Logotyp på utskrifter

Göra Skillnad:2

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareAvdelning för Arbetsmarknadsstöd
KontaktpersonHelen K Bergenhäll
E-posthelen.bergenhall@trollhattan.se
Telefonnummer0520-495719
Beviljat ESF-stöd7 095 753 kr
Total projektbudget18 735 541 kr
Projektperiod2010-04-19 till 2012-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Projektet Göra Skillnad syftar till att öka möjligheten till anställning för arbetslösa ungdomar. I projektet samarbetar kommun, primärvård, samordningsförbund och arbetsförmedling utifrån en helhetssyn och med "en väg in". Varje ungdom kommer att ha sitt eget individuella schema baserat på behov.

Bakgrund

Ungdomsarbetslösheten har ökat extremt i Trollhättan under det senaste året. I takt med den finansiella krisens utveckling har ett stort antal varsel om uppsägning drabbat hela Västsverige. Många av de som blivit uppsagda har varit unga människor samtidigt som ingångarna på arbetsmarknaden för ungdomar försvunnit. Under år 2009 har antalet arbetslösa ungdomar (inkl. i arbetsmarknadspolitiska program) stigit till ca 800 personer - en fördubbling jämfört med åren 2007 och 2008. Under sommaren och hösten 2009 har denna utveckling fortsatt så att i dagsläget (september) står 1018 ungdomar (18-24 år) utanför arbetsmarknaden i Trollhättan. Uppskattningsvis ytterligare ett 100-tal är inte anmälda någonstans eller bedöms för tillfället inte stå till arbetsmarknadens förfogande. I Grästorp är 83 ungdomar arbetssökande och i Lilla Edet 157 ungdomar. I procenttal är 19,7 % av ungdomarna i Trollhättan arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Såväl antalsmässigt som procentmässigt ligger Trollhättan högst bland kommunerna i Fyrbodalsområdet. För Grästorps del är siffran 17,9 % och för Lilla Edet 13,4 %. Unga med försörjningsstöd (18-24 år) i Trollhättan har ökat under året, från 207 hushåll i januari till 225 hushåll i september.

Trollhättans stad har med egna resurser genomfört en förstudie under våren vilken här redovisas: Trollhättan är en inflyttningskommun med många nyinvandrade. I Trollhättan finns en högre andel av befolkningen med annan språklig bakgrund och med lägre utbildningsbakgrund än i många andra delar av landet. I kartläggningen intervjuades åtta personalgrupper som arbetar med ungdomar inom socialtjänst, skola samt arbetsförmedling. Dessutom gjordes 16 intervjuer med arbetslösa ungdomar på arbetsförmedlingen.

Ur ett utbildningsperspektiv kan gruppen arbetslösa ungdomar delas upp i följande grupper: 1. Ungdomar som gått ett nationellt gymnasieprogram med fullständiga betyg och som inte går vidare till högskolestudier. I förhållande till arbetslivet är dessa ungdomar anställningsbara, men får i dagsläget p g a konjunkturläget inte arbete. 2. Ungdomar som gått ett gymnasieprogram, men saknar vissa kurser eller saknar betyg i vissa ämnen. De har inte rätt behörighet för högskola och arbetsmarknaden är inte öppen för dem utan komplettering. De har behov av att komplettera ämnen samt t ex av söka jobbkurser, studie- och yrkesvägledning eller av coachning för att kunna få arbete. 3. Ungdomar som har hoppat av de nationella gymnasieprogrammen: De har inte gymnasiebetyg, men är behöriga från grundskolan. Bakgrunden till detta kan vara skiftande: felval, sociala eller psykiska hinder eller diagnoser av olika slag. De har behov av olika insatser för att ta ett steg närmare arbetslivet. 4. Ungdomar som inte klarar grundskolan och därmed inte har behörighet för de nationella programmen. Bakgrunden till detta kan vara allt från inlärningssvårigheter, begåvningshinder till sociala faktorer som t ex begynnande kriminalitet och drogmissbruk.

Kartläggningen kategoriserar ungdomsgruppen utbildningsmässigt. Den visar att behoven är olika och att insatserna för att underlätta för ungdomarna att etablera sig i arbetslivet varierar från att upprätthålla kompetens under en arbetslöshetsperiod, tillföra kunskap, komplettera betyg till att ge en stor stöttning i arbetssökandet och att försöka undanröja olika bakomliggande hinder. I intervjuerna har följande bakomliggande faktorer framkommit som stora hinder för att närma sig studier eller arbetsmarknad: Psykisk ohälsa, funktionshinder, inlärnings- och begåvningshinder, kriminalitet, missbruk/beroende av alkohol, droger och spel och otrygg familjesituation. En annan svårighet är avsaknad av hopp inför framtiden och tillit till sig själva och andra.

