Logotyp på utskrifter

Goda livschanser på Hisingen

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareStadsdelsförvaltningen Lundby
KontaktpersonSara Thornardtsson Chavarria
E-postsara.thornadtsson.chavarria@lundby.goteborg.se
Telefonnummer031-366 70 03
Beviljat ESF-stöd1 028 380 kr
Total projektbudget1 028 380 kr
Projektperiod2014-01-02 till 2014-12-31
RegionVästsverige
In English

Sammanfattning

Förstudien "Goda livschanser på Hisingen" vill genom kartläggning av den politiska viljan i tre nämnder skapa en plattform för beslutsfattande och effektivt målgruppsarbete som ökar sysselsättning och rörlighet. Ledare och medarbetare i berörda organisationer görs delaktiga genom fokusgruppsintervjuer och seminarier. Invånarna på Hisingen och målgruppen tillför underifrån perspektivet i förstudien genom medborgardialog i varje stadsdel.

Förstudien genomförs under 2014 och viktiga aktiviteter utöver ovan nämnda är, kartläggning av kunskapsläget inom området, lägesbeskrivning av sociala bestämningsfaktorer inklusive sysselsättning och arbetslöshet på primärområdes nivå, seminarier, en internationell konferens samt analys och förslag baserat på allt material.

Projektets frågeställningar innebär att många samverkansaktörer har centrala roller. Arbetsförmedlingen, Hälso- och sjukvården och frivillig organisationer är viktiga tillsammans med de tre deltagande stadsdelarna.

Bakgrund

Sedan mitten av 1980-talet har klyftorna i det svenska samhället ökat. De rikare blir rikare och de med minst resurser står kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Den absoluta fattigdomen är låg mycket tack vare våra välfärdssystem. Samtidigt har den relativa fattigdomen ökat. Senast i OECD rapporten från maj 2013 visas att Sverige på 15 år har gått från att vara mest jämlikt till att ligga i mitten bland OECD länderna. Invånarna som ligger i den nedre delen av den sociala samhällsgradienten har inte bara sämre ekonomiska förutsättningar utan lever kortare, är sjukare, når sämre skolresultat och litar mindre på andra människor och samhället. En av de viktigaste faktorerna som påverkar positionen i samhället är om man har ett arbete eller ej.

Ovanstående fakta har varit kända under lång tid. Många övergripande policys har dessa frågor som mål, den nationella folkhälsostrategin, storstadssatsningen, arbetsförmedlingens uppdrag är bara några exempel. Mycket arbete har gjorts och intentionerna har varit goda men utvecklingen har inte gått i rätt riktning. Inom EU finansierade socialfondsprojekt är slutsatsen från den innevarande budgetperioden att målen nåtts när det gäller individuella effekter medan däremot resultat på system eller struktur nivå är ovanliga.

Det finns många möjliga orsaker till de uteblivna resultaten
När effekterna av vad det som gjorts inte blir de förväntade kan orsakerna indelas i två huvudgrupper:
- den teoretiska bakgrunden för åtgärderna är inte de rätta ett så kallat teorifel uppkommer eller
- implementeringen följer inte de beslut som fattats vilket benämns programfel.

Det kan också vara så att de politiska ambitionerna är särkopplade från det man som beslutsfattare faktiskt vill skall genomföras. Det är då inte konstigt att resultaten blir svaga.

Ett annat problemområde är att offentlig verksamhet lägger mindre kraft på att mäta kvalitativa förhållanden på individnivå. Det vanliga att mäta är det som är enkelt tillgängligt, kortsiktigt och med inriktning på ekonomi. Utgångspunkten för detta är organisationens uppdrag att agera under verksamhetsåret och med den tilldelade ramen för den egna verksamheten. Effekter som ligger längre fram i tiden och som kanske framförallt påverkar andra aktörers verksamhet och kostnad prioriteras inte.

De senaste 25 åren har den politiska arenan blivit mer komplex. Fler beslutsnivåer har tillkommit och den traditionellt vertikala beslutsordningen har kompletterats mer flera nya aktörer som verkar horisontellt i nätverk. Både inom och utanför den offentliga sektorn. Det finns en risk att detta innebär att man väntar på att någon annan skall lösa problemet istället för att starta upp med de åtgärder som man själv förfogar över. I "Sverigestudien" benämner man detta Svenska fenomen "Nånannanismen".

I Sverige ser vi en värdegrundsförskjutning, beskriven i forskningen från World Value Survey, mot mer rationalitet och ökad fokus på vad individen kan vinna i en enskild fråga. Detta har också skapat nya förutsättningar för att genomföra politiska beslut.

Målsättning

Projektet har tre övergripande mål kopplat till EU:s strategier för 2020
1. Vi har fram till nu varit framgångsrika med att arbeta på individnivå. För att ta yterliggare steg behövs kunskap om hur politiska beslut på strukturnivå kan öka effekten av förvaltningarnas samlade arbete. Som en effekt ökas den institutionella kapaciteten.
2. Inom området sysselsättning och stöd till en rörlig arbetskraft är målet att öka sysselsättningen och anställningbarheten inom grupperna unga och nyanlända till Sverige.
3. Sysselsättning och fast arbete till två av de tre huvudmålgrupper som har de sämsta ekonomiska förutsättningarna i Sverige kommer att minska fattigdom och utanförskap och leda till att Hisingsbornas livschanser utjämnas

Projektet har också ett fjärde övergripande mål
4 Skapa en helhetssyn runt de sociala bestämningsfaktorerna med individen i fokus för att undvika att organisatoriska strukturer och kortsiktighet blir avgörande för vårt förhållningssätt. Sysselsättningsperspektivet skall kombinaras med utbildning, hälsa, boende, familjen och de egna nätverken för att skapa bästa möjliga förutsättnignar.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Lokaler som används under förstudien skall vara tillgänglighetsanpassade.
Flera kanaler och flera språk kommer att användas i information inför dialog med invånare och målgrupp. Särskilt kommer fokus att läggas på att utrycka sig på enkel svenska för att lättare nå delar av målgrupperna.
Göteborgs stads hemsida kommer att användas som stödjer röstgenerator och teckenförstoring till synsvaga.

Transnationellt samarbete

Projektets frågor är allmängiltiga globalt. Strävan är att med goda exempel som utgångspunkt arbeta mot "Best practice". Goda exempel finns både nationellt och globalt. Inte minst Sveriges utveckling till ett mångkulturellt samhälle innebär att viktiga erfarenheter från internationella aktörer kan bidra till vår utveckling.Det transnationella perspektivet är därför viktigt.

Under arbetets gång men också under den internationella konferensen kommer aktivt sökande för att hitta internationella partners att ske. Kontakterna inom Göteborgs stad både med tidigare samarbetspartners inom EU projekt men också t ex inom ramen för MISTRA Urban Futures kommer att användas. Inom den akademiska världen är globalt samarbete självklart. De kontakter som projektet arbetar upp genom samarbete med Göteborgs universitet kommer också att användas om möjligt.

Utformningen av det transnationella arbetet måste arbetas fram tillsammans med kommande partners. Tidigare erfarenheter pekar på nyttan av strukturerat erfarenhetsutbyte i konferensform kombinerat med studiebesök i verksamheter som utgör goda exempel på innovativa lösningar.

Finansieringen under genomförandefasen bör i första hand ske genom att respektive partner står för sina kostnader i ett ömsesidigt utbyte.

Kommun

  • Göteborg