer inom den sociala ekonomin ges möjlighet att växa i sin verksamhet, anställa fler och fånga upp nya behov inom sin organisation i samverkan med andra, bl.a. offentlig sektor.

Målsättning

Förprojekteringen ska ge svar på frågorna:
Vilken typ av kompetensutveckling behöver den sociala ekonomins anställda för en långsiktigt hållbar utveckling inom respektive organisation?
Hur stor omfattning kompetensutvecklingen ska ha. Hur många ska utbildas?
Finns det något befintligt utbud på t.ex. högskolor som kan användas i kompetensutvecklingen?
I vilken form ska kompetensutvecklingen genomföras, t.ex. studiecirkel, temaserier, studiebesök, kortkurser, föreläsningsserier?
Vilka kompetensutvecklingsinsatser krävs för att etablera Sociala ekonomins stödstruktur för att långsiktigt ta tillvara på blivande entreprenörer inom den sociala ekonomin, t.ex. idrottens möjlighet att överta driften av idrottsanläggningar?
Vem ska utföra kompetensutvecklingen?
Hur ska kompetensutvecklingen organiseras?
Hur ska kompetensutvecklingen följas upp?
Hur ska komptensutvecklingsinsatserna spridas och marknadsföras?
Hur ska samarbetet se ut med andra projekt som riktar sig till sociala ekonomin?

Förprojekteringen ska mynna i en ansökan för genomförande av kompetensutveckling för att stärka och utveckla den sociala ekonomins anställda och organisationer. Denna ansökan ska innehålla:
Ett program med definierade kompetensutvecklingsinsatser för målgupperna där omfattningen och formerna ska finnas med.
En plan för organisering och ekonomisk redovisning av genomförandeprojektet
En redogörelse för hur kompetensutvecklingen ska följas upp, och med vilken metod
En plan för att långsiktigt skapa en stödstruktur till lärande inom sociala ekonomins organsiationer.
En marknadsföringsplan

Kompetensutvecklingen i genomförandeprojektet förväntas ge effekten att:

Redan anställda inom den sociala ekonomin får möjlighet att dels utveckla den egna verksamheten med inriktning på entreprenörskap och företagsutveckling och dels öka möjligheterna att växa/anställa fler och om man önskar, skapa ett socialt företag.

Offentliga aktörer får ökade kunskaper hur man skapar lokal utveckling genom sociala ekonomin, hittar okonventionella lösningar på samhälleliga problem och ökade möjligheter att bidra till att fler organisationer inom den sociala ekonomin blir uppdragstagare och upphandlas i högre grad.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsfrågan kommer att i alla avseende vara mainstreaming inom projektet. Tillgänglighetens tre aspekter dvs tillgänglig verksamhet, tillgänglig information och kommunikation och tillgängliga lokaler genomsyrar planering och genomförandet av aktiviteter . Tillgänglighetsfrågan för projektet är en nyckelfråga. För att ge möjlighet till deltagare som är anställda inom idéburna organisationer delaktighet måste alla aktiviteter planeras och genomföras enligt "Riktlinjer för tillgänglighet" eftersom idéburna organisationer har ofta anställda från målgruppen dvs dövasförening har även dövaanställda etc. Projekt deltagarna och processledarna i projektet är väl förtrogna för metoder för tillgänglighet.

Transnationellt samarbete

Förstudien kommer att utreda behovet av eventuellt transnationell samverkan i kompetensutvecklingsprojektet. Sociala ekonomin i övriga europa har mycket att erbjuda den svenska modellen vilket kan vara till nytta i det kommande projektet.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Bengtsfors
  • Bollebygd
  • Borås
  • Dals-Ed
  • Essunga
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Göteborg
  • Götene
  • Halmstad
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hylte
  • Härryda
  • Karlsborg
  • Kungsbacka
  • Kungälv
  • Laholm
  • Lerum
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lysekil
  • Mariestad
  • Marks
  • Mellerud
  • Munkedal
  • Mölndal
  • Orust
  • Partille
  • Skara
  • Skövde
  • Sotenäs
  • Stenungsund
  • Strömstad
  • Svenljunga
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tjörn
  • Tranemo
  • Trollhättan
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Vara
  • Varberg
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Åmål
  • Öckerö