Kartläggningen visar på ett stort behov av att skapa nya möjligheter för gruppen arbetslösa ungdomar. Denna grupp visar behov som omfattar många olika aktörer, såväl kommunala som statliga. Det krävs en bred samverkan med en samsyn. Det är också viktigt med "en väg in" för att effektivt samordna resurser och till stöd speciellt för de ungdomar som inte har så lätt att orientera sig mellan olika instanser. Intervjuerna med ungdomarna visade på problem för ungdomarna med att hitta vägar till stöd och hjälp. Projektet bör innehålla såväl en individuell kartläggning som individanpassning och flexibilitet, eftersom behoven ser så olika ut. För att bli effektivt bör projektet byggas kring att hitta varje ungdoms unika möjlighet till växt och behov av stöd. Projektet ska inriktas på att stärka de positiva sidorna och samtidigt undanröja hinder.

Enligt "Ung idag 2008" (Ungdomsstyrelsen) spelar ungdomars utbildningsnivå roll för hur man kan ta sig ur arbetslöshet, där unga med lägre utbildningsnivå har det svårare. Likaså har unga med funktionsnedsättning och i vissa fall utrikes födda unga större problem att etablera sig i arbetslivet.

Det finns ett stort antal studier som jämför arbetsmarknadssituationen för unga med utländsk och med svensk bakgrund (Unga med attityd -Ungdomsstyrelsens attityd och värderingsstudie 2007). Ett gemensamt resultat är att unga med bakgrund från länder utanför Europa har lägre sysselsättning och/eller lägre inkomster än andra unga. Unga med utländsk bakgrund möts av större svårigheter på arbetsmarknaden än andra unga. Orsaken kan hänföras både till skillnad i resurser (såväl utbildningsnivå som kontakter/nätverk) samt skillnad i attityder (arbetsgivares diskriminering och attityder och normer hos unga och deras föräldrar). I Trollhättan är ca 20 % av antalet arbetslösa ungdomar (inkl. i arbetsmarknadspolitiska program) utrikes födda. Utbildningsmässigt kan man också se särskilda behov hos gruppen utomlands födda ungdomar. I en studie "Födda 1981:95-27-13", som gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting, konstateras att ca 40 % av utlandsfödda ungdomar saknar slutbetyg från gymnasieskolan.

Själva arbetslösheten skapar i sig också problem. En sammanställning "Ungas hälsa" (Statens Folkhälsoinstitut maj 2009) av material ur den nationella folkhälsoenkäten visar att unga utan arbete mår sämre än de som yrkesarbetar och att unga mellan 20 och 24 år som är arbetslösa är en riskutsatt grupp som visar fler tecken på ohälsa än dem som arbetar och studerar. Arbetslösa ungdomar är i förhållande till studerande och yrkesarbetande överrepresenterade när det gäller huvudvärk, sömnbesvär, trötthet, nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar, avsaknad av emotionellt stöd och lågt socialt deltagande. Detta förstärker bilden av vikten av att satsa på ett brett projekt.

I olika sammanhang har vi kunnat konstatera att många ungdomar saknar självklara kunskaper om arbetslivets villkor och indirekt även en realistisk syn på vuxenlivets villkor. Ibland lever dessa okunskaper kvar ganska långt upp i åldrarna. Det är inte ovanligt att en ung människa i åldern 25-30 år fortfarande lever ett tonårsliv. Avsaknaden av etablering i arbetslivet innebär då också att förutsättningarna minskas för inhämtande av de normer och kunskaper som är en förutsättning för ett vuxet förhållningssätt till samhället och arbetslivet. Samhällsförändringen har gjort att ungdomarna i Sverige, jämfört med ungdomar i många andra länder och kulturer, möter en tillvaro som är rikare på möjligheter med olika värderingar i samhället (mer än traditionella och entydiga värderingar) och inriktat på självförverkligande (mer än överlevnad). Livet ter sig öppet - men hur ska denna öppenhet hanteras?

Syfte

Det övergripande syftet är att öka anställningsbarheten hos ungdomar i Trollhättan, Grästorp och Lilla Edets kommuner genom en individuell uppläggning för att möta ungdomens behov inom följande områden:

-Att ge en meningsfull och kompetenshöjande praktik
Praktiken ska utformas med hänsyn till behov, intressen och utbildningsbakgrund. Den ska ge inblick i arbetsmarknadens villkor, skapa referenser och ha en nätverksbyggande aspekt. Det senare kan vara speciellt viktigt för utländskt födda, där familjerna saknar nätverk. Inom projektet kommer det att finnas arbetsmarknadskonsulenter och en ungdomskonsulent som arbetar med detta. Det ska också finnas möjlighet att skapa och delta i mindre projekt(inom t ex film och media). Här kommer ett samarbete att finnas med Kultur- och Fritidsförvaltningen.

-Att ge studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledningen ska syfta till att ge en individuell genomlysning, vidga perspektiven och visa på alternativ. Jämställdhetsintegrering får här en viktig roll. En Jobbskola i grupp med inslag om arbetsmarknadens utseende, vilka jobb som finns, strategier när man söker arbete, cv-skrivande mm. Inom projektet kommer studie- och yrkesvägledaren, arbetsmarknadskonsulenterna samt ungdoms-konsulenten att arbeta med detta. Personalen ska vara väl insatt i frågeställningarna och ha lokala nätverk. En del i att vidga perspektiven är en internationell utblick med ett programinslag som Internationellt forum ur arbetsmarknadsperspektiv. Möjlighet till volontärskap kommer att finnas.

-Att ge stöd för komplettering av studier om så behövs
I form av workshops och individuellt stöd kommer deltagarna att ha möjlighet att förbereda sig för en eventuell komplettering av olika icke godkända kurser från gymnasieskolan. Betygstentering sker utanför projektet. Inom projektet kommer det att finnas tillgång till lärare med gymnasiebehörighet för ett individuellt upplagt stöd. Eftersom ungdomarna gått igenom gymnasiet på skiftande sätt är det viktigt att pedagogiken som används omfattar flera olika lärstilar. Det kommer också att finnas möjlighet att vid behov få en teoretisk körkortsutbildning för att underlätta vägen till körkort. Att inte ha körkort kan vara ett hinder för att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom kommer det att finnas möjlighet till introduktion och förberedelse inför högskoleprovet.

-Att ge kunskap om samhälle och vardagsliv
En förståelse för sig själv som individ i ett sammanhang och en begriplighet för hur saker och ting hör ihop. Temat innefattar samhällsinformation, konsumentkunskap med privatekonomi, att bli vuxen med rättigheter och skyldigheter, integrationsfrågor mm. Samtliga anställda inom projektet kommer att vara engagerade här. För ungdomar med utländsk bakgrund kommer en invandrarkonsulent att finnas på deltid för att arbeta med anpassad samhällsinformation, kulturkrockar mm. Konsument Trollhättan är också med som en aktör.

-Att stärka ungdomens förmåga att hantera och klara av situationer Detta inslag innehåller många olika moment. Daglig aktivitet och regelbunden dygnsrytm finns med bas för att bättre fungera i arbetslivet. Andra behov kan vara att få bättre uthållighet, träning på att både fungera individuellt och i grupp, att få praktisk social träning utifrån behov och att få tillgång till kontaktperson/stödperson/coach för att lära sig fungera i arbetslivet. Inom projektet kommer samtlig personal att delta på olika sätt. När det gäller kontaktpersoner ute på arbetsplatserna kommer ett näringslivsupprop att ske bland företagarna i Trollhättan med hjälp av Näringslivsenheten inom Trollhättans Stad.

-Att främja goda levnadsvanor och god hälsa
Hälsa och friskvård genom gruppaktiviteter, information/föreläsning/kurs, samlevnadsfrågor samt vägledning till annan hjälp i de fall där detta behövs. Såväl personal inom projektet som externa aktörer, t ex ungdomsmottagning och alkohol- och drogrådgivning, kommer att arbeta med detta.

-Att ge hjälp med individuella hinder
Hindren kan röra sig om t ex nedsatt psykiskt välbefinnande, ängslan och oro. Som en möjlighet finns kartläggning och enskilda samtal/stötting av socionomerna inom projektet. Vägledning till annan adekvat hjälp sker i allvarligare fall. Projektet kommer att ha tillgång till arbetspsykologiska tester (typ AREA) i viss grad. Det kommer också att finnas möjlighet till gruppaktiviteter som DISA (Din Inre Styrka Aktiveras), som är en gruppmetodik för tjejer för att förebygga nedstämdhet.

-Att stötta vid upplevd avsaknad av emotionellt stöd
Samtal/stöttning och nätverksarbete för att utforska resurser i nätverket. Det är främst projektets socionomer som kommer att arbeta med detta. Möjlighet finns att koppla in annan personal inom förvaltningen om så behövs.

Den genomgående tanken för hela projektet är att förhållningssättet ska genomsyras av
-Salutogent tänkande och Känsla av Sammanhang (KASAM). Begreppet innefattar tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De olika inslagen i projektet anknyter till dessa olika delar.
-Mobilisering av ungdomarnas egna resurser för att ge dem möjlighet att bemästra (hantera och klara av) sin situation på ett bättre sätt.
-Att ge hopp och därmed positiv emotionell energi
-Att ge goda förebilder

Passiviteten måste brytas för så många ungdomar som möjligt och de måste ges en möjlighet att rustas inför den framtid som trots allt kommer att ljusna för den västsvenska arbetsmarknaden.Vi kommer att betrakta varje enskild deltagare utifrån dennas förutsättningar. Detta innebär att varje enskild ungdom kommer att följa ett "unikt" upplägg av veckans schema utifrån en viss grundstruktur.

Sammanfattningsvis syftar projekt "Göra Skillnad" till att utifrån ett individuellt perspektiv undanröja så många skiftande hinder till en etablering på arbetsmarknaden som över huvud taget är möjlig att göra på en så kort tid som det här är fråga om.

Ett ytterligare syfte är att stärka samverkan kring ungdomar såväl inom kommunerna som med samverkanspartners som Arbetsförmedling, Primärvård och Samordningsförbund genom att pröva en arbetsmodell med "en väg in".

Målsättning

Det övergripande målet är att 70% av ungdomarna efter avslutat projekt ska ha närmat sig arbetsmarknaden genom att
- 20% är i arbete 90 dagar efter avslutat projekt
- 25% är i reguljär utbildning 90 dagar efter avslutat projekt
- 25% ska ha gått till annan arbetsmarknadspolitisk aktivitet 90 dagar efter avslutat projekt.

Dessutom ska
-80% av antalet deltagare uppleva att möjligheterna att få arbete efter avslutat projekt har ökat.
-90% av antalet deltagare ha fått en meningsfull och kompetenshöjande praktik under projektets gång.

I ett vidare perspektiv hoppas vi att en samordning och samlade resurser i projektet ska ge ett effektivare stöd för ungdomarna som kollektiv och att projektets resultat därmed ska få en samhällsekonomisk effekt samt en påverkan på ungdomarnas livskvalité och hälsa.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I skrivande stund är det inte klart vilka lokaler som kommer att användas i projektet. Sannolikt finns inte dessa lokaler inom Trollhättans Stads fastighetsbetånd utan kommer att hyras på den öppna fastighetsmarknaden. Lokalerna kommer dock att vara anpassade för de behov som finns i projektet. Eftersom projektet har en särskilt öppen attityd till ungdomar med begränsningar inför ett arbetsinträde så beaktas självklart tillgänglighetsfrågan. De aktuella lokalerna kommer därför att uppfylla samhällets kriterier för tillgänglighet för människor med olika funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Eftersom målgruppens sammansättning procentuellt sett består av fler unga män än unga kvinnor så kommer också projektet att ta hänsyn till detta.

Strävan är att personalgruppen kommer att bestå av lika många män som kvinnor. Inom Trollhättans Stad finns en jämställdhetsplan som kommer att följas.

Jämställdhet med speciellt fokus på arbetsmarknaden kommer att lyftas i såväl gruppdiskussioner som individuellt. Det kommer att vara viktigt att såväl uppmärksamma och problematisera den horisontella segregeringen som den vertikala. Jämställdhetsfrågor, värderingar och attityder som återkommande tema (t ex knutet till arbetsmarknadsfrågor, allmänna samhällsfrågor, samlevnadsfrågor) i olika gruppdiskussioner kan vara en väg men det är också självklart att i de individuella samtalen ha med jämställdhet bl a ur arbetsmarknadsperspektiv som ett levande tema.

När det gäller olika insatser för att främja hälsa/undanröja hinder är det i planeringen betydelsefullt att särskilt beakta de skillnader som har visat sig finnas mellan könen (jfr Ungas hälsa). Som exempel kan nämnas att det finns möjlighet att inom projektets ram använda DISA (Din Inre Styrka Aktiveras) - som är avsett att användas för tjejer i grupp för att förebygga nedstämdhet och ge unga kvinnor verktyg för att påverka stress och/eller påfrestningar i livssituationen.

Vid uppföljning och utvärdering kommer speciell uppmärksamhet att riktas mot jämställdhetsintegreringens roll i projektet.

Transnationellt samarbete

I utgångsläget finns inga direkta kopplingar till projekt eller verksamheter i andra länder. Däremot är Arbetsmarknadsstöd i Trollhättans Stad certifierade mottagare och sändare för ungdomar inom det Europeiska Volontärsprogrammet. I projektet kommer ett av inslagen för ungdomarna att vara möjligheten att pröva sin möjlighet till arbete utomlands antingen som volontär eller lönearbetande.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Trollhättan
  • Arbetsmarknadsavd./lärcentrum
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Arbetsmarknadsstöd
  • Komvux, lärcentrum
  • Primärvården Fyrbodal

Samarbetspartners

  • Kommunstyrelsens förvaltning
  • Trollhättans stad/Kultur och Fritidsförvaltningen

Kommun

  • Grästorp
  • Lilla-Edet
  • Trollhättan